Måttfulle i en mening
Å ena sidan borde väl statschefen ta den innerligt komplicerade situationen på allvar och inte bara sitta där och hinka i sig sprit (två trecentiliters snapsar var i den måttfulle statsministerns ögon ungefär lika mycket som en hink).
Den måttfulla Hollywood-liberalismen kunde passa dem båda två, trodde de.
De borgerliga partierna var måttfulla i sin indignation över att Erlander inte avgick.
På inrådan av deras vän Misja Grinkrug tog Osip kontakt med kompaniets skrivare, en mutkolv som var uppskattad både för sina måttfulla anspråk och för sin ordhållighet.
Vecka in, vecka ut, slungade tidningen förolämpningar mot preussiska byråkrater och junkrar och talade för måttfulla reformer såsom allmän rösträtt, avskaffandet av feodalismen och stöd till arbetslösa.
Den gråa, högt knäppta vapenrocken med ordensbandet till järnkorset framhävde vissa egenskaper hos honom som kunde iakttas även tidigare: hans måttfulla ädelhet, hans ogrumlade beslutsamhet att göra sin plikt, ett drag av asketism.
En provisorisk regering, bemannad av en kader av måttfulla republikaner – som den socialistiske filosofen Louis Blanc och den radikale journalisten Ferdinand Floçon (till vars artikel La Réforme Engels tidigare hade medverkat) – var stolt över att välkomna de kommunistiska revolutionärerna.
”Just denna frihet från onödig brådska, denna måttfulla men inte desto mindre obevekliga framryckning, har något oerhört imponerande över sig som inte kan annat än väcka samma känsla av skräck hos härskarna som erfors av statsinkvisitionens fångar i det där rummet i Venedig där väggarna flyttades inåt med en tum om dagen…”, skrev han drömmande till August Bebels hustru Julie.
En som däremot inte skulle flytta till Hollywood och som knappast skulle finna sig tillrätta i den måttfulla Hollywood-liberalismen, och som var synnerligen politiskt inkorrekt och för övrigt varken var snäll mot feminister eller gamla tanter, Kalle, han skulle visserligen flytta västerut men inte till Amerika utan till ett land med betydligt äldre och mer gedigna demokratiska och liberala traditioner än så.
De borgerliga partierna var måttfulla i sin indignation över att Erlander inte avgick.
På inrådan av deras vän Misja Grinkrug tog Osip kontakt med kompaniets skrivare, en mutkolv som var uppskattad både för sina måttfulla anspråk och för sin ordhållighet.
Vecka in, vecka ut, slungade tidningen förolämpningar mot preussiska byråkrater och junkrar och talade för måttfulla reformer såsom allmän rösträtt, avskaffandet av feodalismen och stöd till arbetslösa.
Den gråa, högt knäppta vapenrocken med ordensbandet till järnkorset framhävde vissa egenskaper hos honom som kunde iakttas även tidigare: hans måttfulla ädelhet, hans ogrumlade beslutsamhet att göra sin plikt, ett drag av asketism.
En provisorisk regering, bemannad av en kader av måttfulla republikaner – som den socialistiske filosofen Louis Blanc och den radikale journalisten Ferdinand Floçon (till vars artikel La Réforme Engels tidigare hade medverkat) – var stolt över att välkomna de kommunistiska revolutionärerna.
”Just denna frihet från onödig brådska, denna måttfulla men inte desto mindre obevekliga framryckning, har något oerhört imponerande över sig som inte kan annat än väcka samma känsla av skräck hos härskarna som erfors av statsinkvisitionens fångar i det där rummet i Venedig där väggarna flyttades inåt med en tum om dagen…”, skrev han drömmande till August Bebels hustru Julie.
En som däremot inte skulle flytta till Hollywood och som knappast skulle finna sig tillrätta i den måttfulla Hollywood-liberalismen, och som var synnerligen politiskt inkorrekt och för övrigt varken var snäll mot feminister eller gamla tanter, Kalle, han skulle visserligen flytta västerut men inte till Amerika utan till ett land med betydligt äldre och mer gedigna demokratiska och liberala traditioner än så.
Nej, vad det gäller är att växa till män, måttfullt nyktra, starka och hänsynslösa män.
Trots Marx eldiga journalistik förespråkade tidningen faktiskt ett mycket måttfullt, borgarvänligt program som ett första steg till revolution.
DEN LIDANDE JUNGFRU MARIAS KYRKA, tyst och inbjudande i Bright Beach-kvällen, anspråkslös till storleken, utan kryssvalv, storslagna pelare och grottliknande tvärskepp, måttfullt utsmyckad, var lika förtrogen för Maria Elena Gonzalez – och lika hugsvalande – som hennes eget hem.
Eller kanske en andning eller ett mycket måttfullt levande väsen; det var inte svårt att hemfalla åt dunkla inbillningar i detta främmande osynliga landskap, där nu också dimman börjat lägra sig, och när de första byggnaderna i utkanten av byn fångades upp av mina strålkastare kände jag en atavistisk lättnad.
Trots Marx eldiga journalistik förespråkade tidningen faktiskt ett mycket måttfullt, borgarvänligt program som ett första steg till revolution.
DEN LIDANDE JUNGFRU MARIAS KYRKA, tyst och inbjudande i Bright Beach-kvällen, anspråkslös till storleken, utan kryssvalv, storslagna pelare och grottliknande tvärskepp, måttfullt utsmyckad, var lika förtrogen för Maria Elena Gonzalez – och lika hugsvalande – som hennes eget hem.
Eller kanske en andning eller ett mycket måttfullt levande väsen; det var inte svårt att hemfalla åt dunkla inbillningar i detta främmande osynliga landskap, där nu också dimman börjat lägra sig, och när de första byggnaderna i utkanten av byn fångades upp av mina strålkastare kände jag en atavistisk lättnad.
Martin var sålunda inte en måttfull älskare.
För att vara en tatuering är den ganska måttfull: en blodröd ros med ett ensamt blad på skuldran.
Hon är nämligen ohyggligt måttfull med sin konsumtion och brukar sällan nyttja annat än något enstaka glas vin.
Det är inte längre fråga om en ”måttfull kapitalism” som präglas av ”social medkänsla och samhällsansvar”.
Det stod en aura av chic men måttfull radikalitet runt ”den elegante, urbane, alltid älskvärde löjtnant-direktören” och hans vackra, kraftfulla och aristokratiska hustru från Finland.
Kring sekelskiftet stod familjen Palme för en måttfull storstadsliberalism, som hade ideologisk förankring i anglosaxiskt tänkande men saknade närmare kontakt med de framväxande svenska folkrörelserna.
Kornej Tjukovskij hade några månader tidigare publicerat en uppmärksammad artikel, »Achmatova och Majakovskij«, där de båda poeterna lyfts fram som varandras absoluta motpoler: medan Achmatova är den »aktsamma arvtagerskan till alla den förrevolutionära ryska litteraturens rikedomar«, med den »själsliga förfining« som är ett resultat av »sekler av kulturtraditioner«, är Majakovskij ett barn av revolutionens tidevarv med dess trossatser, skrän och extas; Achmatova är måttfull som Pusjkin, hos Majakovskij är varje bokstav en hyperbol, en överdrift.
För att vara en tatuering är den ganska måttfull: en blodröd ros med ett ensamt blad på skuldran.
Hon är nämligen ohyggligt måttfull med sin konsumtion och brukar sällan nyttja annat än något enstaka glas vin.
Det är inte längre fråga om en ”måttfull kapitalism” som präglas av ”social medkänsla och samhällsansvar”.
Det stod en aura av chic men måttfull radikalitet runt ”den elegante, urbane, alltid älskvärde löjtnant-direktören” och hans vackra, kraftfulla och aristokratiska hustru från Finland.
Kring sekelskiftet stod familjen Palme för en måttfull storstadsliberalism, som hade ideologisk förankring i anglosaxiskt tänkande men saknade närmare kontakt med de framväxande svenska folkrörelserna.
Kornej Tjukovskij hade några månader tidigare publicerat en uppmärksammad artikel, »Achmatova och Majakovskij«, där de båda poeterna lyfts fram som varandras absoluta motpoler: medan Achmatova är den »aktsamma arvtagerskan till alla den förrevolutionära ryska litteraturens rikedomar«, med den »själsliga förfining« som är ett resultat av »sekler av kulturtraditioner«, är Majakovskij ett barn av revolutionens tidevarv med dess trossatser, skrän och extas; Achmatova är måttfull som Pusjkin, hos Majakovskij är varje bokstav en hyperbol, en överdrift.