Lä i en mening
I viken var det lä.
Lä, var det enda jag tänkte.
Jag måste bara hitta lite lä.
Dagens spinndoktorer ligger i lä.
Min dysterhet hade liksom lagt sig i lä.
Då får vi gå i lä till största delen.
Folk sprang i lä med vattnet plaskande om skorna.
Viken och lä var det enda som spelade någon roll.
Sten Nordlander hade hittat lä, blåsten var borta.
Ror i lä! ror i lä! skrek kaptenen till sin styrman.
Även om vi låg i lä för en udde blåste det ordentligt.
I lä från byggnaden bakom henne var det förvånansvärt varmt.
”Du ligger ju knappast i lä på den fronten”, påpekar jag.
Han stod i lä av en rödmålad lada och var inte synlig från vägen.
Fjällgräset i lä för vinden hade blivit solbädd för fjällfåren.
Det blåste, vinden var kylig, men i hörnet intill husväggen hittade han lä.
Vi hade en trädgård på den tiden, vid sidan av huset där det var en smula lä.
Lä på altanen, annars skulle han inte stå här, utan ställa sig under köksfläkten.
Jag lägger min plastbit över överkroppen och ställer ryggsäcken så att den ger lä.
Jag kortade mina steg så att jag fick lä bakom Dennis när vi stretade uppför Istedgade.
Han for ut till Sandhammaren och hittade en plats i lä bland dynerna och de låga träden.
”Vem var det där?” frågade jag när Dennis låst upp källaringången och vi kommit i lä.
Hon, snörd i ljus klänning med krås, vrider sig mot honom som om det blåste och han var lä.
Men där är de, på andra sidan om högen med byggställningsrör, i lä om en trave spånskivor.
En virvelvind ruskade i ett träd i parken och Harry tyckte han såg en hårig skugga skynda sig i lä.
Vädret var för ruggigt, till och med bovarna höll sig inne i lä för duggregnet och Malmöblåsten.
Vi låg grupperade i kanaliserande terräng och fienden skulle få lä strax efter min grupps gruppering.
Vanligtvis brukade de högre liggande länderna omkring Låglandet göra så att slätterna hamnade i lä.
På andra sidan reste sig Åluddens byggnader som stora skepp i natten och Henrik gick in i lä mellan gavlarna.
Eftersom han satt i lä för den kyliga vinden bakom några gröna buskar lättade han på halsduken och blundade.
Han sade det på ett sätt som om Agda nu vilade i en grav och hade det så tryggt där i lä undan livets stormar.
Lä, var det enda jag tänkte.
Jag måste bara hitta lite lä.
Dagens spinndoktorer ligger i lä.
Min dysterhet hade liksom lagt sig i lä.
Då får vi gå i lä till största delen.
Folk sprang i lä med vattnet plaskande om skorna.
Viken och lä var det enda som spelade någon roll.
Sten Nordlander hade hittat lä, blåsten var borta.
Ror i lä! ror i lä! skrek kaptenen till sin styrman.
Även om vi låg i lä för en udde blåste det ordentligt.
I lä från byggnaden bakom henne var det förvånansvärt varmt.
”Du ligger ju knappast i lä på den fronten”, påpekar jag.
Han stod i lä av en rödmålad lada och var inte synlig från vägen.
Fjällgräset i lä för vinden hade blivit solbädd för fjällfåren.
Det blåste, vinden var kylig, men i hörnet intill husväggen hittade han lä.
Vi hade en trädgård på den tiden, vid sidan av huset där det var en smula lä.
Lä på altanen, annars skulle han inte stå här, utan ställa sig under köksfläkten.
Jag lägger min plastbit över överkroppen och ställer ryggsäcken så att den ger lä.
Jag kortade mina steg så att jag fick lä bakom Dennis när vi stretade uppför Istedgade.
Han for ut till Sandhammaren och hittade en plats i lä bland dynerna och de låga träden.
”Vem var det där?” frågade jag när Dennis låst upp källaringången och vi kommit i lä.
Hon, snörd i ljus klänning med krås, vrider sig mot honom som om det blåste och han var lä.
Men där är de, på andra sidan om högen med byggställningsrör, i lä om en trave spånskivor.
En virvelvind ruskade i ett träd i parken och Harry tyckte han såg en hårig skugga skynda sig i lä.
Vädret var för ruggigt, till och med bovarna höll sig inne i lä för duggregnet och Malmöblåsten.
Vi låg grupperade i kanaliserande terräng och fienden skulle få lä strax efter min grupps gruppering.
Vanligtvis brukade de högre liggande länderna omkring Låglandet göra så att slätterna hamnade i lä.
På andra sidan reste sig Åluddens byggnader som stora skepp i natten och Henrik gick in i lä mellan gavlarna.
Eftersom han satt i lä för den kyliga vinden bakom några gröna buskar lättade han på halsduken och blundade.
Han sade det på ett sätt som om Agda nu vilade i en grav och hade det så tryggt där i lä undan livets stormar.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.