Exempelmeningar

Välj språk och skriv in ett ord för att få exempel på hur man använder det i en mening.

svenska   engelska

Ohyfsat i en mening

För att inte tala om ohyfsat.
Det är ohyfsat och det är vulgärt.
Hon tyckte att det var ohyfsat att ställa den.
”Förlåt, det där var ohyfsat”, sa han medan vi gick.
Banks tyckte att det skulle vara ohyfsat att vägra och hälsade.
Hon snörpte på munnen som för att visa att jag betedde mig ohyfsat.
Vanja nöp mig i sidan på det sätt hon brukade göra när hon tyckte att jag uppförde mig ohyfsat.
”Jag säger inte att det inte var sant”, fortsatte han, ”men det var ändå ohyfsat att säga det.
Stormy räddade mig från en dålig lögn med en elegant lögn: Äcklet var ohyfsat och försökte stöta på mig, och Odd sa till honom att lägga av.
Jag har alltid tyckt att det varit ohyfsat att visa mer sorg än de närmast sörjande, det är som att visa upp sin nya Lexus för någon som kör Ferrari.
Jag vet att folk kan få pippi på att kolla e-posten stup i ett – så att de till och med beter sig ohyfsat under en middag – men du stirrar på den hela tiden.
»Alla vet att spektaklet är ett påhitt från den viktorianska tiden, men man har lagt ner så mycket tid och möda på att göra det till en framgång att det skulle vara ohyfsat att kritisera det.
Kanske har man i kulturer som den japanska, där människor ibland automatiskt faller in i ett leende som kan tyckas oförenligt med de bakomliggande känslorna, eller i den thailändska där det anses ohyfsat att klaga och där uttryck för ilska ses som rent barbariska, helt enkelt förstått den här principen bättre än vi har i väst?.
Lekt som små ohyfsade snorungar.
Hon var blyg och tillbakadragen och hade så svårt att hantera Zjukovs bullriga och ohyfsade uppträdande att hon ibland föll i gråt.
Och även om de ohyfsade flickorna stod och gnäggade och fnös av skratt på tröskeln brydde sig varken den unge mannen eller Jewell om det.
Men han tyckte också att Jobs var »i grunden egendomlig« och »märkligt bristfällig som människa«, och han ogillade starkt Jobs ohyfsade sätt och hans benägenhet att »antingen säga att man bara var skit värd, eller att försöka förföra en«.
Men jag kände mig inte längre förödmjukad och kränkt av hans ohyfsade sätt och hans förolämpningar eftersom jag förstod att jag framför mig hade en olycklig, svårt sjuk människa, som när som helst kunde hitta på fruktansvärda dumheter, att Majakovskij kunde ställa till med en onödig skandal, uppföra sig på ett för honom själv ovärdigt sätt och göra sig till åtlöje inför detta tillfälliga sällskap.
Må vi därför alla, var och en i sin stad och var och en i sin ställning, förstå att fortsätta dessa stolta traditioner, och må vi veta att värja våra fäders land, som förräderiet och självuppgivelsen icke blygas att lägga öppet och försvarslöst för avundsamma yttre fiender och ovänner, för vilka vår sekelgamla frihet är en nagel i ögat, och för det ohyfsade inre barbariet, som varje minut hotar att sticka upp söndringens och medborgarkrigets vilda och väsande huvud.
Han var lång, ohyfsad, impulsiv och stilig.
Han var ohyfsad när spelet inte gick hans väg.
Han var ohyfsad, självisk och elak mot folk i omgivningen.
Det fick honom att rygga tillbaka när Jobs var så ohyfsad mot arbetskamraterna.
”Christian, du är snudd på ohyfsad när du håller på så där”, snäste jag.
Effie Trinket får det att låta som om Haymitch bara är lite ohyfsad, något som lätt skulle kunna avhjälpas om hon fick ge honom några tips.
Och det är lättare att vara positiv inför ett välartikulerat tvättmedel än inför en ohyfsad människa med näsring som står framför en i kön på Taco Bar eller Vi.
”Eh, jag tänkte bara tala om att jag ska åka till Seattle nästa lördag … om det är okej?” Jag ville egentligen inte skapa ett dåligt prejudikat genom att be om lov, men jag kände mig ohyfsad och lade därför till det där på slutet.
Visst, att vara artig var alltid bättre än att vara ohyfsad, men det fanns något enerverande över att bli tilltalad så oerhört vänligt av en man som förmodligen hade likviderat fler skurkar än de flesta andra hann träffa under hela sitt liv.
Hon tycktes inte vara någon ohyfsad person som skulle stå och glo på en fullständigt främmande man, så han inbillade sig att han måste verka lika misstänkt som om han skulle ha burit ett patronbälte över axeln och öppet visat sitt skjutvapen.