Obrukbar i en mening
Den vänstra var obrukbar nu.
Den såg gisten och obrukbar ut.
Hennes vänstra arm var obrukbar.
Till de odiskutabla riskerna hör att en reaktor plötsligt kan bli obrukbar.
Straffen innebär ofta att frukt- och olivträd rycks upp och marken görs obrukbar.
Innergården är asfalterad och en obrukbar mattpiskare står rostig utanför tvättstugan.
”Jag var så rädd om hans höger”, preciserade Jussi som ju kunde göra en näve obrukbar bara genom att ta i hand.
Det är svårt att förstå hur en reaktor för 50 miljarder som kan bli obrukbar över en natt kan locka någon finansiär.
Han hade samma förnimmelse som om han sökt upp en gammal favorithäst från fjolåret och funnit den plötsligen helt obrukbar.
Kedjan och klumpen fångade upp min arm och pressade den mot ansiktet, samtidigt som kniven var ovanför mitt huvud, fastklämd och obrukbar.
Det visar sig att denne kommer från en av mossarna inåt landet, en plats där marken i princip är obrukbar och där umbärandena är stora.
Det borde de ha gjort, tänker Zeke samtidigt som han öppnar dörren till polishuset, de nya automatiska dörrarna fungerar uppenbarligen inte, säkert har regnet och fukten letat sig in i deras mekanism, gjort den obrukbar.
Den såg gisten och obrukbar ut.
Hennes vänstra arm var obrukbar.
Till de odiskutabla riskerna hör att en reaktor plötsligt kan bli obrukbar.
Straffen innebär ofta att frukt- och olivträd rycks upp och marken görs obrukbar.
Innergården är asfalterad och en obrukbar mattpiskare står rostig utanför tvättstugan.
”Jag var så rädd om hans höger”, preciserade Jussi som ju kunde göra en näve obrukbar bara genom att ta i hand.
Det är svårt att förstå hur en reaktor för 50 miljarder som kan bli obrukbar över en natt kan locka någon finansiär.
Han hade samma förnimmelse som om han sökt upp en gammal favorithäst från fjolåret och funnit den plötsligen helt obrukbar.
Kedjan och klumpen fångade upp min arm och pressade den mot ansiktet, samtidigt som kniven var ovanför mitt huvud, fastklämd och obrukbar.
Det visar sig att denne kommer från en av mossarna inåt landet, en plats där marken i princip är obrukbar och där umbärandena är stora.
Det borde de ha gjort, tänker Zeke samtidigt som han öppnar dörren till polishuset, de nya automatiska dörrarna fungerar uppenbarligen inte, säkert har regnet och fukten letat sig in i deras mekanism, gjort den obrukbar.
Hans muskler var obrukbara.
Att vi båda var skamfullt obrukbara för livet.
Hon hade blivit överkörd bakifrån, hennes ben var obrukbara och hon använde sig av vingarna för att ta sig framåt.
Emu begav sig till de torra slätterna, där du kan se honom springa omkring med korta och obrukbara vingar, utan att kunna flyga.
Han skulle kanske släpa ut henne i trädgården och tända eld på henne för nöjet att få se henne krypa ryckigt i cirklar på obrukbara, glödande lemmar.
Smärtan brydde jag mig överhuvudtaget inte om; vid de tillfällen min rygg eller mina armar blev så överansträngda att de var obrukbara gick jag bara till Vilma så att hon fick hela mig med sin smärtstillande salva.
”För att de har tillgång till en säkerhetsnivå där till och med världens bästa brandväggar är obrukbara”, sa Bjørn Holm och tittade över Katrines axel medan det hördes ett raskt klickande knapptryckande, som flyende kackerlacksfötter mot ett glasbord.
Och man förstod att ättlingarna till de ursprungliga Sex stammarna i norra delen av delstaten New York, de som för flera generationer sedan fått detta obrukbara och nästan obeboeliga land av Förenta staternas regering genom ett avtal som de inte hade haft något annat val än att underteckna, nu så fort de fick tillfälle skulle vilja utkräva något slags hämnd mot sina vita välgörare.
inte tala – det verkade som om halsen snörts samman – och under förvånad tystnad missade hon ett trappsteg och hon föll, hon föll hårt, klumpigt och dumt och det gjorde plötsligt våldsamt ont – för hon hade slagit i huvudet med en bedövande smäll mot trappräcket, och munnen – undersidan av hakan och den mjuka öppna munnen slog emot trappstegen – flera trappsteg i snabb följd – och sedan rann den skållheta vätskan ut över hennes händer, hennes handleder – ett kraftigt slag som en spark mot revbenen och de med ens obrukbara benen vek sig under henne så att hon fortsatte att falla, glida nerför trappan och falla – hjälplöst och dumt – ramlade nerför trappan som svängde som en korkskruv, och hon kunde inte säga något, hon kunde inte ropa på hjälp – och hon intalade sig desperat: Det är ingen fara med mig, jag är inte – inte allvarligt skadad.
Att vi båda var skamfullt obrukbara för livet.
Hon hade blivit överkörd bakifrån, hennes ben var obrukbara och hon använde sig av vingarna för att ta sig framåt.
Emu begav sig till de torra slätterna, där du kan se honom springa omkring med korta och obrukbara vingar, utan att kunna flyga.
Han skulle kanske släpa ut henne i trädgården och tända eld på henne för nöjet att få se henne krypa ryckigt i cirklar på obrukbara, glödande lemmar.
Smärtan brydde jag mig överhuvudtaget inte om; vid de tillfällen min rygg eller mina armar blev så överansträngda att de var obrukbara gick jag bara till Vilma så att hon fick hela mig med sin smärtstillande salva.
”För att de har tillgång till en säkerhetsnivå där till och med världens bästa brandväggar är obrukbara”, sa Bjørn Holm och tittade över Katrines axel medan det hördes ett raskt klickande knapptryckande, som flyende kackerlacksfötter mot ett glasbord.
Och man förstod att ättlingarna till de ursprungliga Sex stammarna i norra delen av delstaten New York, de som för flera generationer sedan fått detta obrukbara och nästan obeboeliga land av Förenta staternas regering genom ett avtal som de inte hade haft något annat val än att underteckna, nu så fort de fick tillfälle skulle vilja utkräva något slags hämnd mot sina vita välgörare.
inte tala – det verkade som om halsen snörts samman – och under förvånad tystnad missade hon ett trappsteg och hon föll, hon föll hårt, klumpigt och dumt och det gjorde plötsligt våldsamt ont – för hon hade slagit i huvudet med en bedövande smäll mot trappräcket, och munnen – undersidan av hakan och den mjuka öppna munnen slog emot trappstegen – flera trappsteg i snabb följd – och sedan rann den skållheta vätskan ut över hennes händer, hennes handleder – ett kraftigt slag som en spark mot revbenen och de med ens obrukbara benen vek sig under henne så att hon fortsatte att falla, glida nerför trappan och falla – hjälplöst och dumt – ramlade nerför trappan som svängde som en korkskruv, och hon kunde inte säga något, hon kunde inte ropa på hjälp – och hon intalade sig desperat: Det är ingen fara med mig, jag är inte – inte allvarligt skadad.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Och den sista resten av provet kasserades, utan min vetskap, som obrukbart.
Sedan direktlarmet till polisen gjorts obrukbart skulle han bli ett enkelt byte för dem.
Vapnet – för det var ett vapen och obrukbart till allt annat – var tyngre än någon annan kniv han hade hållit i.
Han hade köpt en häcksax som haft nedsatt pris på ett byggvaruhus och insåg snart att redskapet i det närmaste var obrukbart.
I så fall kunde Andre eller Robert – eller Datura själv – ha gått ner för att göra fordonet obrukbart eller hålla vakt över det.
Utböling som han var hade han inte känt till att ”undergången”, den vägsnutt som byggts för dyra pengar under järnvägen, inte var annat än ett obrukbart, vattenfyllt stenröse.
Och de sitter och hör de uppspelta rösterna från gatan, barn som skrattar, försäljare som drar omkring med sina kärror och ropar ut sina varor, och de hör livet dra förbi där ute och de förbannar sitt öde, att de just en sådan här kväll ska sitta med ett knä som varit obrukbart sedan födseln eller en fot som krossades under en packlår… Eller riktigt små barn, kanske sjuka de också.
Sedan direktlarmet till polisen gjorts obrukbart skulle han bli ett enkelt byte för dem.
Vapnet – för det var ett vapen och obrukbart till allt annat – var tyngre än någon annan kniv han hade hållit i.
Han hade köpt en häcksax som haft nedsatt pris på ett byggvaruhus och insåg snart att redskapet i det närmaste var obrukbart.
I så fall kunde Andre eller Robert – eller Datura själv – ha gått ner för att göra fordonet obrukbart eller hålla vakt över det.
Utböling som han var hade han inte känt till att ”undergången”, den vägsnutt som byggts för dyra pengar under järnvägen, inte var annat än ett obrukbart, vattenfyllt stenröse.
Och de sitter och hör de uppspelta rösterna från gatan, barn som skrattar, försäljare som drar omkring med sina kärror och ropar ut sina varor, och de hör livet dra förbi där ute och de förbannar sitt öde, att de just en sådan här kväll ska sitta med ett knä som varit obrukbart sedan födseln eller en fot som krossades under en packlår… Eller riktigt små barn, kanske sjuka de också.