Nürnberglagarna i en mening
OLA (ler) Jag deltog bara lite i upprättandet av Nürnberglagarna.
Vackra ord i krigets tredje år, det sjunde sedan Nürnberglagarna stiftades.
Och så var Nürnberglagarna plötsligt solkorsklara regelverk som vilken plikttrogen tjänsteman som helst kunde följa.
Först efter Nürnberglagarna 1935 avskedades alla återstående judar, inklusive de judiska ledamöterna i bankens ledningsgrupp.
Även de rasistiska Nürnberglagarna, som antogs 1935, användes i kombination med andra lagar i syfte att konfiskera judisk egendom.
Han löd, och valde några unga män (de ljusaste, med höga pannor och blå ögon?) som klassificerats som halv- eller kvartsjudar enligt Nürnberglagarna.
Två dagar efter den så kallade Kristallnatten offentliggjordes ett dekret där människor klassade som judar enligt Nürnberglagarna uteslöts ur tysk ekonomi.
Nürnberglagarna definierade vem som var jude och verkade kriminaliserande mot judarna eftersom de förbjöd äktenskap och sexuellt umgänge mellan judar och ickejudar.
Motvilligt tvingades han acceptera en kompromiss som innebar att lagstiftningen skulle tillämpas mot halvjudar under vissa omständigheter, medan kvartsjudar inte alls skulle beröras av Nürnberglagarna.
Det var först efter införandet av Nürnberglagarna i september 1935, och när restriktionerna för judisk immigration ökade i attraktiva länder som USA, som den tyskjudiska immigrationen till Brasilien verkligen tog fart.
I sitt remissvar formulerade Socialstyrelsen alltså den hållning som skulle komma att råda hela kriget igenom: Den som kände ”vantrevnad” med Nürnberglagarna kunde inte definieras som politisk flykting och därmed få rätt till svenskt skydd.
År 1935 beslutade riksdagen om införandet av de så kallade Nürnberglagarna – riksmedborgarskapslagen och lagen för skydd av det tyska blodet och äran – som båda hade till yttersta syfte att legalisera och systematisera förföljelsen av judarna.
På riksnivå handlade det om nya lagar som slog mot hela den judiska delen av befolkningen, som valutaavgifter, straffskatter, undanröjande av medborgarskap, de rasistiska Nürnberglagarna och äldre lagar som började tillämpas i syfte att utarma judarna ekonomiskt och tvinga dem att lämna landet.
Vackra ord i krigets tredje år, det sjunde sedan Nürnberglagarna stiftades.
Och så var Nürnberglagarna plötsligt solkorsklara regelverk som vilken plikttrogen tjänsteman som helst kunde följa.
Först efter Nürnberglagarna 1935 avskedades alla återstående judar, inklusive de judiska ledamöterna i bankens ledningsgrupp.
Även de rasistiska Nürnberglagarna, som antogs 1935, användes i kombination med andra lagar i syfte att konfiskera judisk egendom.
Han löd, och valde några unga män (de ljusaste, med höga pannor och blå ögon?) som klassificerats som halv- eller kvartsjudar enligt Nürnberglagarna.
Två dagar efter den så kallade Kristallnatten offentliggjordes ett dekret där människor klassade som judar enligt Nürnberglagarna uteslöts ur tysk ekonomi.
Nürnberglagarna definierade vem som var jude och verkade kriminaliserande mot judarna eftersom de förbjöd äktenskap och sexuellt umgänge mellan judar och ickejudar.
Motvilligt tvingades han acceptera en kompromiss som innebar att lagstiftningen skulle tillämpas mot halvjudar under vissa omständigheter, medan kvartsjudar inte alls skulle beröras av Nürnberglagarna.
Det var först efter införandet av Nürnberglagarna i september 1935, och när restriktionerna för judisk immigration ökade i attraktiva länder som USA, som den tyskjudiska immigrationen till Brasilien verkligen tog fart.
I sitt remissvar formulerade Socialstyrelsen alltså den hållning som skulle komma att råda hela kriget igenom: Den som kände ”vantrevnad” med Nürnberglagarna kunde inte definieras som politisk flykting och därmed få rätt till svenskt skydd.
År 1935 beslutade riksdagen om införandet av de så kallade Nürnberglagarna – riksmedborgarskapslagen och lagen för skydd av det tyska blodet och äran – som båda hade till yttersta syfte att legalisera och systematisera förföljelsen av judarna.
På riksnivå handlade det om nya lagar som slog mot hela den judiska delen av befolkningen, som valutaavgifter, straffskatter, undanröjande av medborgarskap, de rasistiska Nürnberglagarna och äldre lagar som började tillämpas i syfte att utarma judarna ekonomiskt och tvinga dem att lämna landet.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.