Konstnärssjälar i en mening
Likt flera andra konstnärssjälar som jag har mött genom åren.
Visst, hon hade smått neurotiska drag, men det brukar tillskrivas de flesta konstnärssjälar.
”Finns det andeväsen som hjälper oss? Vägvisare och stigfinnare bland gamla konstnärssjälar? Har Michelangelo, Matisse och da Vinci några gunstlingar bland de dödliga?” frågade han och drog näven genom sitt yviga bruna skägg.
Visst, hon hade smått neurotiska drag, men det brukar tillskrivas de flesta konstnärssjälar.
”Finns det andeväsen som hjälper oss? Vägvisare och stigfinnare bland gamla konstnärssjälar? Har Michelangelo, Matisse och da Vinci några gunstlingar bland de dödliga?” frågade han och drog näven genom sitt yviga bruna skägg.
Rebeccas särbo-sambo tillhörde inte de gudabenådade konstnärssjälarna, absolut inte, och han väckte inte på något sätt någon anstöt med det han skrev.
Jag lät honom beställa åt mig också så att inte konstnärssjälen skulle bli störd av amatörer.
Lena en vilsen men optimistisk konstnärssjäl, gränslös och lättledd.
En konstnärssjäl, men i sin småaktighet och puritanism svårare att sympatisera med än den än mer kreative kollega vi nu kommer till.
Inne i den taniga tonårskroppen levde en sann konstnärssjäl, trots tumultet som spred sig runt henne avbröt hon inte föreställningen.
Gustav hade varit ointresserad av politik och framstod närmast som en världsfrånvänd konstnärssjäl, inte det minsta intresserad av affärer eller av att arbeta inom Vangerkoncernen.
Kanske fordrades det en konstnärssjäl för att klara detta, en människa som var så upptagen av sitt eget skapande, eller möjligen bara självupptagen, att han inte reagerade då hustrun sov hos en annan man – till och med delade upp semestern så att hon kunde tillbringa en och annan vecka med sin älskare i hans sommarstuga i Sandhamn.
En konstnärssjäl, men i sin småaktighet och puritanism svårare att sympatisera med än den än mer kreative kollega vi nu kommer till.
Inne i den taniga tonårskroppen levde en sann konstnärssjäl, trots tumultet som spred sig runt henne avbröt hon inte föreställningen.
Gustav hade varit ointresserad av politik och framstod närmast som en världsfrånvänd konstnärssjäl, inte det minsta intresserad av affärer eller av att arbeta inom Vangerkoncernen.
Kanske fordrades det en konstnärssjäl för att klara detta, en människa som var så upptagen av sitt eget skapande, eller möjligen bara självupptagen, att han inte reagerade då hustrun sov hos en annan man – till och med delade upp semestern så att hon kunde tillbringa en och annan vecka med sin älskare i hans sommarstuga i Sandhamn.