Omätlig i en mening
Ofärden det skapar hos individer inom gruppen är omätlig.
Vics huvud rycker till – en nästan omärklig rörelse av omätlig betydelse.
Han hade aldrig sett eller hört något som liknade detta utbrott av omätlig styrka.
Ängarna, i en omätlig vidd norr och nordväst ut, låg översållade med miljoner vålmar, liksom de små oavklippta knutarna på avigan av en stor grön tapisserisömnad.
Djävulen som autonom personlighet och jämlike med Gud torde ej finnas till, och den ondes oförnekliga uppenbarelser i traditionell gestalt torde vara endast en skräckbild, frammanad av försynen, den enda och goda, som förfogar över en omätlig tjänarskara, sammansatt av hädangångna.
Vics huvud rycker till – en nästan omärklig rörelse av omätlig betydelse.
Han hade aldrig sett eller hört något som liknade detta utbrott av omätlig styrka.
Ängarna, i en omätlig vidd norr och nordväst ut, låg översållade med miljoner vålmar, liksom de små oavklippta knutarna på avigan av en stor grön tapisserisömnad.
Djävulen som autonom personlighet och jämlike med Gud torde ej finnas till, och den ondes oförnekliga uppenbarelser i traditionell gestalt torde vara endast en skräckbild, frammanad av försynen, den enda och goda, som förfogar över en omätlig tjänarskara, sammansatt av hädangångna.
Men Thomas red, tyckte han, omgiven av den omätliga oceanen.
Faraos omätliga rikedomar är beviset för att kunskapen att göra guld en gång flutit över gränsen från de osaliga till de levande.
Han hade stannat år efter år i den gigantiska sydamerikanska världsdelen, liksom uppsugen i de omätliga ödemarkernas sand och de stora städernas brusande öknar.
Vad är här i världen en glasruta? Den är ett mellanting, den också, ett mellanting emellan inne och ute: underbart nog; ty själv syns rutan inte, och skiljer likväl så bestämt emellan den lilla människovärlden Inne och det omätliga stora Ute? Jag kan i rutan själv se intet, men genom den ser jag likväl nu himmelens stjärnor.
Faraos omätliga rikedomar är beviset för att kunskapen att göra guld en gång flutit över gränsen från de osaliga till de levande.
Han hade stannat år efter år i den gigantiska sydamerikanska världsdelen, liksom uppsugen i de omätliga ödemarkernas sand och de stora städernas brusande öknar.
Vad är här i världen en glasruta? Den är ett mellanting, den också, ett mellanting emellan inne och ute: underbart nog; ty själv syns rutan inte, och skiljer likväl så bestämt emellan den lilla människovärlden Inne och det omätliga stora Ute? Jag kan i rutan själv se intet, men genom den ser jag likväl nu himmelens stjärnor.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Vore han och hans pappa inte så omätligt rika, skulle jag vara rädd för att han ruinerade sig.
Mina föräldrar försonades och den omätligt rika tant Anna tog dem på en lång semesterresa genom Italien.
Kanske var det precis tvärtom – och i så fall, om Vanadium var mycket ansedd bland sina kolleger, var han omätligt farligare än Junior hade förstått.
Festligheterna i Weimar fortsatte under kvällen och natten, och Siegfried Haid körde Ingmar Bergman till en väninna till den ”omätligt rika” tant Anna, som familjen Bergman umgicks med i Stockholm.
Varav kom ett så omätligt högmod hos en dödlig? Härstammar jag från seklernas början, då de upproriska änglarna förenade reste sig mot en härskare, som var nöjd med att råda över ett rike av slavar? Är det därför som min pilgrimsfärd på jorden gestaltat sig till ett gatlopp, där de uslaste bland de usla gottat sig åt att piska mig med spön, spotta på mig och smutskasta mig?.
Mina föräldrar försonades och den omätligt rika tant Anna tog dem på en lång semesterresa genom Italien.
Kanske var det precis tvärtom – och i så fall, om Vanadium var mycket ansedd bland sina kolleger, var han omätligt farligare än Junior hade förstått.
Festligheterna i Weimar fortsatte under kvällen och natten, och Siegfried Haid körde Ingmar Bergman till en väninna till den ”omätligt rika” tant Anna, som familjen Bergman umgicks med i Stockholm.
Varav kom ett så omätligt högmod hos en dödlig? Härstammar jag från seklernas början, då de upproriska änglarna förenade reste sig mot en härskare, som var nöjd med att råda över ett rike av slavar? Är det därför som min pilgrimsfärd på jorden gestaltat sig till ett gatlopp, där de uslaste bland de usla gottat sig åt att piska mig med spön, spotta på mig och smutskasta mig?.