Exempelmeningar

Välj språk och skriv in ett ord för att få exempel på hur man använder det i en mening.

svenska   engelska

Oduglingar i en mening

Vi var alla oduglingar.
Att åka för att rädda fattiga oduglingar.
Min familj består mestadels av rövare, girigbukar, översittare och oduglingar.
Ja, och sedan behövs det bara att man byter ut en sex åtta slöfockar och oduglingar på verkstan.
Svor och fiskade upp en glasburk ur glasåtervinningen, mumlade något om ”oduglingar” och skruvade av metallocket på den.
På grund av att Urjägaren ansåg oss alla som oduglingar, kändes det oerhört förtroendeingivande att få ett hedersuppdrag av honom.
Du har lärt dig ett nytt språk och skaffat dig en utbildning och försörjning och håller samman en hel familj av uppenbara oduglingar.
Det jag hittar är ett gäng brutala och sadistiska oduglingar som knappt kan läsa och skriva och som är totala idioter då det kommer till organisation och strategitänkande.
Det hade tillhört Otto Zelm, en man som jagade lånesmitare och tjänade bra pengar på de uppdrag som Nolly undvek av ren leda: att spåra upp oduglingar och driva in deras bilar.
Annars är det inte värt det – lärlingsåren, pengarna som aldrig blir mycket att skryta med, otacksamma gäster, hopplösa oduglingar som måste utföra alla detaljer prickfritt, annars går det åt skogen, för att inte tala om råvarornas primadonnabeteende – de nödbedda äggvitorna som kanske inte låter sig vispas upp ordentligt en dag, potatisen som bestämmer att det är i dag den ska bränna vid eller inte bli knaprig när man steker den, tomaterna som inte har mognat på grund av en oväntad köldknäpp.

Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.

Egentligen, naivaste oduglingen.
»Du? Är det du? Det var då självaste … Den lille oduglingen.
Därför deklarerade man att förvisandet av oduglingen Gustav IV Adolf inte bara gällde kungen själv utan också hela hans familj inklusive den då tioårige kronprinsen.
Hans blod kommer över mitt huvud… Som han sa de orden! Och hans blod över mitt! Nej, det är jag som har Enno Kluges liv på mitt samvete, den ömklige oduglingen, som jag offrade för att kunna utlämna den här mannen åt en hord berusade svin! Den här mannen kommer inte att jämra sig som den lille ute på båtbryggan, den här kommer att dö med värdighet….
Du är ingen odugling.
”Jag antar att min odugling till man undersökte dig?”.
Du ingår inte längre i mitt team, det är slut med dig din värdelösa odugling.
Jag säger att han är en odugling som endast finns kvar i armén tack vare sitt släktnamn.
Helst utan att regeringen i Pretoria för den skull började misstänka att Westhuizen var den odugling han var.
En fjant och parasit, tänkte Allan, i strid med en krake, kvartsfigur och odugling, tillika lika intelligent som en ko.
Han var en odugling som alltid hölls utanför viktiga sammanträden, och därför lekte hans son inte med de andra herrebarnen.
Urjägaren var mitt inne i SUCKEN och jag insåg att det enda rätta var att smyga ut ur lektionsrummet – som den odugling jag var.
De berättar utlämnande om sina liv, om makens otrohet, om chefen på jobbet som är en odugling, men det sägs aldrig ett ord om presidenten.
Jag har svårt att beskriva mina känslor för honom … han var inte en odugling, men han var allt annat än pålitlig och gjorde mig ofta djupt besviken.
För vi två vet ju vad Enno är för slags människa, en liten odugling, inte sant, det enda han kan är att sätta pengar på kapplöpningshästar och ha kvinnohistorier.
Tyst för sig själv, som om det var en förhandling, konstaterar han motvilligt att nej, han kan ju inte gärna låta ungarna frysa ihjäl inatt bara för att deras odugling till pappa inte kan öppna ett fönster utan att trilla ner från en stege.
Med stoiskt lugn hade kommissarien låtit allt det ovett hagla över sig, som till följd av denna bekännelse var att vänta: han var en idiot, en odugling, han skulle buras in, en slöfock som inte på nära ett år hade lyckats ta fast en enkel brevkortsskrivare!.
Och denne man på runt femtio år, denne åldrande dagdrivare, odugling och kvinnohjälte ber som en barnunge: Ack, käre gode Gud, låt mig nu för en gångs skull ha litet tur, bara den här enda gången! Det är alldeles säkert att jag vill börja ett nytt liv, ställ bara om så att Hete tar emot mig!.
Han står vid poolen på hotell Oriental, omsluten av klorofyllsmekta palmer, i det dova larmet från båtarna på Chao Praya och han kallar sig doktor Gregory, är bördig från Corleone på Sicilien, men bor numera i Amerika eller Belgien, har enligt egen uppgift en pratshow på tv, och han är en perfekt, kanske femtio år gammal odugling, de bruna ögonen placerade på lyckosamt avstånd från varandra i hans George Clooney-liknande ansikte och vant spanar han runt poolen.
Andra har tur med vad de än företar sig, en sådan liten idiot som Enno tjusar ett fruntimmer med både pengar och butik, en sådan odugling behöver bara sätta pengar på en hästkrake, genast vinner han – men han, Barkhausen! Han kan bemöda sig hur mycket som helst, allting misslyckas för honom! Hur mycket besvär gjorde han sig inte med den där kvinnan Häberle, trodde äntligen han kunde glädja sig åt att ha skaffat lite pengar och hur gick det – borta, varenda pfennig! Hur gick det med Rosenthalskans armband – borta! Och det så lovande inbrottet, linnevaror till att fylla en hel butik med – misslyckat! Vad man än tar sig för så går det snett!.