Luggslitna i en mening
Bergmans möte med den luggslitna teatern blev kärlek vid första ögonkastet.
Där utanför stod några luggslitna herrar som var lite runda under fötterna.
Stamgästerna är visserligen lite luggslitna, men de är inte kriminellt belastade.
Han förkastade universitetsvärldens »vissna lagerkransar och luggslitna doktorshattar«.
Hur ser jag ut, tänker hon och tittar ner på sina nötta termotofflor och sin luggslitna långkofta.
Ett halvdussin husvagnar stod uppställda närmast stranden, på rad bakom luggslitna träd och buskar.
Fatima hade svårt att ta in kontrasten mellan den luggslitna uppenbarelsen och det kliniskt rena köket.
Tanken på att luggslitna gamla Smörblomma sätter sig i sängen och vakar över Prim känns tröstande.
Kuno Kienschäper stod kvar på landsvägen, tills den luggslitna figuren hade försvunnit mellan sädesfälten.
Nelly tittade med avsmak på Veras luggslitna kofta och de nariga händerna som höll ihop koftan över bröstet.
På bordet bredvid Jackys luggslitna bäddsoffa stod flera små burkar med tabletter och ett dåligt diskat glas med vatten.
Att kvinnor hellre skriver och läser om kluriga Miss Marple-figurer än om luggslitna kommissarier och nattarbetande poliskollektiv.
Vid sidan av tidningarna hade han placerat den fetaste och längsta Mont Blanc-penna de stackars vanliga luggslitna medelklassjournalisterna runt bordet någonsin sett.
Ju längre livet fortskrider, desto fler kvinnor är belåtna med sina liv, medan de luggslitna, utslitna, alltmer besvikna männen grunnar på hur det kunde bli så här.
Luggslitna, nedgångna med ruttna plankor på bakgårdarna och svarta fåglar – korpar, starar – med långa stjärtfjädrar som plaskade och badade som vilda barn i vattenpölarna.
Suset från Stockholms nattrafik blandas med dånet från fläktar och bredvid ingången till Stadsmissionen vid Slussen sitter flera luggslitna män i grupp, skickar flaskor mellan sig.
Några saker hade Sophia i sin lägenhet, en uppsättning tekoppar, en byrå med putande mage och mässingsbeslag, ett par luggslitna mattor, ett vitrinskåp med ojämnt fönsterglas och morfars skrivbord.
Gamla nedsuttna Duxsoffor, lortiga och luggslitna, repiga byråer som den där snåle smålänningen prackat på halva mänskligheten, hängiga Stringbokhyllor, buckliga kopparkärl, trasiga fårskinnsfällar och kantstötta kaffekoppar från Rörstrand.
Hon vet inte hur det ska gå till, ty i Yngsjö finns bara bönder och luggslitna bybor, men om hon håller sig nära Möllegården och Hanna Johansdotter vet man aldrig vad som kan hända, vilka framstående vänner eller släktingar som kan tänkas komma på besök.
Där utanför stod några luggslitna herrar som var lite runda under fötterna.
Stamgästerna är visserligen lite luggslitna, men de är inte kriminellt belastade.
Han förkastade universitetsvärldens »vissna lagerkransar och luggslitna doktorshattar«.
Hur ser jag ut, tänker hon och tittar ner på sina nötta termotofflor och sin luggslitna långkofta.
Ett halvdussin husvagnar stod uppställda närmast stranden, på rad bakom luggslitna träd och buskar.
Fatima hade svårt att ta in kontrasten mellan den luggslitna uppenbarelsen och det kliniskt rena köket.
Tanken på att luggslitna gamla Smörblomma sätter sig i sängen och vakar över Prim känns tröstande.
Kuno Kienschäper stod kvar på landsvägen, tills den luggslitna figuren hade försvunnit mellan sädesfälten.
Nelly tittade med avsmak på Veras luggslitna kofta och de nariga händerna som höll ihop koftan över bröstet.
På bordet bredvid Jackys luggslitna bäddsoffa stod flera små burkar med tabletter och ett dåligt diskat glas med vatten.
Att kvinnor hellre skriver och läser om kluriga Miss Marple-figurer än om luggslitna kommissarier och nattarbetande poliskollektiv.
Vid sidan av tidningarna hade han placerat den fetaste och längsta Mont Blanc-penna de stackars vanliga luggslitna medelklassjournalisterna runt bordet någonsin sett.
Ju längre livet fortskrider, desto fler kvinnor är belåtna med sina liv, medan de luggslitna, utslitna, alltmer besvikna männen grunnar på hur det kunde bli så här.
Luggslitna, nedgångna med ruttna plankor på bakgårdarna och svarta fåglar – korpar, starar – med långa stjärtfjädrar som plaskade och badade som vilda barn i vattenpölarna.
Suset från Stockholms nattrafik blandas med dånet från fläktar och bredvid ingången till Stadsmissionen vid Slussen sitter flera luggslitna män i grupp, skickar flaskor mellan sig.
Några saker hade Sophia i sin lägenhet, en uppsättning tekoppar, en byrå med putande mage och mässingsbeslag, ett par luggslitna mattor, ett vitrinskåp med ojämnt fönsterglas och morfars skrivbord.
Gamla nedsuttna Duxsoffor, lortiga och luggslitna, repiga byråer som den där snåle smålänningen prackat på halva mänskligheten, hängiga Stringbokhyllor, buckliga kopparkärl, trasiga fårskinnsfällar och kantstötta kaffekoppar från Rörstrand.
Hon vet inte hur det ska gå till, ty i Yngsjö finns bara bönder och luggslitna bybor, men om hon håller sig nära Möllegården och Hanna Johansdotter vet man aldrig vad som kan hända, vilka framstående vänner eller släktingar som kan tänkas komma på besök.
30 checkade han in på ett luggslitet hotell i Red Light district drygt tio minuters promenad från centralstationen i Amsterdam.
Det var en speciell liten nisch av Stenbecks värld som utvecklats på Skeppsbron 32 – i hyrda lokaler i ett mer luggslitet gammalt affärspalats några kvarter bort från huvudkontoret, under bolagsnamnet Medvik och med Bert Willborg som lokalfurste, dotter-dotter-VD.
Det var en speciell liten nisch av Stenbecks värld som utvecklats på Skeppsbron 32 – i hyrda lokaler i ett mer luggslitet gammalt affärspalats några kvarter bort från huvudkontoret, under bolagsnamnet Medvik och med Bert Willborg som lokalfurste, dotter-dotter-VD.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
I ena hörnet låg en luggsliten madrass slängd.
En luggsliten typ med en tjej i knäet nickade bifall.
Han såg lite luggsliten ut i t-shirt, shorts och sandaler.
Det var en gles och luggsliten grupp, som böjda passerade revy.
Hon var uthungrad och luggsliten, knappt mer än ett barn själv.
Den tunna tröjan som gick upp i halsen var luggsliten och fransig.
Mannen hade huvudet nerdraget mellan axlarna på en luggsliten rock.
Jag tvingas bära den med mig som en luggsliten papegoja på min axel.
En stor, luggsliten nallebjörn, med ett öra borta, satt lutad mot väggen.
En sådan luggsliten tingest kan nog skrämma även den mest hugade brud på flykten.
”Jag har för mig att hon finns med i pärmen”, säger Sune och tar upp en luggsliten pärm.
Rocken såg lika luggsliten ut som tröjan och det mesta av texten Landspítali universitetssjukhus hade nötts bort av otaliga tvättmaskinsturer.
Hon riktade uppmärksamheten mot huset igen när dörren öppnades och en kvinna i oknäppt vit rock utanpå jeans och luggsliten tröja visade sig.
En luggsliten fåtölj som stod lite vid sidan av verkade vara det bästa valet, så Thóra gick dit och lade portföljen på soffbordet framför den.
Bland dem fanns en luggsliten politiker från Uppsala som var ordförande i byggnadsnämnden och nyligen hade fattat en rad beslut till sfärens fördel.
Hon verkade vara på sin vakt och hade mycket bestämt tackat nej till att hänga av sig och satt påpälsad i en ren men luggsliten yllekappa i det kvalmiga kontoret.
Till och med golvet utnyttjades som arkiv och det skulle inte förvåna Thóra om det inom en snar framtid bildades en smal stig från dörren fram till skrivbordet och en luggsliten stol för gäster.
I blomsteraffären hade hortensian inte sett särskilt påkostad ut, men i det här trista rummet med en luggsliten bäddsoffa, möbler från Frälsis och en fläckig trasmatta verkade de vackra blommorna nästan som ett hån.
Vad som kom springande, i varje fall till att börja med, var en mänsklig varelse, en grov och knotig liten karl, helt gråklädd i ett slags medeltida trälmundering med slokande toppluva; vid luvan var en luggsliten borste fästad som ett tafatt jägarattribut.
Det fanns en luggsliten gammal dödsmask av en senecaindian som Aaron hade sett utställd på ett museum; den hade tomma ögonhålor och munnen var öppen som ett O och i huvudprydnaden satt några spretiga ugglefjädrar och Gud vet om inte Delray liknade den där dödsmasken som ungarna hade skrattat åt då de traskade genom de dammiga salarna i museet.
SKEET SATT UPP I SÄNGEN med kuddar bakom ryggen, blek och hålögd, med läppar som var grå snarare än röda, med en luggsliten och tragisk värdighet, som om han inte var en i en legion av förtappade själar som vandrade genom ruinerna av en sönderfallande kultur utan i stället en lungsjuk poet som levde i ett fjärran förflutet som var oskyldigare än detta nya sekel, som om han kanske genomgick en kur mot tuberkulos på ett privat sanatorium, som om han kämpade inte mot sina egna tvång, inte mot hundra år av kalla filosofier som förnekade att livet hade ett syfte och en mening, utan bara mot en envis bakterie.
En luggsliten typ med en tjej i knäet nickade bifall.
Han såg lite luggsliten ut i t-shirt, shorts och sandaler.
Det var en gles och luggsliten grupp, som böjda passerade revy.
Hon var uthungrad och luggsliten, knappt mer än ett barn själv.
Den tunna tröjan som gick upp i halsen var luggsliten och fransig.
Mannen hade huvudet nerdraget mellan axlarna på en luggsliten rock.
Jag tvingas bära den med mig som en luggsliten papegoja på min axel.
En stor, luggsliten nallebjörn, med ett öra borta, satt lutad mot väggen.
En sådan luggsliten tingest kan nog skrämma även den mest hugade brud på flykten.
”Jag har för mig att hon finns med i pärmen”, säger Sune och tar upp en luggsliten pärm.
Rocken såg lika luggsliten ut som tröjan och det mesta av texten Landspítali universitetssjukhus hade nötts bort av otaliga tvättmaskinsturer.
Hon riktade uppmärksamheten mot huset igen när dörren öppnades och en kvinna i oknäppt vit rock utanpå jeans och luggsliten tröja visade sig.
En luggsliten fåtölj som stod lite vid sidan av verkade vara det bästa valet, så Thóra gick dit och lade portföljen på soffbordet framför den.
Bland dem fanns en luggsliten politiker från Uppsala som var ordförande i byggnadsnämnden och nyligen hade fattat en rad beslut till sfärens fördel.
Hon verkade vara på sin vakt och hade mycket bestämt tackat nej till att hänga av sig och satt påpälsad i en ren men luggsliten yllekappa i det kvalmiga kontoret.
Till och med golvet utnyttjades som arkiv och det skulle inte förvåna Thóra om det inom en snar framtid bildades en smal stig från dörren fram till skrivbordet och en luggsliten stol för gäster.
I blomsteraffären hade hortensian inte sett särskilt påkostad ut, men i det här trista rummet med en luggsliten bäddsoffa, möbler från Frälsis och en fläckig trasmatta verkade de vackra blommorna nästan som ett hån.
Vad som kom springande, i varje fall till att börja med, var en mänsklig varelse, en grov och knotig liten karl, helt gråklädd i ett slags medeltida trälmundering med slokande toppluva; vid luvan var en luggsliten borste fästad som ett tafatt jägarattribut.
Det fanns en luggsliten gammal dödsmask av en senecaindian som Aaron hade sett utställd på ett museum; den hade tomma ögonhålor och munnen var öppen som ett O och i huvudprydnaden satt några spretiga ugglefjädrar och Gud vet om inte Delray liknade den där dödsmasken som ungarna hade skrattat åt då de traskade genom de dammiga salarna i museet.
SKEET SATT UPP I SÄNGEN med kuddar bakom ryggen, blek och hålögd, med läppar som var grå snarare än röda, med en luggsliten och tragisk värdighet, som om han inte var en i en legion av förtappade själar som vandrade genom ruinerna av en sönderfallande kultur utan i stället en lungsjuk poet som levde i ett fjärran förflutet som var oskyldigare än detta nya sekel, som om han kanske genomgick en kur mot tuberkulos på ett privat sanatorium, som om han kämpade inte mot sina egna tvång, inte mot hundra år av kalla filosofier som förnekade att livet hade ett syfte och en mening, utan bara mot en envis bakterie.