Okynnig i en mening
Ögonen har en okynnig glans.
Hon var en öppen människa, lite flirtig och okynnig.
Det finns mycket riktigt en okynnig glimt i hennes ögon.
Charlie var en okynnig bråkstake som man jämt fick hålla ögonen på.
Så log han – som en okynnig skolpojke som ertappats med handen i kakburken.
Plötsligt hade han fått en ny glimt i ögonen, han gav henne en okynnig blick.
Så blir Hanna Pers allvarlig, stryker undan en okynnig hårslinga från ansiktet.
Sedan fnittrade hon som en okynnig flicka – de var som två småflickor, kanske systrar.
– Du kan ju inte hålla dig riktigt sade Nicke och smekte henne litet med en okynnig hand.
Det finns en illvillig, okynnig förtjusning över det hela och det avviker helt och hållet från mönstret.
Den unga damen skakade på huvudet och gjorde en grimas bakom föreståndarinnans rygg som en okynnig skolflicka.
”Jag medger att jag kan ha varit lite okynnig”, sa Victor och saktade in på stegen på den mörka parkvägen.
Andra kvällar såg Meurling en okynnig herrgårdsflicka förvandlas till en grå och trött kvinna som tycktes stå inför döden.
När hon svalt den sista biten av det rostade brödet reste sig Janne med okynnig min, lyfte upp henne i sina armar och bar henne tillbaka till sovrummet.
Längst ut på bordet stod ett inramat fotografi av en ung mörkhårig flicka, vacker men med okynnig blick; en ung dam på väg att bli farlig, tänkte Mikael.
Eftersom gatan var lång och rak så att man kunde se åtminstone fem kvarter framåt, och eftersom pickupen rörde sig långsamt gav doktorn efter för en okynnig impuls.
Hon var en öppen människa, lite flirtig och okynnig.
Det finns mycket riktigt en okynnig glimt i hennes ögon.
Charlie var en okynnig bråkstake som man jämt fick hålla ögonen på.
Så log han – som en okynnig skolpojke som ertappats med handen i kakburken.
Plötsligt hade han fått en ny glimt i ögonen, han gav henne en okynnig blick.
Så blir Hanna Pers allvarlig, stryker undan en okynnig hårslinga från ansiktet.
Sedan fnittrade hon som en okynnig flicka – de var som två småflickor, kanske systrar.
– Du kan ju inte hålla dig riktigt sade Nicke och smekte henne litet med en okynnig hand.
Det finns en illvillig, okynnig förtjusning över det hela och det avviker helt och hållet från mönstret.
Den unga damen skakade på huvudet och gjorde en grimas bakom föreståndarinnans rygg som en okynnig skolflicka.
”Jag medger att jag kan ha varit lite okynnig”, sa Victor och saktade in på stegen på den mörka parkvägen.
Andra kvällar såg Meurling en okynnig herrgårdsflicka förvandlas till en grå och trött kvinna som tycktes stå inför döden.
När hon svalt den sista biten av det rostade brödet reste sig Janne med okynnig min, lyfte upp henne i sina armar och bar henne tillbaka till sovrummet.
Längst ut på bordet stod ett inramat fotografi av en ung mörkhårig flicka, vacker men med okynnig blick; en ung dam på väg att bli farlig, tänkte Mikael.
Eftersom gatan var lång och rak så att man kunde se åtminstone fem kvarter framåt, och eftersom pickupen rörde sig långsamt gav doktorn efter för en okynnig impuls.
Den var full av repor och initialer som okynniga barnhänder skurit dit.
Jag ser för mig hur han med just den okynniga blicken sakta tränger in i mig.
Han älskade denna okynniga syn på sig själv och han gav gärna efter för den.
Okynniga pojkar skuffade till dem där bak eller klappade dem rundhänt på de breda höfterna.
Jobs var tyst en kort stund, fyrade av ett av sina typiskt okynniga leenden och räckte honom isvattnet.
När Dusty svävade fritt i luften släppte han Skeet och tänkte på Martie, den rena doften av hennes silkeslena svarta hår, hennes okynniga leende och hennes ärliga blick.
Hon rökte ungefär tre eller fyra cigaretter om dagen, vilket var så få att hon kände sig nästan rökfri och hade förmåga att njuta av okynniga bloss utan att få dåligt samvete.
Hur ofta hade han inte ertappat henne, hört henne sucka i en extas som hennes egna okynniga och lastbara fingrar skänkt henne? Så hade hon kvävt all riktig kärlek och ödslat en mans känslor på sig själv.
Ozzie säger, i ett högtidligt tonfall som inte på minsta vis lyckas dölja hans okynniga förtjusning, att inga romaner i litteraturhistorien har beskrivit så mycket spyende till så många läsares förtjusning.
Fram och tillbaka, ut och in gled pekfingret, och det kändes som om detta okynniga finger kittlande smekt den hemliga stigen till hennes hjärta, någonting inne i henne som skälvde och blev fuktigt av en njutning Angela aldrig förut så starkt hade erfarit.
Hennes ögon, nötbruna, strålande och som vanligt något okynniga, tycktes säga: ”Se, vad sa jag? Jag klarade det! Du trodde inte att jag skulle göra det, eller hur?” Det hade nämligen inte varit lätt att ta sig förbi de två ruttna stegpinnarna på vägen upp.
Det var vårbäckars knittrande fall omkring hans höga stövelskaft, det var vårvindarnas okynniga lek och lust kring hans fladdrande brokiga halsduk, och djupt inne i hans mörka ögon sken något som var lika värmande och också lika opålitligt som vårsolen själv, då den leende tittade fram bakom farande regnmoln.
Jag ser för mig hur han med just den okynniga blicken sakta tränger in i mig.
Han älskade denna okynniga syn på sig själv och han gav gärna efter för den.
Okynniga pojkar skuffade till dem där bak eller klappade dem rundhänt på de breda höfterna.
Jobs var tyst en kort stund, fyrade av ett av sina typiskt okynniga leenden och räckte honom isvattnet.
När Dusty svävade fritt i luften släppte han Skeet och tänkte på Martie, den rena doften av hennes silkeslena svarta hår, hennes okynniga leende och hennes ärliga blick.
Hon rökte ungefär tre eller fyra cigaretter om dagen, vilket var så få att hon kände sig nästan rökfri och hade förmåga att njuta av okynniga bloss utan att få dåligt samvete.
Hur ofta hade han inte ertappat henne, hört henne sucka i en extas som hennes egna okynniga och lastbara fingrar skänkt henne? Så hade hon kvävt all riktig kärlek och ödslat en mans känslor på sig själv.
Ozzie säger, i ett högtidligt tonfall som inte på minsta vis lyckas dölja hans okynniga förtjusning, att inga romaner i litteraturhistorien har beskrivit så mycket spyende till så många läsares förtjusning.
Fram och tillbaka, ut och in gled pekfingret, och det kändes som om detta okynniga finger kittlande smekt den hemliga stigen till hennes hjärta, någonting inne i henne som skälvde och blev fuktigt av en njutning Angela aldrig förut så starkt hade erfarit.
Hennes ögon, nötbruna, strålande och som vanligt något okynniga, tycktes säga: ”Se, vad sa jag? Jag klarade det! Du trodde inte att jag skulle göra det, eller hur?” Det hade nämligen inte varit lätt att ta sig förbi de två ruttna stegpinnarna på vägen upp.
Det var vårbäckars knittrande fall omkring hans höga stövelskaft, det var vårvindarnas okynniga lek och lust kring hans fladdrande brokiga halsduk, och djupt inne i hans mörka ögon sken något som var lika värmande och också lika opålitligt som vårsolen själv, då den leende tittade fram bakom farande regnmoln.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Hon log okynnigt.
Cleo tittade okynnigt på honom.
Lauralynns ögon gnistrade okynnigt.
Mor fortsätter att le, okynnigt nu.
Ett okynnigt leende ryckte i hans mungipor.
Sedan log han, ett överraskande okynnigt leende.
Då behagade Stellan maka åt sig, okynnigt grinande.
Benjamin flinade och sneglade okynnigt på rumänerna.
Han kittlade okynnigt Frideborg i sidan så att hon skrek.
Men med ett okynnigt skratt var hon redan på väg upp igen.
”Ja, då har du också problem”, sa han, och log okynnigt.
Det var kul att höra, sa Adam och gav Ingrid ett okynnigt leende.
Han knäppte också på henne korsetten och tog en okynnigt tag om midjan.
Hon kastar en blick i riktning mot mitt skrev och ger mig ett okynnigt leende.
Till sin lättnad ser hon hur denna ler snett och blinkar lite okynnigt mot henne.
Det var som om den där mannen med all sin gudaktighet okynnigt dragit av henne linnet.
Hans lediga hand trevade vant och okynnigt ovanför hennes strumpa på hennes nakna hud.
Han får något okynnigt i blicken och tar några försiktiga steg i riktning mot Läsarstenen.
Okynnigt vidgade han ett stort hål i överkastet och smekte med de instuckna fingrarna sidenet.
– Minns du, det var du som täljde så där okynnigt i bordet en gång då du var arg, sade hon.
Hans oförutsägbara humör växlade igen och ett okynnigt, förödande leende lyste upp hans ansikte.
Hon småskrattar och ger mig ett okynnigt ögonkast, som om vi står i begrepp att göra något otillåtet.
”Hey there, baby, what took you so long?” sa han med ett okynnigt smil, och vinkade välkomnande med handen.
Lekfullt kastar Hanna istället lite av halmen mot Per och när han tittar förvånat på henne ler hon okynnigt.
«Nå ja, han använde nog en hel del resurser för att hjälpa mig att få dig medvetslös», säger jag okynnigt.
”Jag visste att du skulle säga det”, svarade hon och tillade okynnigt: ”Så jag valde en annan önskan för min del.
Det andra föreställde en förklädesklädd flicka på cirka tolv år med långa blonda lockar och ett okynnigt leende på läpparna.
– Du borde ta dig en kopp kaffe först, mamma, innan du läser Svens prosa, föreslog Gotthard okynnigt och stack kuvertet bakom ryggen.
"Din bluffmakare!" Alan kände sig som en ertappad tjuv men Carmela smekte med ett långfinger över skyddet och tittade okynnigt på honom.
Ibland var läpparna knallröda, ibland okynnigt orangerosa och vissa dagar i en skolflicksnaiv rosaton – allt beroende på dagens stämning.
På en av bilderna satt hon i en baddräkt på en bänk, med de långa, smärta benen nästa syndigt utsträckta framför sig och med ett okynnigt leende.
Cleo tittade okynnigt på honom.
Lauralynns ögon gnistrade okynnigt.
Mor fortsätter att le, okynnigt nu.
Ett okynnigt leende ryckte i hans mungipor.
Sedan log han, ett överraskande okynnigt leende.
Då behagade Stellan maka åt sig, okynnigt grinande.
Benjamin flinade och sneglade okynnigt på rumänerna.
Han kittlade okynnigt Frideborg i sidan så att hon skrek.
Men med ett okynnigt skratt var hon redan på väg upp igen.
”Ja, då har du också problem”, sa han, och log okynnigt.
Det var kul att höra, sa Adam och gav Ingrid ett okynnigt leende.
Han knäppte också på henne korsetten och tog en okynnigt tag om midjan.
Hon kastar en blick i riktning mot mitt skrev och ger mig ett okynnigt leende.
Till sin lättnad ser hon hur denna ler snett och blinkar lite okynnigt mot henne.
Det var som om den där mannen med all sin gudaktighet okynnigt dragit av henne linnet.
Hans lediga hand trevade vant och okynnigt ovanför hennes strumpa på hennes nakna hud.
Han får något okynnigt i blicken och tar några försiktiga steg i riktning mot Läsarstenen.
Okynnigt vidgade han ett stort hål i överkastet och smekte med de instuckna fingrarna sidenet.
– Minns du, det var du som täljde så där okynnigt i bordet en gång då du var arg, sade hon.
Hans oförutsägbara humör växlade igen och ett okynnigt, förödande leende lyste upp hans ansikte.
Hon småskrattar och ger mig ett okynnigt ögonkast, som om vi står i begrepp att göra något otillåtet.
”Hey there, baby, what took you so long?” sa han med ett okynnigt smil, och vinkade välkomnande med handen.
Lekfullt kastar Hanna istället lite av halmen mot Per och när han tittar förvånat på henne ler hon okynnigt.
«Nå ja, han använde nog en hel del resurser för att hjälpa mig att få dig medvetslös», säger jag okynnigt.
”Jag visste att du skulle säga det”, svarade hon och tillade okynnigt: ”Så jag valde en annan önskan för min del.
Det andra föreställde en förklädesklädd flicka på cirka tolv år med långa blonda lockar och ett okynnigt leende på läpparna.
– Du borde ta dig en kopp kaffe först, mamma, innan du läser Svens prosa, föreslog Gotthard okynnigt och stack kuvertet bakom ryggen.
"Din bluffmakare!" Alan kände sig som en ertappad tjuv men Carmela smekte med ett långfinger över skyddet och tittade okynnigt på honom.
Ibland var läpparna knallröda, ibland okynnigt orangerosa och vissa dagar i en skolflicksnaiv rosaton – allt beroende på dagens stämning.
På en av bilderna satt hon i en baddräkt på en bänk, med de långa, smärta benen nästa syndigt utsträckta framför sig och med ett okynnigt leende.