Missmodiga i en mening
Vi blev dock inte missmodiga, vi gav inte upp.
– Fan, sa hon högt för att driva de missmodiga tankarna på flykten.
Från taket droppade vatten som träffade stengolvet med dova missmodiga suckar.
Två dagar senare kom de vandrande samma väg tillbaka, ännu mindre, ännu böjdare, ännu mer missmodiga.
Missmodiga av det till synes eviga socialdemokratiska regeringsinnehavet hade oppositionen sedan början av femtiotalet ivrat för att det folkomröstningsinstitut som fanns inskrivet i den svenska författningen skulle utvidgas.
– Fan, sa hon högt för att driva de missmodiga tankarna på flykten.
Från taket droppade vatten som träffade stengolvet med dova missmodiga suckar.
Två dagar senare kom de vandrande samma väg tillbaka, ännu mindre, ännu böjdare, ännu mer missmodiga.
Missmodiga av det till synes eviga socialdemokratiska regeringsinnehavet hade oppositionen sedan början av femtiotalet ivrat för att det folkomröstningsinstitut som fanns inskrivet i den svenska författningen skulle utvidgas.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Hon såg missmodigt på honom.
Han skakade missmodigt på huvudet.
Hon såg missmodigt på de andra.
”Jag vet”, suckade han missmodigt.
– Ja, hon grät, svarade Stellan missmodigt.
sa John och skakade missmodigt på huvudet.
”Vi har inget hört”, svarade Lindkvist missmodigt.
Missmodigt stod Rithisak vid S-21 morgonen därpå igen.
”Hoppas ambulansen är här snart”, sa han missmodigt.
Otto Schultz traskade missmodigt från sovrummet ut i köket.
Han fingrade missmodigt på den lösa tygbiten på kavajärmen.
Så körde han missmodigt ner den i innerfickan och började gå.
Djuric drog missmodigt fingrarna mot tinningen medan han lyssnade.
»Jag…« Bel ser sig missmodigt omkring på den folktomma gatstumpen.
Robert drog av sig plasthandskarna och kastade dem missmodigt ifrån sig.
Missmodigt beställde jag in en dubbel till och gick bort till ett hörnbord.
Häradshövdingen kikar fram bakom handen som nyss gned missmodigt över kinderna.
Suckande slog han igen mappen, lyfte missmodigt telefonen och ringde ett kortnummer.
Vad är det som händer med Sverige? tänkte han och skakade missmodigt på huvudet.
När Robert hörde att mobilsvaret slogs på bröt han missmodigt samtalet och lade på.
”Ja”, sa jag missmodigt och såg på den smällfete bankmannen med de dallrande hakorna.
Hon vände sig bort från åsynen av de enkla passagerarna och tittade missmodigt ut genom fönstret.
Han parkerade vid polishuset och såg missmodigt mot byggbråten där tidigare Gamla Ullevi hade legat.
Tony tittade missmodigt på gräsklipparen som stod intill väggen i garaget och slog omedelbart bort tanken.
Kirsty vill egentligen inte titta, men hon dras oundvikligen ditåt, ställer sig missmodigt i dörröppningen medan Amber tänder ljuset.
Statsministern hade missmodigt stapplat i väg från Kanslihuset, men när han återvände på måndagsmorgonen hade en typisk Erlandertransformation ägt rum.
I den promemoria som han gett partistyrelsen i mars 1957 och som Erlander missmodigt tagit med sig ut till Harpsund, hade han föreslagit en rad möjliga kompromisser i ATP-frågan.
”Det kommer att bli en katastrof”, sa mamma missmodigt och höll vinglaset i ett så hårt grepp att jag var rädd att det skulle gå sönder och skära upp hennes spamjuka händer.
Han skakade missmodigt på huvudet.
Hon såg missmodigt på de andra.
”Jag vet”, suckade han missmodigt.
– Ja, hon grät, svarade Stellan missmodigt.
sa John och skakade missmodigt på huvudet.
”Vi har inget hört”, svarade Lindkvist missmodigt.
Missmodigt stod Rithisak vid S-21 morgonen därpå igen.
”Hoppas ambulansen är här snart”, sa han missmodigt.
Otto Schultz traskade missmodigt från sovrummet ut i köket.
Han fingrade missmodigt på den lösa tygbiten på kavajärmen.
Så körde han missmodigt ner den i innerfickan och började gå.
Djuric drog missmodigt fingrarna mot tinningen medan han lyssnade.
»Jag…« Bel ser sig missmodigt omkring på den folktomma gatstumpen.
Robert drog av sig plasthandskarna och kastade dem missmodigt ifrån sig.
Missmodigt beställde jag in en dubbel till och gick bort till ett hörnbord.
Häradshövdingen kikar fram bakom handen som nyss gned missmodigt över kinderna.
Suckande slog han igen mappen, lyfte missmodigt telefonen och ringde ett kortnummer.
Vad är det som händer med Sverige? tänkte han och skakade missmodigt på huvudet.
När Robert hörde att mobilsvaret slogs på bröt han missmodigt samtalet och lade på.
”Ja”, sa jag missmodigt och såg på den smällfete bankmannen med de dallrande hakorna.
Hon vände sig bort från åsynen av de enkla passagerarna och tittade missmodigt ut genom fönstret.
Han parkerade vid polishuset och såg missmodigt mot byggbråten där tidigare Gamla Ullevi hade legat.
Tony tittade missmodigt på gräsklipparen som stod intill väggen i garaget och slog omedelbart bort tanken.
Kirsty vill egentligen inte titta, men hon dras oundvikligen ditåt, ställer sig missmodigt i dörröppningen medan Amber tänder ljuset.
Statsministern hade missmodigt stapplat i väg från Kanslihuset, men när han återvände på måndagsmorgonen hade en typisk Erlandertransformation ägt rum.
I den promemoria som han gett partistyrelsen i mars 1957 och som Erlander missmodigt tagit med sig ut till Harpsund, hade han föreslagit en rad möjliga kompromisser i ATP-frågan.
”Det kommer att bli en katastrof”, sa mamma missmodigt och höll vinglaset i ett så hårt grepp att jag var rädd att det skulle gå sönder och skära upp hennes spamjuka händer.
Hon blir missmodig.
Hon lät missmodig.
Jönsson lät missmodig.
Då blev Peter missmodig.
Elina kände sig missmodig.
Han var plötsligt missmodig.
Jag blev ledsen och missmodig.
Först hade hon blivit missmodig.
Hon tittar på mig med missmodig blick.
Seppo lät för en gångs skull missmodig:.
Han kände sig trött och en aning missmodig.
För varje minut blev han mer och mer missmodig.
Ove tittade på garageporten och såg missmodig ut.
Hon är missmodig och drar sig för att försöka igen.
I sömnen ser mor yngre ut, sliten, men inte så missmodig.
Missmodig reser han sig och börjar gå tillbaka mot gården.
Churchill var på dåligt humör, på gränsen till missmodig.
Nere i köket blev Betty ett ögonblick stående litet missmodig.
Hon gick in på några av ryktesbörserna och blev allt mer missmodig.
Han såg sorgsen och missmodig ut och hade en bekymrad rynka i pannan.
Inte för att hon behövde den, utan för att hon kände sig missmodig.
Det är en missmodig Hyland som uttalar sig i Expressen i november 1981:.
»Vad handlar det om?« frågar hon och blir upprymd och missmodig på samma gång.
Hon kände sig missmodig när hon parkerade bilen invid vägkanten ett femtiotal meter från bron.
Man kan bli missmodig, det kan vi alla bli, men sedan måste viljan styra; viljan att inte låta sig kuvas.
Han satte sig med en tung suck i den kanariegula besöksfåtöljen och såg nästan lika missmodig ut som sin kollega.
Wallander tänkte att ingenting kunde göra honom så missmodig som åsynen av gamla glasögon som ingen längre frågade efter.
Framför en annan sektion, mellan två uniformerade poliser, stod en handfängselförsedd yngling i säckiga kläder och såg missmodig ut.
Ibland går det bra och då känns det skönt, ibland går det sämre och då blir jag missmodig och undrar om jag egentligen bör läsa en dag till.
Chrusjtjov var enligt Zjukov omtumlad och missmodig under mötet och om han inte hade fått stöd från sin försvarsminister hade utgången blivit en annan.
Tyckte barnet rentav illa om henne? Hur skulle hon komma det nära? Men när Petra började uppge hoppet och var särskilt missmodig, hände något som gjorde att Angela och hon med ens blevo vänner.
Hon lät missmodig.
Jönsson lät missmodig.
Då blev Peter missmodig.
Elina kände sig missmodig.
Han var plötsligt missmodig.
Jag blev ledsen och missmodig.
Först hade hon blivit missmodig.
Hon tittar på mig med missmodig blick.
Seppo lät för en gångs skull missmodig:.
Han kände sig trött och en aning missmodig.
För varje minut blev han mer och mer missmodig.
Ove tittade på garageporten och såg missmodig ut.
Hon är missmodig och drar sig för att försöka igen.
I sömnen ser mor yngre ut, sliten, men inte så missmodig.
Missmodig reser han sig och börjar gå tillbaka mot gården.
Churchill var på dåligt humör, på gränsen till missmodig.
Nere i köket blev Betty ett ögonblick stående litet missmodig.
Hon gick in på några av ryktesbörserna och blev allt mer missmodig.
Han såg sorgsen och missmodig ut och hade en bekymrad rynka i pannan.
Inte för att hon behövde den, utan för att hon kände sig missmodig.
Det är en missmodig Hyland som uttalar sig i Expressen i november 1981:.
»Vad handlar det om?« frågar hon och blir upprymd och missmodig på samma gång.
Hon kände sig missmodig när hon parkerade bilen invid vägkanten ett femtiotal meter från bron.
Man kan bli missmodig, det kan vi alla bli, men sedan måste viljan styra; viljan att inte låta sig kuvas.
Han satte sig med en tung suck i den kanariegula besöksfåtöljen och såg nästan lika missmodig ut som sin kollega.
Wallander tänkte att ingenting kunde göra honom så missmodig som åsynen av gamla glasögon som ingen längre frågade efter.
Framför en annan sektion, mellan två uniformerade poliser, stod en handfängselförsedd yngling i säckiga kläder och såg missmodig ut.
Ibland går det bra och då känns det skönt, ibland går det sämre och då blir jag missmodig och undrar om jag egentligen bör läsa en dag till.
Chrusjtjov var enligt Zjukov omtumlad och missmodig under mötet och om han inte hade fått stöd från sin försvarsminister hade utgången blivit en annan.
Tyckte barnet rentav illa om henne? Hur skulle hon komma det nära? Men när Petra började uppge hoppet och var särskilt missmodig, hände något som gjorde att Angela och hon med ens blevo vänner.