Kristaller i en mening
En massa kristaller som for omkring.
Förvåningen gnistrade i Orreforsvasens kristaller.
Den stigande solen fick dem att gnistra som kristaller.
Nästa dag filtrerade han fram kristaller av pikrinsyran.
Träd, buskar och blommor bli genomskinliga som kristaller.
Framrutan är borta och ligger som en hög kristaller i diket.
Snö därute nu, senhöstens regn format till vackra kristaller.
Jorden under den andra handens naglar sandig, skarpare i sina kristaller.
Skyltfönstren var dekorerade med kristaller, drömfångare och böcker om healing.
Vi plockade också bort några grönfärgade kristaller som kletats fast i huden.
Och dessutom att det fanns kristaller av" -- av han tittade i ett papper -- "kloralhydrat i muggen.
Inne på White Room: ishinkar inbyggda i borden, kristaller i taket, rosa upplyst bar med lyxvodka och skumpa.
Fast det var annorlunda vibrationer han sökte, inte sådana som trillar fram ut kristaller eller annat new age-tjafs.
Solen stekte på Pacific Highway och Brisbanes skyskrapor av glas och sten glittrade som kristaller i en ljuskrona när de närmade sig.
Hon hade höga stilettklackar, högre än jag någonsin sett, också klarrosa och täckta med små kristaller som gnistrade när hon gick.
Innan de gick iväg genom skogen, förbi stenmuren vid kyrkan och kyrkogården, hade de stoppat in var sin dos kristaller i munnen och sköljt ner dem med öl.
Sådana glittrande kristaller hade Stieg tjusats av hos morföräldrarna där isblommorna uppstod av utandningsluften och ångan från grytorna med vatten på vedspisen.
Vi älskar passionerat allt det som inte varar: vinterns gnistrande kristaller, vårblommorna, de bräckliga fjärilarnas flykt, eldröda solnedgångar, en kyss och livet.
Ice är vita, härliga kristaller som blåser huvudet av dig medan den gula stinkande pulverskiten du får i Oslo är uppblandad med bakpulver, florsocker, aspirin, B12-vitamin och fan och hans moster.
Och hon kan inte hålla sig, sliter ut paketet och så ser hon något, det som ser ut att vara tre stora paket med sprängämne, vita kristaller bakom blek plast, nog för att spränga ett helt Linköpingskvarter i luften.
Han hade Sveriges Radio till höger, Studio Ett, Ring P1, Kulturnytt, Odla med P1, Filosofiska Rummet, Kino, alla klassiker tillverkades därinne, för att inte tala om P2, det var ett magiskt ögonblick att passera detta tempel, tråkigt att han inte kunde stanna, kanske få en autograf av någon som kom ut, vem som helst, till och med någon från P3 eller P4, men var sak har sin tid, tänkte Winter, den andre flängde på därframme, kanske såg han sig om, Winter kunde knappt se någonting för svetten som rann över ansiktet, den sved som piss i ögonen, vatten från Döda havet, det var som om kristaller av salt bildats i hans ögon, han försökte blinka bort det, det sved mer, det sved i halsen, han hade slitit av slipsen utanför Diplomat, någon kanske hade sett det, tolkat det som en protest av något slag, det var en mycket dyr slips från Twins, han tänkte på centrala Göteborg som en vän, gator som var som hallar i hans eget hem, Göteborg var hans hem, åtminstone centrum och väster, ut mot Långedrag, öarna, här i huvudstaden var han en bonnjävel på en stulen cykel på väg mot avgrunden, den ledde till vänster nu, in på en ny boulevard, Karlavägen, lång som helvetet hela vägen bort mot Karlaplan, tyst och lång, ingen trafik, inga kolleger naturligtvis, bara han och kvällen och zombien därframme, han var så trött nu att han började tvivla på sitt omdöme, han kanske hade varit knäpp från början, den kliniska depressionen hade gått över i vansinne, vanföreställningar, äkta paranoia, det fanns ingen annan cyklist, det fanns bara han själv, snart före detta kriminalkommissarie Erik Winter, en gång landets yngsta, nu ett vrak som höll sig i styret som ett fyllo, som började vingla fram och tillbaka på boulevarden, som fortfarande höll farten men hur länge till? som inte såg någonting, som försökte skrika någonting, som fortsatte efter skuggan därframme, som såg ett ljus därframme, en lysande boll, som en diskokula, det kanske var fest, han var på väg mitt in i festen.
Förvåningen gnistrade i Orreforsvasens kristaller.
Den stigande solen fick dem att gnistra som kristaller.
Nästa dag filtrerade han fram kristaller av pikrinsyran.
Träd, buskar och blommor bli genomskinliga som kristaller.
Framrutan är borta och ligger som en hög kristaller i diket.
Snö därute nu, senhöstens regn format till vackra kristaller.
Jorden under den andra handens naglar sandig, skarpare i sina kristaller.
Skyltfönstren var dekorerade med kristaller, drömfångare och böcker om healing.
Vi plockade också bort några grönfärgade kristaller som kletats fast i huden.
Och dessutom att det fanns kristaller av" -- av han tittade i ett papper -- "kloralhydrat i muggen.
Inne på White Room: ishinkar inbyggda i borden, kristaller i taket, rosa upplyst bar med lyxvodka och skumpa.
Fast det var annorlunda vibrationer han sökte, inte sådana som trillar fram ut kristaller eller annat new age-tjafs.
Solen stekte på Pacific Highway och Brisbanes skyskrapor av glas och sten glittrade som kristaller i en ljuskrona när de närmade sig.
Hon hade höga stilettklackar, högre än jag någonsin sett, också klarrosa och täckta med små kristaller som gnistrade när hon gick.
Innan de gick iväg genom skogen, förbi stenmuren vid kyrkan och kyrkogården, hade de stoppat in var sin dos kristaller i munnen och sköljt ner dem med öl.
Sådana glittrande kristaller hade Stieg tjusats av hos morföräldrarna där isblommorna uppstod av utandningsluften och ångan från grytorna med vatten på vedspisen.
Vi älskar passionerat allt det som inte varar: vinterns gnistrande kristaller, vårblommorna, de bräckliga fjärilarnas flykt, eldröda solnedgångar, en kyss och livet.
Ice är vita, härliga kristaller som blåser huvudet av dig medan den gula stinkande pulverskiten du får i Oslo är uppblandad med bakpulver, florsocker, aspirin, B12-vitamin och fan och hans moster.
Och hon kan inte hålla sig, sliter ut paketet och så ser hon något, det som ser ut att vara tre stora paket med sprängämne, vita kristaller bakom blek plast, nog för att spränga ett helt Linköpingskvarter i luften.
Han hade Sveriges Radio till höger, Studio Ett, Ring P1, Kulturnytt, Odla med P1, Filosofiska Rummet, Kino, alla klassiker tillverkades därinne, för att inte tala om P2, det var ett magiskt ögonblick att passera detta tempel, tråkigt att han inte kunde stanna, kanske få en autograf av någon som kom ut, vem som helst, till och med någon från P3 eller P4, men var sak har sin tid, tänkte Winter, den andre flängde på därframme, kanske såg han sig om, Winter kunde knappt se någonting för svetten som rann över ansiktet, den sved som piss i ögonen, vatten från Döda havet, det var som om kristaller av salt bildats i hans ögon, han försökte blinka bort det, det sved mer, det sved i halsen, han hade slitit av slipsen utanför Diplomat, någon kanske hade sett det, tolkat det som en protest av något slag, det var en mycket dyr slips från Twins, han tänkte på centrala Göteborg som en vän, gator som var som hallar i hans eget hem, Göteborg var hans hem, åtminstone centrum och väster, ut mot Långedrag, öarna, här i huvudstaden var han en bonnjävel på en stulen cykel på väg mot avgrunden, den ledde till vänster nu, in på en ny boulevard, Karlavägen, lång som helvetet hela vägen bort mot Karlaplan, tyst och lång, ingen trafik, inga kolleger naturligtvis, bara han och kvällen och zombien därframme, han var så trött nu att han började tvivla på sitt omdöme, han kanske hade varit knäpp från början, den kliniska depressionen hade gått över i vansinne, vanföreställningar, äkta paranoia, det fanns ingen annan cyklist, det fanns bara han själv, snart före detta kriminalkommissarie Erik Winter, en gång landets yngsta, nu ett vrak som höll sig i styret som ett fyllo, som började vingla fram och tillbaka på boulevarden, som fortfarande höll farten men hur länge till? som inte såg någonting, som försökte skrika någonting, som fortsatte efter skuggan därframme, som såg ett ljus därframme, en lysande boll, som en diskokula, det kanske var fest, han var på väg mitt in i festen.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.