Exempelmeningar

Välj språk och skriv in ett ord för att få exempel på hur man använder det i en mening.

svenska   engelska

Konstigt i en mening

Det var konstigt.
Inte så konstigt.
Livet var konstigt.
Det känns konstigt.
Men det var konstigt.
Det var inte konstigt.
Inget konstigt med det.

Det är så konstigt.
D-det känns konstigt.
Det är inte så konstigt.
Är det inte konstigt?.
Det verkar så … konstigt.
Det kändes nästan konstigt.
»Det var inte något konstigt.
Hon tittar konstigt på mig.
”Är det så konstigt?”.
Kanske är det inte så konstigt.
Det där tyckte jag lät konstigt.
Det är något konstigt med Finland.
Joachim tyckte att det lät konstigt.

” Verkligen konstigt”, medgav hon.
Det här tyckte inte hon var konstigt.
Jag tycker att det låter lite konstigt.
”Nej, det är konstigt, eller hur?”.
”Känns det mindre konstigt nu?”.
Men det var inte konstigt när det hände.
Men i Egypten var det inte något konstigt.
För mig låter det inte särskilt konstigt.
De tittar konstigt på honom båda två nu.
Men uppriktigt sagt, var det så konstigt?.
Vilket är konstigt, för det är en stor idé.
Inga konstiga uttag.
Alla lät så konstiga.
Inga konstiga rörelser.
Tecknen såg konstiga ut.
Det händer konstiga saker.
”Hur då – konstiga?”.
Men nu började det konstiga.
Hon hade konstiga arbetstider.
Det konstiga vrålet fortsatte.
Konstiga kvinnor som såg syner.
Jag hör konstiga saker om dig.
»Vi är konstiga på samma sätt.
Hon gjorde så konstiga saker också.
Hon tycker att de gör konstiga saker.
Men han sa så konstiga saker till mig.
Jag måste leva mitt konstiga lilla liv.
Jag tyckte att det hände konstiga saker.
Nu sa Zoe Kruller konstiga saker: Vara lov.
Han kände konstiga stickningar i bröstet.
Men nu kommer det konstiga i sammanhanget:.
Det konstiga var att de inte tog mina prylar.
»Du har konstiga öron, pappa«, sa hon sedan.
Konstiga frågor, tänkte Rithisak, och nickade.
Kvinnor blir konstiga när de snart ska ha mens.
Snart nåddes vi emellertid av konstiga rapporter.
Herregud, vissa människor var verkligen konstiga.
Det konstiga är att Klots fick så många röster.
– Det sa han alltid, när det hände konstiga saker.
Men det konstiga var att han verkade rädd för henne.
Mitt huvud och hela min kropp hade blivit så konstiga.
Man saknar konstiga saker efter att man förlorat någon.
Vad var det som den här konstige kråkmannen stod och sa till henne?.
Hon måste ta risken för att slippa ifrån denne konstige, darrande man.
Hon gick på vägen tillsammans med den där konstige gubben som bor i Hillhead.
Fast jag nästan hade ätit upp glassen utan att känna kyla ryste jag vid åsynen av den här konstige mannen.
Var det här utvägen han letat efter? Satt den lille konstige mörke mannen där och gav honom nycklarna till friheten?.
Hur har du det med ditt fall förresten? Och hur går det med den där konstige mannen som talade om att agnarna skulle skiljas från vetet och domedagen är nära, eller vad det var?.
Till vänster i soffan har han bohuslänningen, han som reste sig upp och tog i hand men som Rasmus redan glömt vad han heter, och så Seppo, och den där konstige Jehovas vittne-killen i kostym, Benjamin, som Rasmus fortfarande inte kan fatta vad han har hos Paul att göra.
Med hänförelse hade hon läst uttrycket i titeln på en skrift av Thomas Thorild hon en gång hittat på vinden hemma bland böcker som tillhört den där gamle konstige kompositören och läroverksadjunkten Giuseppe Garibaldi Astolf Mozart Wenden, som hon aldrig hade sett, men vars dotter med en italiensk harpspelerska hon troligtvis var och vars adliga namn hon väl därför hade fått upptaga.
Diego var konstig.
NOUR Du var konstig.
Du är inte konstig.
Vilken konstig tanke.
En konstig klackspark.
Han kände sig konstig.
Du låter så konstig.
för du är för konstig.
Min röst lät konstig.
Hon såg ganska konstig ut.
– Du är verkligen konstig.
Han gav mig en konstig blick.
Vilken konstig tid vi lever i.
»Men du börjar se konstig ut.
Och Martin började bli konstig.
Huvudet låg i en konstig vinkel.
Rösten lät konstig och tjock.
Jag känner mig så … konstig.
Jag har en mycket konstig känsla.
Lite konstig vänskap, tycker jag.
»Hon sa att hon var en konstig flicka.
”Vilken konstig lektion”, sa Eamonn.
”Jag är konstig”, sa jag uppriktigt.
Vad är det med dej? Du låter konstig.
Du är en konstig prick, Foster Newton.
”Är det en konstig fråga?” sa Halders.
I själva verket kände hon sig så konstig.
Kriget var överhuvudtaget en konstig grej.
»Och den där jaktturen är jävligt konstig.
Jag är lite rädd för honom, han är konstig.
Vår radio har också varit konstig i kväll.