Medbestämmande i en mening
Nu växer kraven på medbestämmande.
Att vi har anställningsskydd och medbestämmande på arbetsplatsen.
Han fortsätter framåt och hon följer efter, besluten att hålla på sin rätt att vara medbestämmande.
Och på arbetsmarknaden hade Kirunastrejken sänt chockvågor genom hela etablissemanget och skapat en bred samling kring behovet av mer demokrati och medbestämmande på arbetsplatserna.
I stället för att lita till frivilliga överenskommelser mellan parterna hade regeringen övergått till att stifta lagar om anställningsvillkor, medbestämmande och andra maktrelationer på arbetsplatserna.
Under mandatperioden 1973–1976 antogs de tidigare nämnda lagar som stärkte arbetstagarnas ställning mot arbetsgivarna, främst lagen om anställningstrygghet (LAS) och om medbestämmande i arbetslivet (MBL).
Erik Dahmén, nationalekonomen som också var rådgivare åt MW, berättade en gång för mig att han frågat Sträng om det växande engagemanget i så kallad företagsdemokrati och något som kallades medbestämmande, tydligen ett tidens tecken.
1970-talet var inte bara ideologins tid, det var också jämställdhetsreformernas decennium, med införande av särbeskattning mellan makar, med könsneutral föräldraförsäkring och kraftigt utbyggd barnomsorg och på arbetslivets område med lagen om medbestämmande och lagen om anställningsskydd.
Mellan 1970 och 1976 genomfördes en lång rad reformer som syftade till att demokratisera arbetslivet och stärka fackföreningarnas ställning: bättre rättigheter för äldre på arbetsmarknaden (1971), styrelserepresentation för anställda (1972), stärkt arbetarskydd (1973), stärkt anställningsskydd (1974) och ökat medbestämmande för arbetstagare (1976).
Att vi har anställningsskydd och medbestämmande på arbetsplatsen.
Han fortsätter framåt och hon följer efter, besluten att hålla på sin rätt att vara medbestämmande.
Och på arbetsmarknaden hade Kirunastrejken sänt chockvågor genom hela etablissemanget och skapat en bred samling kring behovet av mer demokrati och medbestämmande på arbetsplatserna.
I stället för att lita till frivilliga överenskommelser mellan parterna hade regeringen övergått till att stifta lagar om anställningsvillkor, medbestämmande och andra maktrelationer på arbetsplatserna.
Under mandatperioden 1973–1976 antogs de tidigare nämnda lagar som stärkte arbetstagarnas ställning mot arbetsgivarna, främst lagen om anställningstrygghet (LAS) och om medbestämmande i arbetslivet (MBL).
Erik Dahmén, nationalekonomen som också var rådgivare åt MW, berättade en gång för mig att han frågat Sträng om det växande engagemanget i så kallad företagsdemokrati och något som kallades medbestämmande, tydligen ett tidens tecken.
1970-talet var inte bara ideologins tid, det var också jämställdhetsreformernas decennium, med införande av särbeskattning mellan makar, med könsneutral föräldraförsäkring och kraftigt utbyggd barnomsorg och på arbetslivets område med lagen om medbestämmande och lagen om anställningsskydd.
Mellan 1970 och 1976 genomfördes en lång rad reformer som syftade till att demokratisera arbetslivet och stärka fackföreningarnas ställning: bättre rättigheter för äldre på arbetsmarknaden (1971), styrelserepresentation för anställda (1972), stärkt arbetarskydd (1973), stärkt anställningsskydd (1974) och ökat medbestämmande för arbetstagare (1976).
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.