Exempelmeningar

Välj språk och skriv in ett ord för att få exempel på hur man använder det i en mening.

svenska   engelska

Lidelsefulla i en mening

Detta lidelsefulla tal skulle bli M.
Tänk om hon en natt vaknade och blev varse hans lidelsefulla blick.
Hennes lidelsefulla kärlek hade lett henne fram till detta ögonblick.
Lucrezia kallade honom för »Messer Bembo mio« (min herr Bembo), och han svarade henne i lidelsefulla ordalag.
Barn är lidelsefulla små varelser, kapabla till samma känslostyrka som vuxna, och de har samma mörka impulser som vi har.
Törs han förlita sig på Hannas förståelse, hennes förlåtelse? Lidelsefulla Hanna med svettblank kropp och de spänstiga benen lindade runt honom.
Bland dem som satt vid bordet var det bara en – eller kanske två – som skulle ha kunnat uttrycka sig positivt om krigen eller någon sida av dessa krig, men den eller de personerna föredrog att hålla tyst inför de lidelsefulla åsikter som de andra uttryckte.

Hon var en stor, våldsamt yppig dam alltid klädd i djärva och lysande färger och med en sköldpaddskam som stack upp som en taggig krona över hennes huvud med det lidelsefulla ansiktets markerade drag, den starka näsan och de buskiga hopväxta ögonbrynen över de mörka brinnande ögonen.
Detta lidelsefulla försvar av familjen tog sig uttryck i vad som närmast liknar en förortsetik: en högborgerlig önskan att dra för gardinerna tätt, utestänga den korrumperande omvärlden och söka andlig förnyelse i familjeritualernas enkla nöjen – läsning, broderi, pianoaftnar, julfirande och födelsedagskalas.
Denne känslige, förtegne, lidelsefulle och storslagne man.
Han tryckte av den lidelsefulle Springsteen på väg från det ena förhållandet till kanske det andra.
Och så ska Olof Lagercrantz ner i gruvan, nästan den ende journalist som lämnar hotellbaren – den lidelsefulle chefredaktören på Dagens Nyheter, mannen som beklagar sitt aristokratiska ursprung samtidigt som han viftar med sitt ringprydda finger och skriver reportage som dryper av elegant inlevelse med de fattiga och förkomna.
Konrad talade nu lidelsefullt.
”Ja, ja, ja!” utbrast hon lidelsefullt.
lidelsefullt han hade älskat den där kvinnan.
Hon trodde sig tillhöra dem som älska en gång, starkt och lidelsefullt.
Hennes mor hade älskat henne på samma sätt, lidelsefullt, åsidosättande alla andra.
Han besvarade lidelsefullt hennes kyssar och lät sina händer fyllas av hennes fasta bak.
”Gammal och rutten”, replikerade Walther lidelsefullt och reste sig upp från tältsängen.
Hon för sin del tyckte inte alltid så mycket om denna dåraktiga lek, hur lidelsefullt hon än själv älskade sina kläder.
Hade styrkan hos en person som lidelsefullt tror på någonting och som kan kritisera andras åsikter med ännu större lidelse.
Han som försökte lära sig retorik av Obama och hade ett lidelsefullt förhållande till stortingsdebatter, nu hade han inte flera ord.
Silver tänker att någon borde sjunga, och så gör plötsligt någon det – en låg, något hes mansröst sjunger ”Amazing Grace” tyst men lidelsefullt.
Vid just dessa ställen dröjde sig hennes händer kvar, och hon smekte, fingrade och klämde på dem, och hon kysste dem lidelsefullt, med öppen och girig mun.
Av omslagsillustrationerna att döma var de här av den mer sedesamma sorten, i vilka byster sällan hävs och det inte är ofta som klänningsliv lidelsefullt slits upp.
Jag tänker nu på psykoanalytikern Marie Bonaparte, hon som trodde så lidelsefullt på Freuds teorier om frigiditet att hon rådde sina patienter att stympa sig och själv genomgick en plågsam operation.
första gången träffade Oliver Kroll, då hon precis hade kommit till universitetet för att undervisa i moralfilosofi, hade Kroll inte varit lika lidelsefullt engagerad i den konservativa rörelsen som nu.
Det är få som är beredda att ägna större delen av sin ungdom åt studier för att skaffa sig den utbildning som krävs för att bli specialist, såvida de inte är lidelsefullt intresserade av att bota människor.
Visserligen var frågan om det osannolika i kristendomens ontologiska påståenden avgjord långt före Hedenius, det är så att säga inbyggt i läran, men sällan har det framlagts så tydligt och lidelsefullt som hos denne filosof.
Han hade blivit intresserad av Stirk när pojken som förstaårsstudent skrev in sig vid den kurs som Kroll höll i politisk teori – han hade blivit imponerad av pojkens lidelsefullt skrivna essäer och av de diskussioner de haft efter föreläsningarna.
Jag hade bönfallit Claire lidelsefullt att inte gifta sig med honom och spontant kommit med en lång lista med skäl till varför han inte passade henne, och han hade tagit illa vid sig eftersom jag haft den obestridligt dåliga smaken att införliva mina tillmälen i mitt tal på deras bröllopsfest.
Men även om hon gjort allt detta var hon inte förberedd på de känslor som skulle slå emot henne då Kroll kom in i huset och hälsade så kärleksfullt på henne, så girigt – när han grep tag i hennes axlar och kysste hennes mun, berörde hennes tänder med sin tunga både lekfullt och lidelsefullt.
Samtidigt som hennes man utsattes för påtryckningar att skriva under det nödvändiga medgivandet att han var impotent hade Lucrezia befunnit sig i slottet San Sisto och regelbundet fått besök av en stilig ung spanjor, en betjänt i hennes fars tjänst, en viss Pedro Calderon, som hon verkar ha blivit lidelsefullt kär i.
MÅNGA AV OSS funderar säkerligen på att råna en bank, på samma sätt som vi ligger i vår säng på kvällen och lidelsefullt planerar att mörda en livslång fiende; väger samman invecklade delar av planen, finslipar detaljerna, går tillbaka och ändrar tidigare moment så att de blir förenliga med senare uppdagade risker för att åka fast.
Men när han tillsammans med henne stod vid sina bikupor och berättade om binas liv – han var lidelsefullt förtjust i dem – när han om kvällarna gick tillsammans med henne längs åkrarna och visade hur illa skött jorden var och påpekade med hur föga arbete den åter skulle kunna göras mera fruktbar, när Kienschäper assisterade en ko vid kalvningen eller utan att vara ombedd rätade upp en kullfallen gärdsgård, när han satt vid orgeln och sakta spelade för sig själv och henne, när allt som han berörde och kom förbi liksom bringades i en bättre ordning – så verkade allt detta mer för Evas återställelse än alla ord av tröst.
Rösten blev ivrig, nästan lidelsefull:.
Som ett svar hörde hon då en låg, lidelsefull röst:.
För henne var det en lidelsefull njutning att äntligen vara hos honom, den dyrkade.
Det var som om bara han fick av sig kläderna, så blev han djärv, stark, lycklig, lekfull, lidelsefull.
Han gick före henne in i biblioteket, och han såg inte den blick av lidelsefull dyrkan hon gav hans rygg i den korta uniformsrocken.
Om ni visste detta, skulle ni vara mycket mer lidelsefull i era brev och mycket mer angelägen om att söka upp henne var hon än befinner sig.
MIN MOR, Neeva Kamper (en förkortning av Geneva), var en liten, lidelsefull, glasögonprydd kvinna vars ostyriga bruna hår gav hennes underkäke en dunig kontur.
På något sätt hade den blyga skolflickan efter inte alltför många år blivit en lidelsefull och mycket duglig offentlig talare – en valkyria av något slag – vältalig, intensiv.
Men på museet i Borlänge kan man hitta ett brev från en mycket passionerad beundrarinna, ett brev som Jussi har sparat i sin privataste samling (hålslagningen i papperet visar att det kommer från Jussis personliga pärm) och som är en lidelsefull kärleksförklaring.
Plötsligt kände Agda det, som om Bell varit hennes egentliga ägare – som om Bell var ett besynnerligt väsen som hon tidigare hade varit gift med och som lämnat henne blott i besittning av en halv oskuld, vars återstående hälft hon nu med lidelsefull svartsjuka bevakade.
Carlberg var en av de mera legendariska ledarna för den 68-rörelse som också Stieg Larsson tillhört, men senare hade han blivit socialdemokratisk politiker och en lidelsefull missionär för tanken att samhället borde göra mycket mer för att hjälpa unga socialt utsatta människor.
Sammanslutningen bestod av en minoritet av studenterna, antagligen färre än fem procent av studentkåren tillhörde den, men den hade ändå blivit en högröstad och lidelsefull minoritet i stark motsättning till den dominerande, liberala stämningen, och situationen förbättrades inte av att vissa av de kristna studenterna, i likhet med Alexander Stirk, tycktes sträva efter martyrskap – i alla fall den offentliga uppmärksamhet som ökade med martyrskapet.
Neukirchen lidelsefull då hon talade i frågor som rörde universitetet och i frågor som handlade om utbildning både när hon gjorde det i Chicago och i Minneapolis – i Cleveland, i Columbus, i Milwaukee – i Seattle och i Portland – överallt där det var universitetsrektorns plikt att hålla tal för grupper av före detta studenter, något som hon ofta under det akademiska året gjorde över ämnet: »Universitetet under det tjugoförsta århundradet – utmaningar och möjligheter«, och hon gjorde det alltid på samma positiva och optimistiska sätt; naturligtvis log hon ofta, om inte hela tiden; det värkte i ansiktet av alla dessa leenden – på samma sätt som det värkte och gjorde ont i händerna då hon inledningsvis skakade hand med varenda före detta student och med varenda före detta students familj.