Kvickhet i en mening
Mycket nöjd med sin kvickhet.
Han älskar ju elegans, och beundrar kvickhet hos andra.
Nu gladde han sig åt att kunna göra en kvickhet av det.
En rik mans kvickhet roar alltid, om man får tro Mark Twain.
Det var något visst med henne, en varm kvickhet som han gillade.
Med kvickhet, ironi, humor och sarkasm, med allvar, med glöd, med lidelse.
Statsministern kunde domptera en stor eller liten publik med bildning, kvickhet och självironi.
Med en vighet och kvickhet som en lemur-apa skulle ha beundrat klättrade flickan upp till den första grenklykan.
Om den vore sann skulle detta vara enda gången som en Astor har ertappats med något som kan liknas vid en kvickhet.
Där finnes samlad mycken talang, oändligt mycken kvickhet, en bland dem har en verkligt genialisk naturbegåvning och har skaffat sig ett ansett namn.
Visserligen säger den mer professionelle aforistikern Mark Twain i en av sina fyndiga iakttagelser, som vi redan citerat, att »en rik mans kvickhet roar alltid».
Åter skrattades det i åhörarbåset, men nu riktade domstolspresidenten med ett nära nog välvilligt uttryck blicken ditåt, han hade själv roligt åt sin kvickhet.
I nattliga och blöta symposier tyckte den unge Meurling att sinnenas och tankens njutningar förenades, och med sin intelligens och kvickhet accepterades han raskt av sällskapet.
” En recensent i Daily Mail gick långt: ”Han har format och påverkat språket med större skicklighet, kvickhet och uppfinningsrikedom än någon författare efter Shakespeare.
Hennes kvickhet, hennes värme, hennes klokhet, hennes snällhet, hennes skönhet, hennes godhet, hennes mod, var trådarna i en berättelsebonad som Paul kunde ha fortsatt väva livet ut.
Kanske ignorerar han alla hennes invändningar, sopar undan dem med en tarvlig kvickhet och en öronbedövande skrattsalva… och kanske upptäcker Helga att detta är just vad hon har längtat efter, fast hon inte visste det själv.
Fröken Alexandra Vind-Frijs var en syssling till Lilian von Pahlen – en dotter till gamle Ove Harald Vind-Frijs, den för sin smålustiga, vitsande kvickhet och sin skenbara, beräknande frikostighet ryktbare landshövdingen på gamle kungens tid.
Medan jag klättrade nerför schaktet, ett försiktigt steg i taget, gick jag igenom intrigen i den där gamla serien i huvudet och ansträngde mig för att koncentrera mig på kejsarens absurda mustasch, på den speciella mutantrasen som såg misstänkt ut som dvärgar utrustade med hattar av gummiormar och läderpantalonger, på ihågkomna bitar av hjältens dialog, vilken utmärktes av en kvickhet som sprakade likt mjukost, och på de där töntigt underhållande leguanerna.
Vad mer finns att säga om Karl Marx, den ”svartmuskige karln från Trier”? ”Han är en uppenbarelse”, skrev Moses Hess om Engels blivande partner, ”som gjorde ett imposant intryck på mig; kort sagt, bered dig på att möta den störste, kanske den ende nu levande egentliga filosofen, som snart, varhelst han kommer att framträda offentligt … kommer att dra till sig Tysklands blickar … han förenar det djupaste filosofiska allvar med den fränaste kvickhet; tänk dig Rousseau, Voltaire, Holbach, Lessing, Heine och Hegel förenade i en person, jag säger förenade, inte sammanblandade – så har du dr Marx.
Han älskar ju elegans, och beundrar kvickhet hos andra.
Nu gladde han sig åt att kunna göra en kvickhet av det.
En rik mans kvickhet roar alltid, om man får tro Mark Twain.
Det var något visst med henne, en varm kvickhet som han gillade.
Med kvickhet, ironi, humor och sarkasm, med allvar, med glöd, med lidelse.
Statsministern kunde domptera en stor eller liten publik med bildning, kvickhet och självironi.
Med en vighet och kvickhet som en lemur-apa skulle ha beundrat klättrade flickan upp till den första grenklykan.
Om den vore sann skulle detta vara enda gången som en Astor har ertappats med något som kan liknas vid en kvickhet.
Där finnes samlad mycken talang, oändligt mycken kvickhet, en bland dem har en verkligt genialisk naturbegåvning och har skaffat sig ett ansett namn.
Visserligen säger den mer professionelle aforistikern Mark Twain i en av sina fyndiga iakttagelser, som vi redan citerat, att »en rik mans kvickhet roar alltid».
Åter skrattades det i åhörarbåset, men nu riktade domstolspresidenten med ett nära nog välvilligt uttryck blicken ditåt, han hade själv roligt åt sin kvickhet.
I nattliga och blöta symposier tyckte den unge Meurling att sinnenas och tankens njutningar förenades, och med sin intelligens och kvickhet accepterades han raskt av sällskapet.
” En recensent i Daily Mail gick långt: ”Han har format och påverkat språket med större skicklighet, kvickhet och uppfinningsrikedom än någon författare efter Shakespeare.
Hennes kvickhet, hennes värme, hennes klokhet, hennes snällhet, hennes skönhet, hennes godhet, hennes mod, var trådarna i en berättelsebonad som Paul kunde ha fortsatt väva livet ut.
Kanske ignorerar han alla hennes invändningar, sopar undan dem med en tarvlig kvickhet och en öronbedövande skrattsalva… och kanske upptäcker Helga att detta är just vad hon har längtat efter, fast hon inte visste det själv.
Fröken Alexandra Vind-Frijs var en syssling till Lilian von Pahlen – en dotter till gamle Ove Harald Vind-Frijs, den för sin smålustiga, vitsande kvickhet och sin skenbara, beräknande frikostighet ryktbare landshövdingen på gamle kungens tid.
Medan jag klättrade nerför schaktet, ett försiktigt steg i taget, gick jag igenom intrigen i den där gamla serien i huvudet och ansträngde mig för att koncentrera mig på kejsarens absurda mustasch, på den speciella mutantrasen som såg misstänkt ut som dvärgar utrustade med hattar av gummiormar och läderpantalonger, på ihågkomna bitar av hjältens dialog, vilken utmärktes av en kvickhet som sprakade likt mjukost, och på de där töntigt underhållande leguanerna.
Vad mer finns att säga om Karl Marx, den ”svartmuskige karln från Trier”? ”Han är en uppenbarelse”, skrev Moses Hess om Engels blivande partner, ”som gjorde ett imposant intryck på mig; kort sagt, bered dig på att möta den störste, kanske den ende nu levande egentliga filosofen, som snart, varhelst han kommer att framträda offentligt … kommer att dra till sig Tysklands blickar … han förenar det djupaste filosofiska allvar med den fränaste kvickhet; tänk dig Rousseau, Voltaire, Holbach, Lessing, Heine och Hegel förenade i en person, jag säger förenade, inte sammanblandade – så har du dr Marx.
Man förstod att ”kvickheten” hade använts många gånger.
Diktatorn skrattade sällan men han hade humor och uppskattade kvickheter och skämt.
Därför tyckte jag uppenbarligen att jag kunde avfärda det hela med några billiga kvickheter.
Den första handlar, som man kunde vänta sig, om en fet och ojämförligt briljant detektiv som löser brott medan han strör dråpliga kvickheter omkring sig.
Vi andra pratar om ingenting särskilt, kläcker ur oss kvickheter och skvallrar om de församlade släktingarna, och allt går galant tills Mike klingar i sitt vattenglas med kniven, och tystnaden sänker sig över rummet när han reser sig för att tala.
När han sitter där, en slusk i sitt eget avfall, ser han rätt ynklig ut, och jag känner plötsligt intuitivt att den riktiga Owen, den mjuka, opåverkade Owen som gömmer sig bakom sina kvickheter och löjliga kostymer, egentligen är en sorglig och ensam liten man.
Gunnar Unger, med tiden själv beryktad för sina giftiga krönikor i Svenska Dagbladet, mindes hur Meurling »med en glimt av vanvett i sina blekblå ögon klamrade sig fast vid talarstolen, sköt fram sitt lilla skalliga huvud, förvred läpparna till ett revolutionärt leende och formligen spydde ur sig en ström av otidigheter, kvickheter, dialektiska ordkonster, citat från alla upptänkliga auktorer, grovt ekivoka anspelningar och marxistiska standardfraser«.
Och han kommer verkligen mycket fort tillbaka ut, och tvungen att hålla god min inför kunderna måste hon tala med honom, ge honom anvisningar, låtsas som om ingenting alls hade hänt – och ändå är hela hennes värld i grus och spillror! Men hon låtsas som ingenting, hon ger honom rent av svar på de fjantiga kvickheter som han i dag är särskilt spendersam med, det är bara när han närmar sig kassalådan som hon säger i skarp ton: ”Kassan sköter jag!”.
Därför tyckte jag uppenbarligen att jag kunde avfärda det hela med några billiga kvickheter.
Den första handlar, som man kunde vänta sig, om en fet och ojämförligt briljant detektiv som löser brott medan han strör dråpliga kvickheter omkring sig.
Vi andra pratar om ingenting särskilt, kläcker ur oss kvickheter och skvallrar om de församlade släktingarna, och allt går galant tills Mike klingar i sitt vattenglas med kniven, och tystnaden sänker sig över rummet när han reser sig för att tala.
När han sitter där, en slusk i sitt eget avfall, ser han rätt ynklig ut, och jag känner plötsligt intuitivt att den riktiga Owen, den mjuka, opåverkade Owen som gömmer sig bakom sina kvickheter och löjliga kostymer, egentligen är en sorglig och ensam liten man.
Gunnar Unger, med tiden själv beryktad för sina giftiga krönikor i Svenska Dagbladet, mindes hur Meurling »med en glimt av vanvett i sina blekblå ögon klamrade sig fast vid talarstolen, sköt fram sitt lilla skalliga huvud, förvred läpparna till ett revolutionärt leende och formligen spydde ur sig en ström av otidigheter, kvickheter, dialektiska ordkonster, citat från alla upptänkliga auktorer, grovt ekivoka anspelningar och marxistiska standardfraser«.
Och han kommer verkligen mycket fort tillbaka ut, och tvungen att hålla god min inför kunderna måste hon tala med honom, ge honom anvisningar, låtsas som om ingenting alls hade hänt – och ändå är hela hennes värld i grus och spillror! Men hon låtsas som ingenting, hon ger honom rent av svar på de fjantiga kvickheter som han i dag är särskilt spendersam med, det är bara när han närmar sig kassalådan som hon säger i skarp ton: ”Kassan sköter jag!”.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.