Kvisten i en mening
Den kvisten var Pela.
Får jag titta på kvisten igen.
Dörren slog igen och knäckte kvisten.
Han verkade också känna till att vi har kvisten.
Han inspekterade återigen kvisten mot taklampans sken.
Kvisten studsar mot isen innan den landar i en snödriva.
Jag tänkte på löjtnant Engstrand och den lilla kvisten.
Jag kan inte hjälpa kvisten utan att hjälpa hela trädet.
Jag lade tillbaka kvisten i röret och placerade den i asken.
Den sköna hade försökt få bort kvisten men inte haft kraft nog.
Jag tog fram plaströret och hällde ut den lilla kvisten på bordet.
När jag skulle klyva kvisten föll den bit som skulle sparas i två delar.
Och nu är även fröna förstörda, och av den lilla kvisten finns inget kvar.
En annan är att kvisten måste skiljas från stammen för att kunna brinna ….
Sedan hällde jag ut den lilla förstenade kvisten i den skål som fingrarna formade.
Jag har just placerat de första styckena på glöden när jag hör kvisten som bryts.
”Nej”, svarade jag medan han försiktigt lutade den brinnande kvisten mot indiantältet.
”Nu pulvriseras kvisten och dess celler, så att DNA frigörs”, sa Laura utan att titta upp.
”Troligen håller du just nu den sista kvisten av livets träd i din hand”, sa hon andäktigt.
Han skickade kvisten till Abdul Yasin och gömde fröna på ett ställe där ingen skulle leta.
Jag hade lagt kvisten från den nya busken i en liten skål som jag nu placerade på sängen bredvid Laura.
Men innan kvisten brann upp hade Stenträdet gett mig en upplevelse som var den ojämförligt största i mitt liv.
När jag tittade in i sovrummet efter en kvart hade den lilla kvisten redan brunnit ut och bara lite aska återstod.
Mitt bland alla smutsiga kläder låg den lilla asken som hade innehållit provröret med kvisten från Stenträdet.
Orlovsky tyckte att vi borde ha frågat honom innan vi bestämde hur vi skulle göra med kvisten från Stenträdet.
Det tog några minuter innan solstrålarna nådde fram till kvisten från Stenträdet och under den tiden sa vi ingenting.
Då tänkte hon åter på det vita körsbärsträdet och hur hon fört kvisten, tyngd av vita doftande blomblad, över sin mun.
Hur gärna jag än skulle vilja bryta loss kvisten, och plantera den någon annanstans, i en bättre jord, så vore det dåraktigt.
Hur ska du få fjutt på en bit förstenat trä? Det är du som är botaniker, men jag skulle tro att det inte räcker med en tändsticka för att sätta eld på den kvisten.
Och ogärna, med långsamma fjät nedstiger jag till smärtornas och dödens, de sömnlösa nätternas och demonernas dal, där min lilla Beatrice väntar mig och misteln, som jag hade lovat henne; den grönskande kvisten, som växer mitt ibland snön och egentligen borde avtagas med guldskära.
Får jag titta på kvisten igen.
Dörren slog igen och knäckte kvisten.
Han verkade också känna till att vi har kvisten.
Han inspekterade återigen kvisten mot taklampans sken.
Kvisten studsar mot isen innan den landar i en snödriva.
Jag tänkte på löjtnant Engstrand och den lilla kvisten.
Jag kan inte hjälpa kvisten utan att hjälpa hela trädet.
Jag lade tillbaka kvisten i röret och placerade den i asken.
Den sköna hade försökt få bort kvisten men inte haft kraft nog.
Jag tog fram plaströret och hällde ut den lilla kvisten på bordet.
När jag skulle klyva kvisten föll den bit som skulle sparas i två delar.
Och nu är även fröna förstörda, och av den lilla kvisten finns inget kvar.
En annan är att kvisten måste skiljas från stammen för att kunna brinna ….
Sedan hällde jag ut den lilla förstenade kvisten i den skål som fingrarna formade.
Jag har just placerat de första styckena på glöden när jag hör kvisten som bryts.
”Nej”, svarade jag medan han försiktigt lutade den brinnande kvisten mot indiantältet.
”Nu pulvriseras kvisten och dess celler, så att DNA frigörs”, sa Laura utan att titta upp.
”Troligen håller du just nu den sista kvisten av livets träd i din hand”, sa hon andäktigt.
Han skickade kvisten till Abdul Yasin och gömde fröna på ett ställe där ingen skulle leta.
Jag hade lagt kvisten från den nya busken i en liten skål som jag nu placerade på sängen bredvid Laura.
Men innan kvisten brann upp hade Stenträdet gett mig en upplevelse som var den ojämförligt största i mitt liv.
När jag tittade in i sovrummet efter en kvart hade den lilla kvisten redan brunnit ut och bara lite aska återstod.
Mitt bland alla smutsiga kläder låg den lilla asken som hade innehållit provröret med kvisten från Stenträdet.
Orlovsky tyckte att vi borde ha frågat honom innan vi bestämde hur vi skulle göra med kvisten från Stenträdet.
Det tog några minuter innan solstrålarna nådde fram till kvisten från Stenträdet och under den tiden sa vi ingenting.
Då tänkte hon åter på det vita körsbärsträdet och hur hon fört kvisten, tyngd av vita doftande blomblad, över sin mun.
Hur gärna jag än skulle vilja bryta loss kvisten, och plantera den någon annanstans, i en bättre jord, så vore det dåraktigt.
Hur ska du få fjutt på en bit förstenat trä? Det är du som är botaniker, men jag skulle tro att det inte räcker med en tändsticka för att sätta eld på den kvisten.
Och ogärna, med långsamma fjät nedstiger jag till smärtornas och dödens, de sömnlösa nätternas och demonernas dal, där min lilla Beatrice väntar mig och misteln, som jag hade lovat henne; den grönskande kvisten, som växer mitt ibland snön och egentligen borde avtagas med guldskära.
Det var kvistar som bröts.
Sand och kvistar flög genom luften.
2 kvistar färsk timjan och rosmarin.
Kvistar bryts under snön av hans tyngd.
Kvistar knäcktes och sedan blev det tyst.
Kvistar och grenar lågo strödda överallt.
Några kvistar piskade till Winter på kinden.
”Hur många kvistar finns det egentligen?”.
2 kvistar färsk järnört (eller citronmeliss).
En björks kvistar böjde sig vaggande över den.
Men det hade inte legat några kvistar på stigarna.
Kände sten, kvistar, hala av förruttnelse och alger.
Det kan ha varit lösa kvistar runt busken som brann.
Några kvistar som lågo i vägen tog han upp och kastade undan.
Han rörde sig ljudlöst och gav noga akt på kvistar och grenar.
Grenen är grov, med flera mindre kvistar som fortfarande har löv.
Det har funnits enstaka kvistar kvar, på olika platser i världen.
Han strök undan lite löv och kvistar, som någon rafsat över luckan.
Kröp omkring på marken och slet undan gamla löv och kvistar frenetiskt.
Han borstade skräp och små kvistar av sig innan han satte sig i bilen igen.
När han passerar över ett område med torra kvistar stampar han på dessa.
Svaga ljud av steg, kvistar som knäcktes, en röst som fräste något hetsigt.
Fotsulorna skars blodiga av kvistar och stenar, men inget skulle få honom att stanna.
Det kom honom att tänka på bonsaiträdet i krukan med kvistar av murgröna kring foten.
Rithisak gav upp och slängde några löv och kvistar på luckan och skyndade sig ut till honom.
Jord och lavar, rester av löv och kvistar, skråmor efter taggar och bark på armar och smalben.
Minsta felsteg, och man skulle falla handlöst in i en famn av läderartade blad och mjuka kvistar.
De satt på marken, alldeles jordiga och lekte, försökte bygga ett litet hus av kvistar och blad.
Jag sneglade på motorcyklarna igen och såg att de stod lutade mot en hög döda kvistar och grenar.
Vilken dag! Jag kröp fram och lyfte försiktigt bort löv och kvistar som täckte den till hälften.
Buskarna tätt intill salsfönstren gnedo sina kvistar mot glaset som om de tiggt om att få komma in.
Sand och kvistar flög genom luften.
2 kvistar färsk timjan och rosmarin.
Kvistar bryts under snön av hans tyngd.
Kvistar knäcktes och sedan blev det tyst.
Kvistar och grenar lågo strödda överallt.
Några kvistar piskade till Winter på kinden.
”Hur många kvistar finns det egentligen?”.
2 kvistar färsk järnört (eller citronmeliss).
En björks kvistar böjde sig vaggande över den.
Men det hade inte legat några kvistar på stigarna.
Kände sten, kvistar, hala av förruttnelse och alger.
Det kan ha varit lösa kvistar runt busken som brann.
Några kvistar som lågo i vägen tog han upp och kastade undan.
Han rörde sig ljudlöst och gav noga akt på kvistar och grenar.
Grenen är grov, med flera mindre kvistar som fortfarande har löv.
Det har funnits enstaka kvistar kvar, på olika platser i världen.
Han strök undan lite löv och kvistar, som någon rafsat över luckan.
Kröp omkring på marken och slet undan gamla löv och kvistar frenetiskt.
Han borstade skräp och små kvistar av sig innan han satte sig i bilen igen.
När han passerar över ett område med torra kvistar stampar han på dessa.
Svaga ljud av steg, kvistar som knäcktes, en röst som fräste något hetsigt.
Fotsulorna skars blodiga av kvistar och stenar, men inget skulle få honom att stanna.
Det kom honom att tänka på bonsaiträdet i krukan med kvistar av murgröna kring foten.
Rithisak gav upp och slängde några löv och kvistar på luckan och skyndade sig ut till honom.
Jord och lavar, rester av löv och kvistar, skråmor efter taggar och bark på armar och smalben.
Minsta felsteg, och man skulle falla handlöst in i en famn av läderartade blad och mjuka kvistar.
De satt på marken, alldeles jordiga och lekte, försökte bygga ett litet hus av kvistar och blad.
Jag sneglade på motorcyklarna igen och såg att de stod lutade mot en hög döda kvistar och grenar.
Vilken dag! Jag kröp fram och lyfte försiktigt bort löv och kvistar som täckte den till hälften.
Buskarna tätt intill salsfönstren gnedo sina kvistar mot glaset som om de tiggt om att få komma in.
Jag ska böja undan kvistarna.
Charles såg pojken ligga där nere i värnet bland stenarna och kvistarna.
Kvistarna bryts av deras gummistövlar och av hararna som rusar ut ur dungarna.
Mike knäböjde vid eldstaden och tände en av de mindre kvistarna med en cigarettändare.
Stick djupa hål i steken med en vass kniv, skölj rosmarinen och stick ner kvistarna i hålen.
Tulpanerna i korridoren skulle snart vissna, de mjuka videkissarna skulle torka och falla av kvistarna.
Jag klättrade upp i min slaf och satte fast kvistarna och rosetterna från paketet på stockarna i väggen.
Kylan steg långsamt upp från marken till mina knän, mina tjocka stövlar och kvistarna under dem till trots.
Vänder sig om och säger ’ja!’ Han får här en mycket tydlig reaktion, som om han kom ihåg känslan/ljudet av de torra kvistarna.
En kråka, rejält tilltagen med sin gråsvarta uppenbarelse petade med sin kraftiga näbb bland pinnarna och de omsorgsfullt tillrättalagda kvistarna.
När hettan fick oss att backa, doften av de brända, fuktiga kvistarna nådde oss samtidigt som det knastrande ljudet, någon sköt raketer och grannen var rund under fötterna.
Jag bröt av de yttre rabarberstjälkarna från plantan, grävde upp potatis och morötter och klippte av kvistarna med mest blad från kryddväxterna: salvia, timjan, rosmarin, mynta.
Hon hör hur löven och kvistarna slukas upp av hans ekrar, det nästan musikaliska ljudet när de små metallkomponenterna vibrerar mot varandra när cykeln välter och sedan kraschar.
Och när kvistarna mer än vanligt hårt slogo mot fönstren, sågo de sig med ångest omkring som om någon fiende velat tränga sig in till dem och röva deras skatt och lyckliga hemlighet från dem.
Du skulle ligga ovanpå henne, som den friskare, starkare, uthålligare man du har blivit, och när förlösningen kom skulle du inse att det har varit orons fel, hela tiden, alla dessa sterila år, men nu har Gud vält bort stenen åt dig, nu flödar det fritt, nu porlar det så muntert från dig, nu bär er kärlek frukt, nu knoppas det på de torra, sorgsna kvistarna, minns du?.
Charles såg pojken ligga där nere i värnet bland stenarna och kvistarna.
Kvistarna bryts av deras gummistövlar och av hararna som rusar ut ur dungarna.
Mike knäböjde vid eldstaden och tände en av de mindre kvistarna med en cigarettändare.
Stick djupa hål i steken med en vass kniv, skölj rosmarinen och stick ner kvistarna i hålen.
Tulpanerna i korridoren skulle snart vissna, de mjuka videkissarna skulle torka och falla av kvistarna.
Jag klättrade upp i min slaf och satte fast kvistarna och rosetterna från paketet på stockarna i väggen.
Kylan steg långsamt upp från marken till mina knän, mina tjocka stövlar och kvistarna under dem till trots.
Vänder sig om och säger ’ja!’ Han får här en mycket tydlig reaktion, som om han kom ihåg känslan/ljudet av de torra kvistarna.
En kråka, rejält tilltagen med sin gråsvarta uppenbarelse petade med sin kraftiga näbb bland pinnarna och de omsorgsfullt tillrättalagda kvistarna.
När hettan fick oss att backa, doften av de brända, fuktiga kvistarna nådde oss samtidigt som det knastrande ljudet, någon sköt raketer och grannen var rund under fötterna.
Jag bröt av de yttre rabarberstjälkarna från plantan, grävde upp potatis och morötter och klippte av kvistarna med mest blad från kryddväxterna: salvia, timjan, rosmarin, mynta.
Hon hör hur löven och kvistarna slukas upp av hans ekrar, det nästan musikaliska ljudet när de små metallkomponenterna vibrerar mot varandra när cykeln välter och sedan kraschar.
Och när kvistarna mer än vanligt hårt slogo mot fönstren, sågo de sig med ångest omkring som om någon fiende velat tränga sig in till dem och röva deras skatt och lyckliga hemlighet från dem.
Du skulle ligga ovanpå henne, som den friskare, starkare, uthålligare man du har blivit, och när förlösningen kom skulle du inse att det har varit orons fel, hela tiden, alla dessa sterila år, men nu har Gud vält bort stenen åt dig, nu flödar det fritt, nu porlar det så muntert från dig, nu bär er kärlek frukt, nu knoppas det på de torra, sorgsna kvistarna, minns du?.
1 kvist färsk timjan.
1 kvist färsk oregano.
och darra som en kvist,.
En kvist i en vedklabb.
bladen från en kvist timjan.
1 liten kvist färsk rosmarin.
En hel kvist var ju förkolnad.
Trampar på en kvist, som knäcks.
En kvist piskade henne i ansiktet.
Det är ingen kvist som gnistrar.
Det är bara en kvist som slår emot.
Som en liten kvist på ett stort träd.
Hon ville inte få en kvist genom ögat.
En kvist gned sig jämrande mot en annan.
Det var en liten kvist av fossilerat trä.
Aneta Djanali kände en kvist mot ansiktet.
Ett ben i vänsterfoten bröts som en kvist.
Andersson, Lars M & Kvist Geverts, Karin (red).
En kvist som knäcktes, åtminstone lät det så.
Agda bröt tankfullt en kvist från en snötyngd gran.
2 askar plommontomater på kvist (gärna San Marzano).
Den sticker mig i ansiktet, en kvist snuddar vid mitt öga.
Hon tog upp en kvist och gjorde en cirkelrörelse med handen.
Varje gång en kvist knäcktes blev jag besviken på mig själv.
Simon Kopinski hade inte bara gett oss en kvist från Stenträdet.
Han bröt av en kvist och ristade in bilnumret i den leriga marken.
Han tände ännu en liten kvist och lade den bredvid den första.
Bredvid hans skräckinjagande kroppshydda såg Sammy ut som en kvist.
En kvist fullsatt av små, röda blommor slog lätt över Angelas kind.
Svea rör runt i kaffet med en kvist och kastar ned den från klippan.
Slog honom på benet med en kvist och skrek åt honom att springa fortare.
1 kvist färsk oregano.
och darra som en kvist,.
En kvist i en vedklabb.
bladen från en kvist timjan.
1 liten kvist färsk rosmarin.
En hel kvist var ju förkolnad.
Trampar på en kvist, som knäcks.
En kvist piskade henne i ansiktet.
Det är ingen kvist som gnistrar.
Det är bara en kvist som slår emot.
Som en liten kvist på ett stort träd.
Hon ville inte få en kvist genom ögat.
En kvist gned sig jämrande mot en annan.
Det var en liten kvist av fossilerat trä.
Aneta Djanali kände en kvist mot ansiktet.
Ett ben i vänsterfoten bröts som en kvist.
Andersson, Lars M & Kvist Geverts, Karin (red).
En kvist som knäcktes, åtminstone lät det så.
Agda bröt tankfullt en kvist från en snötyngd gran.
2 askar plommontomater på kvist (gärna San Marzano).
Den sticker mig i ansiktet, en kvist snuddar vid mitt öga.
Hon tog upp en kvist och gjorde en cirkelrörelse med handen.
Varje gång en kvist knäcktes blev jag besviken på mig själv.
Simon Kopinski hade inte bara gett oss en kvist från Stenträdet.
Han bröt av en kvist och ristade in bilnumret i den leriga marken.
Han tände ännu en liten kvist och lade den bredvid den första.
Bredvid hans skräckinjagande kroppshydda såg Sammy ut som en kvist.
En kvist fullsatt av små, röda blommor slog lätt över Angelas kind.
Svea rör runt i kaffet med en kvist och kastar ned den från klippan.
Slog honom på benet med en kvist och skrek åt honom att springa fortare.