Knopp i en mening
Om fältmarskalkseden Knopp 2001 s.
Kropp och knopp var helt slutkörda.
Knopp, Guido, Hitlers krigare, Lund 2001.
Adrian var lång och gänglig med huvudet som en knopp på en flaggstång.
Och när hon tittade ned, såg hon att en knopp spruckit ut på hennes stjälk.
J gnider sitt ollon mot den och med ett lågt stön låter han det gå över min ömma knopp.
Fjäderlätt, snabbt fladdrar två fingrar över min lilla knopp, som växer under den hala beröringen.
Det känns som om alla kroppens känselcentra plötsligt koncentrerats till denna lilla knopp, som nu får så mycket uppmärksam behandling.
Året före blomningen övervintrar plantan i knopp, som efter elva månaders vinter slår ut under snösmältningen, precis vid kanten av istäcket.
Det känns som om vinden, lekfull och retsam, vet att min knopp växer när den får en kyss och att mynningen öppnar sig ut mot havet, lätt glansig.
Den andra var en konstig sak som satt fäst vid den bakre kofångaren, en nästan två meter hög, silverfärgad antenn med en knopp omgiven av en svart spiral.
Var det inte en aldrig så liten knopp på körsbärsträdets gren? Och tulpanen på väg ut, skulle den bli ljusröd eller gul? Solen speglade sig i vattenpussarna och flinade.
Jag lägger mig på sängen medan hon sover på mitt bröst, lyssnar till hennes pyttesmå snarkningar, beundrar hennes lilla knopp till näsa, sugblåsan på den putande överläppen.
Jag själv blev, ju längre det led, rejält uttröttad av flygpendlandet och den ständiga bristen på sömn, vilket fick Aftonbladet att skicka ner sin världsreporter Staffan Heimerson och fotografen Peter Knopp för att bistå mig.
En knopp till näsa, som alldeles för märkbart pekade uppåt vid spetsen, en överläpp som var lång som på en orangutang och en elak mun med nerdragna mungipor fullbordade ett porträtt som helt säkert skulle avskräcka varenda kvinna med normal syn.
Hon är en liten del av allt växande, en knopp färdig att brista ut, och liksom blomknoppens kronblad skyddande sluta sig ännu om ståndare och pistiller som tränga sig i dess kalk, darrande av växandets oro, är också den brådmognande unga kvinnan inom Angela ännu sovande i djupet inom henne, oberörd av hennes hjärtas skygga, skälvande slag.
Kropp och knopp var helt slutkörda.
Knopp, Guido, Hitlers krigare, Lund 2001.
Adrian var lång och gänglig med huvudet som en knopp på en flaggstång.
Och när hon tittade ned, såg hon att en knopp spruckit ut på hennes stjälk.
J gnider sitt ollon mot den och med ett lågt stön låter han det gå över min ömma knopp.
Fjäderlätt, snabbt fladdrar två fingrar över min lilla knopp, som växer under den hala beröringen.
Det känns som om alla kroppens känselcentra plötsligt koncentrerats till denna lilla knopp, som nu får så mycket uppmärksam behandling.
Året före blomningen övervintrar plantan i knopp, som efter elva månaders vinter slår ut under snösmältningen, precis vid kanten av istäcket.
Det känns som om vinden, lekfull och retsam, vet att min knopp växer när den får en kyss och att mynningen öppnar sig ut mot havet, lätt glansig.
Den andra var en konstig sak som satt fäst vid den bakre kofångaren, en nästan två meter hög, silverfärgad antenn med en knopp omgiven av en svart spiral.
Var det inte en aldrig så liten knopp på körsbärsträdets gren? Och tulpanen på väg ut, skulle den bli ljusröd eller gul? Solen speglade sig i vattenpussarna och flinade.
Jag lägger mig på sängen medan hon sover på mitt bröst, lyssnar till hennes pyttesmå snarkningar, beundrar hennes lilla knopp till näsa, sugblåsan på den putande överläppen.
Jag själv blev, ju längre det led, rejält uttröttad av flygpendlandet och den ständiga bristen på sömn, vilket fick Aftonbladet att skicka ner sin världsreporter Staffan Heimerson och fotografen Peter Knopp för att bistå mig.
En knopp till näsa, som alldeles för märkbart pekade uppåt vid spetsen, en överläpp som var lång som på en orangutang och en elak mun med nerdragna mungipor fullbordade ett porträtt som helt säkert skulle avskräcka varenda kvinna med normal syn.
Hon är en liten del av allt växande, en knopp färdig att brista ut, och liksom blomknoppens kronblad skyddande sluta sig ännu om ståndare och pistiller som tränga sig i dess kalk, darrande av växandets oro, är också den brådmognande unga kvinnan inom Angela ännu sovande i djupet inom henne, oberörd av hennes hjärtas skygga, skälvande slag.
Små knoppar till bröst.
Nya knoppar skulle ständigt bildas.
Stora gröna knoppar svällde på träden.
”Är inte du hemma och knoppar?” frågade Arnold.
Ännu gömde de hemlighetsfullt sina knoppar under barken.
Ludna knoppar, små blå stjärnor och gröna blad som luktade fuktig jord.
Vitsipporna radade upp sig i gräset bredvid vägen med sina slutna knoppar.
Mjuka, mjuka och så nära med sina hårda små knoppar under det tunna tyget.
Trädens grenar med svällande knoppar böjde sig i en smekning intill varandra.
De åt knoppar och stjälkar och lökar och blad, de åt buskar och blommor och jord.
De skulle burit knoppar och blad, tänkte hon och var nära att brista i gråt som om en anförvant dött.
På en del kartor var nålar instuckna med knoppar i olika färger; ett par av dem hade fallit till golvet.
Sälgen får grå silkeslena knoppar, och snart vaja gula hängen och doppa sig som fågelnäbbar i sjöns vatten.
De tyckte sig höra saven rinna i träden, de stannade böjande huvudena över någon kvist som redan bar knoppar.
En trädgårdsmästare som låtit sin trädgård förfalla och i förskämd skadelust knipit bort alla små knoppar.
Köldgraderna om natten höll ännu frön och knoppar i dvala, dagarnas fåtaliga plusgrader lyckades inte väcka dem.
Björkallén utefter uppfarten knoppar sig i solen, en berså med rabatter och blommig hammock ger en bild av frid och harmoni.
Det är mörkt här, men dagen håller på att vakna och i jorden rör sig miljontals knoppar som inte vet om de ska våga titta fram.
Lille Elias som såg ut som en Guds ängel i pyjamas med rosen knoppar på kröp under täcket och tittade sedan fram med ett halvt öga.
Lövträden blevo först ljusgröna av bristande knoppar, men snart voro också de färdiga och stodo fyllda av darrande och skälvande blad.
Under den snäva, grusade vägkanten sluttade marken nedåt genom vildsenapen och björnbärssnåren mot en rad höga, svarta alar, kantade av tidiga knoppar.
De sista dagarna i mars hade det snöat, men nu hade körsbärsträdet svällande knoppar där skrynkliga girlanger av rosavita blommor höll på att spränga höljet.
Hon såg hur våren hade tagit för sig de senaste dagarna och trädens gröna knoppar blev allt fetare och på några björkar hade till och med bladen börjat slå ut.
De foro förbi sluttningar med väldiga ekar, vilkas outspruckna knoppar ännu på länge icke skulle få den där lätt gula färgtonen som påminner om späda gullvivor.
Och denna sekund, då hon miste fotfästet, tyckte hon att hon flög ut i den vårliga staden, som var fylld av doften från nyutspruckna knoppar och klangen från klockor.
Jag kommer på mig själv med att beundra hennes tår, som är korta och smala och mynnar ut i små runda knoppar, likt vindruvor, med naglarna blankmålade i mörkrött.
Himlen dallrar blå i ett kallt ljus med en hård kärna av värme och träden utanför fönstret, alla deras knoppar, verkar vilja explodera, brista ut i liv och Malin ser på Tove.
Barken på lövträden är genomdränkt och svart; deras grenar – några med vårens första, spröda knoppar, andra fortfarande nakna – är så kolsvarta att de verkar avbrända.
Det var precis som i går – jag kunde helt enkelt inte hindra små knoppar av hopp från att bildas och sedan smärtsamt krossas när jag förgäves sökte igenom kafeterian och satt ensam på biologilektionen.
Boberg och jag undersökte sänggaveln i sovrummet som var mycket bindvänlig med alla stolpar och knoppar, men vi fann inte minsta lilla märke eller spår efter vare sig kedjor, handfängsel eller ens läderfragment.
Hur många gånger hade icke hon och Thomas mötts här under våren! Kanske de stått hand i hand just här vid busken, medan dess knoppar ännu voro slutna och dess grenar varit svarta och glänsande av rinnande snövatten.
Nya knoppar skulle ständigt bildas.
Stora gröna knoppar svällde på träden.
”Är inte du hemma och knoppar?” frågade Arnold.
Ännu gömde de hemlighetsfullt sina knoppar under barken.
Ludna knoppar, små blå stjärnor och gröna blad som luktade fuktig jord.
Vitsipporna radade upp sig i gräset bredvid vägen med sina slutna knoppar.
Mjuka, mjuka och så nära med sina hårda små knoppar under det tunna tyget.
Trädens grenar med svällande knoppar böjde sig i en smekning intill varandra.
De åt knoppar och stjälkar och lökar och blad, de åt buskar och blommor och jord.
De skulle burit knoppar och blad, tänkte hon och var nära att brista i gråt som om en anförvant dött.
På en del kartor var nålar instuckna med knoppar i olika färger; ett par av dem hade fallit till golvet.
Sälgen får grå silkeslena knoppar, och snart vaja gula hängen och doppa sig som fågelnäbbar i sjöns vatten.
De tyckte sig höra saven rinna i träden, de stannade böjande huvudena över någon kvist som redan bar knoppar.
En trädgårdsmästare som låtit sin trädgård förfalla och i förskämd skadelust knipit bort alla små knoppar.
Köldgraderna om natten höll ännu frön och knoppar i dvala, dagarnas fåtaliga plusgrader lyckades inte väcka dem.
Björkallén utefter uppfarten knoppar sig i solen, en berså med rabatter och blommig hammock ger en bild av frid och harmoni.
Det är mörkt här, men dagen håller på att vakna och i jorden rör sig miljontals knoppar som inte vet om de ska våga titta fram.
Lille Elias som såg ut som en Guds ängel i pyjamas med rosen knoppar på kröp under täcket och tittade sedan fram med ett halvt öga.
Lövträden blevo först ljusgröna av bristande knoppar, men snart voro också de färdiga och stodo fyllda av darrande och skälvande blad.
Under den snäva, grusade vägkanten sluttade marken nedåt genom vildsenapen och björnbärssnåren mot en rad höga, svarta alar, kantade av tidiga knoppar.
De sista dagarna i mars hade det snöat, men nu hade körsbärsträdet svällande knoppar där skrynkliga girlanger av rosavita blommor höll på att spränga höljet.
Hon såg hur våren hade tagit för sig de senaste dagarna och trädens gröna knoppar blev allt fetare och på några björkar hade till och med bladen börjat slå ut.
De foro förbi sluttningar med väldiga ekar, vilkas outspruckna knoppar ännu på länge icke skulle få den där lätt gula färgtonen som påminner om späda gullvivor.
Och denna sekund, då hon miste fotfästet, tyckte hon att hon flög ut i den vårliga staden, som var fylld av doften från nyutspruckna knoppar och klangen från klockor.
Jag kommer på mig själv med att beundra hennes tår, som är korta och smala och mynnar ut i små runda knoppar, likt vindruvor, med naglarna blankmålade i mörkrött.
Himlen dallrar blå i ett kallt ljus med en hård kärna av värme och träden utanför fönstret, alla deras knoppar, verkar vilja explodera, brista ut i liv och Malin ser på Tove.
Barken på lövträden är genomdränkt och svart; deras grenar – några med vårens första, spröda knoppar, andra fortfarande nakna – är så kolsvarta att de verkar avbrända.
Det var precis som i går – jag kunde helt enkelt inte hindra små knoppar av hopp från att bildas och sedan smärtsamt krossas när jag förgäves sökte igenom kafeterian och satt ensam på biologilektionen.
Boberg och jag undersökte sänggaveln i sovrummet som var mycket bindvänlig med alla stolpar och knoppar, men vi fann inte minsta lilla märke eller spår efter vare sig kedjor, handfängsel eller ens läderfragment.
Hur många gånger hade icke hon och Thomas mötts här under våren! Kanske de stått hand i hand just här vid busken, medan dess knoppar ännu voro slutna och dess grenar varit svarta och glänsande av rinnande snövatten.
Och nu voro de små knopparna här.
De små ludna knopparna höjde sig över de torra gröna bladen.
Nu önskade hon igen … Hennes hjärta svällde av samma hemlighetsfulla önskan som knopparna där ute på träden.
Jag tycker om att se köplusten i människors ögon, likaväl som jag tycker om att se knopparna på träden i Vasaparken.
I mörkret, från fönstret i vårt vardagsrum, kan jag inte se knopparna eller människornas blickar, men jag vet hur de ser ut.
Jag är väl fortfarande Malin, och de runda små planeterna någon meter ovanför mina ögon, varför ser de ut som knopparna på hallbyrån?.
Tove lutar huvudet mot bussens fönsterruta, ser Vasagatans trottoar krumbukta sig i morgonljuset, hur björkarnas stammar är nästan grå efter vintern och knopparna på grenarna verkar tillhöra en annan värld.
Bilen sveper förbi Gamla kyrkogårdens utkant där små löv på träden börjat blanda sig med knopparna och vid en grav lägger en ensam kvinna ner en stor bukett med vad som ser ut att vara röda och vita rosor.
Men det har inte varit mitt ansvar, tänker Åke Fors och läppjar på det heta kaffet medan vinden rör trädkronorna utanför fönstret och de gröngula knopparna verkar vinka åt honom, berätta att i dag är början på något nytt.
Till en början var det tufft att skrapa bort de frusna och styva affischerna från pelarna och daska på det grötiga klistret, men när de första knopparna slagit ut och värmen på allvar grep tag om våren blev det Marcos favoritjobb att gå runt och klistra upp dessa färgglada anslag för alla möjliga evenemang.
– Vilken idiot som helst kan kika bakom gardinerna och känna med handen så att det inte ligger något instoppat i något veck och det skall vi också göra… så missförstå mig inte på den punkten… men till skillnad från alla vanliga latoxar som det går tretton på dussinet av så kommer du och jag även att ha skruvat av knopparna på gardinstången och tittat om någon stoppat in något i stången.
De små ludna knopparna höjde sig över de torra gröna bladen.
Nu önskade hon igen … Hennes hjärta svällde av samma hemlighetsfulla önskan som knopparna där ute på träden.
Jag tycker om att se köplusten i människors ögon, likaväl som jag tycker om att se knopparna på träden i Vasaparken.
I mörkret, från fönstret i vårt vardagsrum, kan jag inte se knopparna eller människornas blickar, men jag vet hur de ser ut.
Jag är väl fortfarande Malin, och de runda små planeterna någon meter ovanför mina ögon, varför ser de ut som knopparna på hallbyrån?.
Tove lutar huvudet mot bussens fönsterruta, ser Vasagatans trottoar krumbukta sig i morgonljuset, hur björkarnas stammar är nästan grå efter vintern och knopparna på grenarna verkar tillhöra en annan värld.
Bilen sveper förbi Gamla kyrkogårdens utkant där små löv på träden börjat blanda sig med knopparna och vid en grav lägger en ensam kvinna ner en stor bukett med vad som ser ut att vara röda och vita rosor.
Men det har inte varit mitt ansvar, tänker Åke Fors och läppjar på det heta kaffet medan vinden rör trädkronorna utanför fönstret och de gröngula knopparna verkar vinka åt honom, berätta att i dag är början på något nytt.
Till en början var det tufft att skrapa bort de frusna och styva affischerna från pelarna och daska på det grötiga klistret, men när de första knopparna slagit ut och värmen på allvar grep tag om våren blev det Marcos favoritjobb att gå runt och klistra upp dessa färgglada anslag för alla möjliga evenemang.
– Vilken idiot som helst kan kika bakom gardinerna och känna med handen så att det inte ligger något instoppat i något veck och det skall vi också göra… så missförstå mig inte på den punkten… men till skillnad från alla vanliga latoxar som det går tretton på dussinet av så kommer du och jag även att ha skruvat av knopparna på gardinstången och tittat om någon stoppat in något i stången.
– Hej då knoppen.
Skit i det nu knoppen.
Nej, han är klar i knoppen.
En rosenknopp med dynamit i knoppen.
Jag måste dricka mig klar i knoppen.
Trots allt var jag ganska klar i knoppen.
Pigg som en ärta och klar som kristall i knoppen.
mitt på knoppen, sa han och låtsades börja prata.
Dora tyckte att den frusna lilla knoppen viskade om Hans.
Vi är ganska lika i knoppen, du och jag, och jag är utmattad.
Grabben var ju långt ifrån klar i knoppen, så man kunde aldrig veta.
Ett barn! Hon lät daggen falla på knoppen, grät av glädje över den.
Visst, han är pumpad som ett muskelverk men samtidigt inte klar i knoppen.
– Du borde plocka den där lilla knoppen och ge den åt Betty, fortsatte han.
Men snart drog den lättade damen i knoppen och spolfunktionen var i full gång.
Svart, så du blir klar i knoppen, tänkte han och sträckte sig efter en av sina pärmar.
När jag lutade mig fram såg jag att knoppen var överdragen med ett genomskinligt, segt slem.
Och det ryckte Angela från stjälken och den halvutspruckna knoppen och förde henne med sig ut.
Den, som önskar mera än ärter i soppan, kan koka bullar af fiskfärs och äfven knoppen af sparris.
Han höjde sin korta stav och slog honom med knoppen av silver, så att även hans blod hamnade på väggarna.
Att han ville bli klar i knoppen, det var så han sa, klar i knoppen, så att han klarade av att prata med mig.
Jag blev nog lite ställd av hans plötsliga bekännelse, eller också var det gårdagens bravader som hade gjort mig seg i knoppen.
Jag låter den svullna knoppen glida mellan tunga och tänder, suger på den, låter läpparna möta klitoriskåpans följsamma skinn.
Pigg och vältränad, klar i knoppen, konstaterade Carina Tell samtidigt som hon av någon anledning både nickade och log mot Johansson.
Se på det högröda ansiktet, se på de rörande försöken att kamma över den blanka knoppen högst upp på huvudet, se på de spruckna ögonvitorna och pupillerna som flackar så ängsligt.
Klar som kristall i knoppen, tungan skarp som en rakkniv, och den första som blivit varse detta var deras åklagare som ringde för att meddela att hon släppt ut Roland Stålhammar ur finkan.
Med vänstra handen grep jag tag om knoppen och höll mig fast på samma sätt som stackars King Kong hade hållit sig fast vid luftskeppsförtöjningsmasten högst uppe på Empire State Building.
Hon tyckte det var ”oförskämt” att Linnéa haft ett barn utan att vara gift, men bondfolket är så där, och hon sade att hon alltid funnit Bell litet ”konstig i knoppen”, så att det var inte alls underligt att hon blivit tokig.
Tydligen har Grass också lyckats komma åt att läsa Mannens blodomlopp i korrektur och han förklarar att när den kommer ut kommer ”var och en som har mer än en hjärncell i knoppen att förstå hur det står till med den engelske knoddpoeten”.
Skit i det nu knoppen.
Nej, han är klar i knoppen.
En rosenknopp med dynamit i knoppen.
Jag måste dricka mig klar i knoppen.
Trots allt var jag ganska klar i knoppen.
Pigg som en ärta och klar som kristall i knoppen.
mitt på knoppen, sa han och låtsades börja prata.
Dora tyckte att den frusna lilla knoppen viskade om Hans.
Vi är ganska lika i knoppen, du och jag, och jag är utmattad.
Grabben var ju långt ifrån klar i knoppen, så man kunde aldrig veta.
Ett barn! Hon lät daggen falla på knoppen, grät av glädje över den.
Visst, han är pumpad som ett muskelverk men samtidigt inte klar i knoppen.
– Du borde plocka den där lilla knoppen och ge den åt Betty, fortsatte han.
Men snart drog den lättade damen i knoppen och spolfunktionen var i full gång.
Svart, så du blir klar i knoppen, tänkte han och sträckte sig efter en av sina pärmar.
När jag lutade mig fram såg jag att knoppen var överdragen med ett genomskinligt, segt slem.
Och det ryckte Angela från stjälken och den halvutspruckna knoppen och förde henne med sig ut.
Den, som önskar mera än ärter i soppan, kan koka bullar af fiskfärs och äfven knoppen af sparris.
Han höjde sin korta stav och slog honom med knoppen av silver, så att även hans blod hamnade på väggarna.
Att han ville bli klar i knoppen, det var så han sa, klar i knoppen, så att han klarade av att prata med mig.
Jag blev nog lite ställd av hans plötsliga bekännelse, eller också var det gårdagens bravader som hade gjort mig seg i knoppen.
Jag låter den svullna knoppen glida mellan tunga och tänder, suger på den, låter läpparna möta klitoriskåpans följsamma skinn.
Pigg och vältränad, klar i knoppen, konstaterade Carina Tell samtidigt som hon av någon anledning både nickade och log mot Johansson.
Se på det högröda ansiktet, se på de rörande försöken att kamma över den blanka knoppen högst upp på huvudet, se på de spruckna ögonvitorna och pupillerna som flackar så ängsligt.
Klar som kristall i knoppen, tungan skarp som en rakkniv, och den första som blivit varse detta var deras åklagare som ringde för att meddela att hon släppt ut Roland Stålhammar ur finkan.
Med vänstra handen grep jag tag om knoppen och höll mig fast på samma sätt som stackars King Kong hade hållit sig fast vid luftskeppsförtöjningsmasten högst uppe på Empire State Building.
Hon tyckte det var ”oförskämt” att Linnéa haft ett barn utan att vara gift, men bondfolket är så där, och hon sade att hon alltid funnit Bell litet ”konstig i knoppen”, så att det var inte alls underligt att hon blivit tokig.
Tydligen har Grass också lyckats komma åt att läsa Mannens blodomlopp i korrektur och han förklarar att när den kommer ut kommer ”var och en som har mer än en hjärncell i knoppen att förstå hur det står till med den engelske knoddpoeten”.