Nalkas i en mening
Vem det är som nalkas.
Ett brytningsskede nalkas.
det nalkas en himmelsk kust.
På detta sätt nalkas julen.
kultur nalkas sin solnedgång.
Det är väl våren, som nalkas.
Då nalkas vi slutet då med raska steg.
Min levnad förrinner och ålderdomen nalkas.
Snart skulle han inte längre kunna nalkas Petra von Pahlen.
Jag kan redan känna träningsvärken nalkas i lår och vader.
Skymningen kommer mig nog ibland att gråta nu, när våren nalkas.
Han ser »ett år« nalkas, »smyckat i revolutionernas törnekrona«*:.
De som trosvisst sätter ett datum för när denna vår värld nalkas sitt slut.
Det gäller alltså för makthavaren att nalkas problemen med största försiktighet.
Att den också är besvärlig och gör ont tar man med i beräkningen när man nalkas den.
Nu nalkas vi ett område där jag sannerligen skulle kunna ha glada besked till min bekant.
Nej, det var mer en stämningsförändring, som elektriciteten i luften när en storm nalkas.
Människor blir lätt störande, möjligen studieobjekt som man nalkas med tvekan och distans.
Inom henne bredde en blomma ut sina sammetsblad, som om hjärtat på nytt känt en vår nalkas.
Jag kände den nalkas bakifrån och sköts iväg som en projektil, tumlades runt i en virvel utan slut.
Det var det att han, när åldrandet börjat nalkas för dem båda, föredragit den unga och sköna blonda Dora.
Och där brummar och surrar det nu av ädlare motorer: drönarna nalkas! In från söder rusar de första gästerna.
Han såg ett krig nalkas, han såg hur massorna marscherade fram under arbetarrörelsens röda fanor i stället för de svenska blågula.
Hon är alltså en utmärkt representant för allmännyttan, ett bevis för att en journalist kan nalkas verkligheten utan medvetna försök att förändra den.
Redan ser ledarna för alla stora stater med fasa den dagen nalkas då soldaterna i den stående armén kommer att vägra att massakrera sina bröder och deras fäder.
Och de grepos båda av denna underliga heta oro som ofta kommer över människorna, då de se att den korta sommaren nalkas sitt slut och de ej vilja erkänna att det är så.
Ingen människohop fanns samlad, i vilken hon kunde blanda sig, för att på detta sätt våga nalkas närmare till den uppkastade jordhög, varpå hennes stirrande ögon stod.
Sara ville desto mindre nalkas tåget, som fruntimmer aldrig går med i sådana; och de, som hör till sorgen, visar sig i synnerhet inte ute, och minst på kyrkogården, vid det avgörande tillfället.
Han nalkas, liemannen, mild och förförisk, men i sista ögonblicket inträffar alltid någon eller något som bryter tvärt av; upppassaren med något ärende; en geting som flyger in genom fönstret.
En natt då jag slunkit ut i skogen med en lykta i handen för att träffa Gale på en förutbestämd plats, där vi ska sitta tätt ihop, smutta te från metallflaskor inslagna i vadderat tyg och hoppas på att något bytesdjur ska komma vår väg när morgonen nalkas.
Fattad av bestörtning och undran, kom han likväl bort åt ett håll, dit militärer sällan nalkas; han satte sig förtroligt bredvid sin i hast så öppenhjärtiga vän och frågade: Säg mig uppriktigt och rätt fram, Sara, är du vad man brukar benämna en läserska?.
Ett brytningsskede nalkas.
det nalkas en himmelsk kust.
På detta sätt nalkas julen.
kultur nalkas sin solnedgång.
Det är väl våren, som nalkas.
Då nalkas vi slutet då med raska steg.
Min levnad förrinner och ålderdomen nalkas.
Snart skulle han inte längre kunna nalkas Petra von Pahlen.
Jag kan redan känna träningsvärken nalkas i lår och vader.
Skymningen kommer mig nog ibland att gråta nu, när våren nalkas.
Han ser »ett år« nalkas, »smyckat i revolutionernas törnekrona«*:.
De som trosvisst sätter ett datum för när denna vår värld nalkas sitt slut.
Det gäller alltså för makthavaren att nalkas problemen med största försiktighet.
Att den också är besvärlig och gör ont tar man med i beräkningen när man nalkas den.
Nu nalkas vi ett område där jag sannerligen skulle kunna ha glada besked till min bekant.
Nej, det var mer en stämningsförändring, som elektriciteten i luften när en storm nalkas.
Människor blir lätt störande, möjligen studieobjekt som man nalkas med tvekan och distans.
Inom henne bredde en blomma ut sina sammetsblad, som om hjärtat på nytt känt en vår nalkas.
Jag kände den nalkas bakifrån och sköts iväg som en projektil, tumlades runt i en virvel utan slut.
Det var det att han, när åldrandet börjat nalkas för dem båda, föredragit den unga och sköna blonda Dora.
Och där brummar och surrar det nu av ädlare motorer: drönarna nalkas! In från söder rusar de första gästerna.
Han såg ett krig nalkas, han såg hur massorna marscherade fram under arbetarrörelsens röda fanor i stället för de svenska blågula.
Hon är alltså en utmärkt representant för allmännyttan, ett bevis för att en journalist kan nalkas verkligheten utan medvetna försök att förändra den.
Redan ser ledarna för alla stora stater med fasa den dagen nalkas då soldaterna i den stående armén kommer att vägra att massakrera sina bröder och deras fäder.
Och de grepos båda av denna underliga heta oro som ofta kommer över människorna, då de se att den korta sommaren nalkas sitt slut och de ej vilja erkänna att det är så.
Ingen människohop fanns samlad, i vilken hon kunde blanda sig, för att på detta sätt våga nalkas närmare till den uppkastade jordhög, varpå hennes stirrande ögon stod.
Sara ville desto mindre nalkas tåget, som fruntimmer aldrig går med i sådana; och de, som hör till sorgen, visar sig i synnerhet inte ute, och minst på kyrkogården, vid det avgörande tillfället.
Han nalkas, liemannen, mild och förförisk, men i sista ögonblicket inträffar alltid någon eller något som bryter tvärt av; upppassaren med något ärende; en geting som flyger in genom fönstret.
En natt då jag slunkit ut i skogen med en lykta i handen för att träffa Gale på en förutbestämd plats, där vi ska sitta tätt ihop, smutta te från metallflaskor inslagna i vadderat tyg och hoppas på att något bytesdjur ska komma vår väg när morgonen nalkas.
Fattad av bestörtning och undran, kom han likväl bort åt ett håll, dit militärer sällan nalkas; han satte sig förtroligt bredvid sin i hast så öppenhjärtiga vän och frågade: Säg mig uppriktigt och rätt fram, Sara, är du vad man brukar benämna en läserska?.
Han nalkades i halvmörkret.
Den vackra dagen nalkades sitt slut.
Justus var en gammal man, döden nalkades.
Hon hörde inte att Gotthard nalkades henne.
Jag kunde höra fotsteg som nalkades dörren.
Morgonen nalkades, men hon hade inte sovit under natten.
Hon öppnade sin famn beredvilligt för detta nya som nalkades henne.
Redan nu i mitten av februari kändes det i luften att våren nalkades.
Väskorna packades, hans farväl till barnen nalkades, motståndet växte.
Dagarna i december hade fått en allt starkare fart ju mer man nalkades jul.
Hemtvingade nalkades makarna Kuylenstierna katastrofen, och skilsmässa följde.
HEM skulle uppnå en viss kvot, och vi kom närmare varje dag, efter hand som den 9 maj nalkades.
Jeanette och Daniel förlovade sig och gifte sig mitt i vintern, då ett nytt år precis nalkades.
Då Petras kamrater nalkades, blev den lilla genomskinlig som en skugga och gled upp vid Petras sida.
De mörkblå ögonen hade ett ömt uttryck som blickade de emot ett litet barn som nalkades i fjärran.
Albert tog på sig sin rock, nalkades dörren och sade: Jag skall gå ned och se efter, att de spänner för.
Härmed tog hon sin långa fläta, ringlade den nätt under kammen i nacken, satte hatten på och nalkades dörren.
Det var en del av känslan jag erfor, men inte kunde sätta ord på – av att något som inte var bra nalkades mig.
Hon nalkades den heta lågan som strömmade emot henne från hans kropp med ett slags vansinnig blind oskuld och med öppna händer.
Det var en solig eftermiddag och luften var tillräckligt varm för att ge ett första löfte om att sommaren sakta men säkert nalkades.
En stor konflikt växte i hennes kropp då påsken nalkades och alla söta påskkycklingar tittade på henne, med sina söta bedjande ögon.
Det var hett i solen men ett oväder nalkades, och medan åskmolnen tornade upp sig på himlen fördrev de väntan med att dricka öl och äta smörgåsar.
Gårdlund hade som författare och historiker den stora bristen att han nalkades det utvalda ämnesområdet utan att ställa frågor till den mängd av material som väntade.
När sedan tidpunkten för föräldrarnas självmord nalkades så tycks Magda Goebbels ha försökt att indirekt rädda barnen genom att vädja till Hitler att inte ta livet av sig.
Så spatserade han ett slag över däcket fram till aktern, och när han åter nalkades fördäcket, ville det sig, att han kom mitt emot den skära okända, som stod och såg på maskineriets rörelse.
De trodde att Helvetes bästa krafter hade släppts lösa till det jordiskas förändring och fördärv, att undergången var påbjuden eller att Himlariket eller den stora, allmänneliga tystnaden nalkades.
Men ingen av dem hade en pappa som valde att ta dem med sig i döden, tvärtom såg deras fäder till att få undan barnen när slutet för dem själva obönhörligt nalkades, samtidigt som barnens mödrar fanns kvar i livet.
Från detta vakttorn såg de hur underbart skön den värld som Gud Jehova hade skapat var, samtidigt hela tiden medvetna om den katastrof som nalkades (kunde nalkas, skulle nalkas, måste nalkas), vad som var på väg att inträffa – det krig som närmade sig, på Guds den allsmäktiges stora dag.
Georg Soltis alla försäkringar till trots, fanns det måhända i brutaliteten med vilken Jussi Björling behandlades något djupt omedvetet motiv: Impulsen hos den starkare att krossa den svagare, för svaghet skrämmer oss alla, skrämmer de starkaste mest? Kan Georg Solti verkligen ha undgått att se tecknen som Sven X:et Erixson fångade så pregnant i sitt porträtt av Jussi i trubaduren Manricos scenkostym i februari 1960 – tecknen på att slutet nalkades? Såg han dem kanske och blev mer skoningslös än han hade haft för avsikt att vara?.
Den vackra dagen nalkades sitt slut.
Justus var en gammal man, döden nalkades.
Hon hörde inte att Gotthard nalkades henne.
Jag kunde höra fotsteg som nalkades dörren.
Morgonen nalkades, men hon hade inte sovit under natten.
Hon öppnade sin famn beredvilligt för detta nya som nalkades henne.
Redan nu i mitten av februari kändes det i luften att våren nalkades.
Väskorna packades, hans farväl till barnen nalkades, motståndet växte.
Dagarna i december hade fått en allt starkare fart ju mer man nalkades jul.
Hemtvingade nalkades makarna Kuylenstierna katastrofen, och skilsmässa följde.
HEM skulle uppnå en viss kvot, och vi kom närmare varje dag, efter hand som den 9 maj nalkades.
Jeanette och Daniel förlovade sig och gifte sig mitt i vintern, då ett nytt år precis nalkades.
Då Petras kamrater nalkades, blev den lilla genomskinlig som en skugga och gled upp vid Petras sida.
De mörkblå ögonen hade ett ömt uttryck som blickade de emot ett litet barn som nalkades i fjärran.
Albert tog på sig sin rock, nalkades dörren och sade: Jag skall gå ned och se efter, att de spänner för.
Härmed tog hon sin långa fläta, ringlade den nätt under kammen i nacken, satte hatten på och nalkades dörren.
Det var en del av känslan jag erfor, men inte kunde sätta ord på – av att något som inte var bra nalkades mig.
Hon nalkades den heta lågan som strömmade emot henne från hans kropp med ett slags vansinnig blind oskuld och med öppna händer.
Det var en solig eftermiddag och luften var tillräckligt varm för att ge ett första löfte om att sommaren sakta men säkert nalkades.
En stor konflikt växte i hennes kropp då påsken nalkades och alla söta påskkycklingar tittade på henne, med sina söta bedjande ögon.
Det var hett i solen men ett oväder nalkades, och medan åskmolnen tornade upp sig på himlen fördrev de väntan med att dricka öl och äta smörgåsar.
Gårdlund hade som författare och historiker den stora bristen att han nalkades det utvalda ämnesområdet utan att ställa frågor till den mängd av material som väntade.
När sedan tidpunkten för föräldrarnas självmord nalkades så tycks Magda Goebbels ha försökt att indirekt rädda barnen genom att vädja till Hitler att inte ta livet av sig.
Så spatserade han ett slag över däcket fram till aktern, och när han åter nalkades fördäcket, ville det sig, att han kom mitt emot den skära okända, som stod och såg på maskineriets rörelse.
De trodde att Helvetes bästa krafter hade släppts lösa till det jordiskas förändring och fördärv, att undergången var påbjuden eller att Himlariket eller den stora, allmänneliga tystnaden nalkades.
Men ingen av dem hade en pappa som valde att ta dem med sig i döden, tvärtom såg deras fäder till att få undan barnen när slutet för dem själva obönhörligt nalkades, samtidigt som barnens mödrar fanns kvar i livet.
Från detta vakttorn såg de hur underbart skön den värld som Gud Jehova hade skapat var, samtidigt hela tiden medvetna om den katastrof som nalkades (kunde nalkas, skulle nalkas, måste nalkas), vad som var på väg att inträffa – det krig som närmade sig, på Guds den allsmäktiges stora dag.
Georg Soltis alla försäkringar till trots, fanns det måhända i brutaliteten med vilken Jussi Björling behandlades något djupt omedvetet motiv: Impulsen hos den starkare att krossa den svagare, för svaghet skrämmer oss alla, skrämmer de starkaste mest? Kan Georg Solti verkligen ha undgått att se tecknen som Sven X:et Erixson fångade så pregnant i sitt porträtt av Jussi i trubaduren Manricos scenkostym i februari 1960 – tecknen på att slutet nalkades? Såg han dem kanske och blev mer skoningslös än han hade haft för avsikt att vara?.
Man skulle kunna tro att detta beundrade, allmännyttiga företag, denna förebild för seriös journalistik, skulle ha nalkats problemen i en analytisk och opartisk anda.