Mångfasetterat i en mening
Det är glädjande att nu få chansen att omstöpa Portugals vinter till en e-bok, och det är min förhoppning att mitt reportage från Azorerna, Sintra, Lissabon och de många små men ekonomiskt sett viktiga fiskebyarna längs atlantkusten i det långa loppet kommer att bidra till att teckna ett så pass mångfasetterat porträtt som möjligt av Portugal.
Hypotesen är att en duglig samhällsjournalist för det första måste ha en ordentlig utbildning och gärna vara disputerad, för det andra ha två års träning i vardera kanslihuset och en bankdirektion, för det tredje ha tillgång till ett bildande och mångfasetterat sällskapsliv och för det fjärde vara plågad av en gnagande oro över sin otillräcklighet.
Hypotesen är att en duglig samhällsjournalist för det första måste ha en ordentlig utbildning och gärna vara disputerad, för det andra ha två års träning i vardera kanslihuset och en bankdirektion, för det tredje ha tillgång till ett bildande och mångfasetterat sällskapsliv och för det fjärde vara plågad av en gnagande oro över sin otillräcklighet.
Argumenten bakom beslutet var mångfasetterade.
Individer är helt enkelt mycket mer mångfasetterade än teorierna om dem.
Alla människor är mångfasetterade, visst, men ingen människa borde kunna vara så komplex, så motsägelsefull.
Föreställningen att en enda person (hur underbar han eller hon än är) kan tillmötesgå varje dimension av din mångfasetterade natur är helt enkelt orealistisk.
» Föreställningen att en enda person (hur underbar han eller hon än är) kan tillmötesgå varje dimension av din mångfasetterade natur är helt enkelt orealistisk.
Jag skulle dessutom vilja påstå att chanserna för att någon aspekt av våra mångfasetterade, flerdimensionella och ytterst egensinniga liv (särskilt de dunkla olösta zoner vi brukar avgränsa som ”problem”) ska kunna hanteras på ett tillfredsställande sätt genom några enkla regler, fem nyckelprinciper eller sju effektiva vanor, i stort sett är lika med noll.
Individer är helt enkelt mycket mer mångfasetterade än teorierna om dem.
Alla människor är mångfasetterade, visst, men ingen människa borde kunna vara så komplex, så motsägelsefull.
Föreställningen att en enda person (hur underbar han eller hon än är) kan tillmötesgå varje dimension av din mångfasetterade natur är helt enkelt orealistisk.
» Föreställningen att en enda person (hur underbar han eller hon än är) kan tillmötesgå varje dimension av din mångfasetterade natur är helt enkelt orealistisk.
Jag skulle dessutom vilja påstå att chanserna för att någon aspekt av våra mångfasetterade, flerdimensionella och ytterst egensinniga liv (särskilt de dunkla olösta zoner vi brukar avgränsa som ”problem”) ska kunna hanteras på ett tillfredsställande sätt genom några enkla regler, fem nyckelprinciper eller sju effektiva vanor, i stort sett är lika med noll.
Särskilt i tv blir en intervju så mångfasetterad.
Bakom det till synes vardagliga finns en mångfasetterad personlighet, ett människoöde utöver det vanliga.
Familjen var i själva verket långt mer sammansatt och mångfasetterad än vad ovanstående ögonblicksbilder från tjugotalet ger vid handen.
Komplexa skeenden kan förstås på många olika sätt, och även sinsemellan motsägande tolkningar kan innehålla sanningar och insikter; helt enkelt för att situationen är komplex, mångbottnad och mångfasetterad.
Bakom det till synes vardagliga finns en mångfasetterad personlighet, ett människoöde utöver det vanliga.
Familjen var i själva verket långt mer sammansatt och mångfasetterad än vad ovanstående ögonblicksbilder från tjugotalet ger vid handen.
Komplexa skeenden kan förstås på många olika sätt, och även sinsemellan motsägande tolkningar kan innehålla sanningar och insikter; helt enkelt för att situationen är komplex, mångbottnad och mångfasetterad.