Kåpa i en mening
Bakom Aro stod en kvinna i mörkgrå kåpa.
Utan att vänta på svar lyfte hon på min kåpa.
”Primitivt, men effektivt”, sa flickan i kåpa.
Vill någon verkligen ta sig in erbjuder en kåpa inget skydd.
Greve Erik som ska hälsa honom till mötes med lie och kåpa.
”Slappna av”, sa den första, tonlösa rösten – flickan i kåpa.
”Vi får se”, svarade flickan i kåpa med glättigare tonfall än förut.
Men var han klädd i en svart kåpa med huva, med ett halsband av mänskliga tänder?.
Det är som om hon stannar upp mitt i sitt utbrott, drar en osynlig kåpa över sig själv.
Min fantasi utspelar sig i en rättssal, komplett med jury och domare i svart kåpa och peruk.
Skölden, Renata, rörde sig med honom som om hennes fingertoppar varit fastlimmade i hans kåpa.
”Vad handlar det här om?” frågade Cegvelius när de kom in och han tagit av sig sin kåpa.
Och i fåtöljen: en gestalt som var lika formlös som mannen i kåpa med huva, gondoljären på Styx.
Ibland dras både domaren med kåpa och peruk och säkerhetsvakterna med sina handklovar in i handlingen.
Aneta Djanali letade med blicken i rummet vid sidan av ljuskällan, som var en liten kåpa som kastade ett stort ljus.
Den Detroit-byggda gondolen skulle snabbt ta sig över Styx utan att någon gondoljär i svart kåpa behövde staka fram den.
Han drog till och med upp dragkedjan i sin kåpa lite och fattade tag om kanten på kragen som om han poserade för en staty.
I det här fallet var gondoljären ingen viking, utan en lång gestalt i svart kåpa med ansiktet dolt av en omfångsrik huva.
Klockan är inte mer än två, men skymningen börjar redan sänka sin kåpa över Figgehult när han kör in lastaren i maskinhallen.
Hon var iförd en stor vid svart kappa, ett slags kåpa, och en löjlig liten hattskrålla satt tillbakaskjuten över stripigt halmgult hår.
Sedan sträckte han sig på tå och skruvade loss en cirkelformad vit kåpa som var placerad i en ventil som ledde till Lisbeth Salanders rum.
Eftersom jag nu fick mer än en skymt av honom insåg jag att hans kåpa var längre än den som bröderna hade på sig, att den släpade på golvet.
Istället för en gördel av tyg för att hålla ihop kåpa och skapular, bar han ett flätat rep av vad som såg ut som rent, skinande människohår.
Jag ser uppåt och får syn på Plutarch Heavensbee i den magnifika pälsfodrade mörkröda kåpa som talar om att han är den främste bland spelledarna.
Precis som den första sommaren, då jag satt i kyrkor och längtade efter dig, så var jag svept i en kåpa av oskuld, som gjorde att ingen man såg mig.
Hans kåpa bredde ut sig som vingar och han seglade ner från tornet, landade graciöst på kyrktaket och kastade sig sedan genast mot klostrets lägre tak.
Klädd som jag i en kåpa, men grå som franciskanermunkarnes, ter han sig åldrad, avmagrad, med ynklig uppsyn, och berättar mig sin historia genom sin blotta fysionomi.
Den beryktade Alexander VI Borgia (1492–1503) knäböjer i juvelbeströdd kåpa och med tiaran bredvid för den uppståndne frälsaren på en målning av Pinturicchio i Vatikanen.
Den tredje teckningen föreställde en figur klädd i kåpa med ett halsband av mänskliga tänder och ben: Döden så som jag sett honom i klocktornet, med bleka händer och utan ansikte.
Hon hade samma stora vida kappa, som liknade en kåpa, och samma lilla löjliga hattskrålla tillbakaskjuten på det halmgula håret, som Angela mindes från den natten för ett par år sedan, då de mötts hos den unga bondflickan.
Utan att vänta på svar lyfte hon på min kåpa.
”Primitivt, men effektivt”, sa flickan i kåpa.
Vill någon verkligen ta sig in erbjuder en kåpa inget skydd.
Greve Erik som ska hälsa honom till mötes med lie och kåpa.
”Slappna av”, sa den första, tonlösa rösten – flickan i kåpa.
”Vi får se”, svarade flickan i kåpa med glättigare tonfall än förut.
Men var han klädd i en svart kåpa med huva, med ett halsband av mänskliga tänder?.
Det är som om hon stannar upp mitt i sitt utbrott, drar en osynlig kåpa över sig själv.
Min fantasi utspelar sig i en rättssal, komplett med jury och domare i svart kåpa och peruk.
Skölden, Renata, rörde sig med honom som om hennes fingertoppar varit fastlimmade i hans kåpa.
”Vad handlar det här om?” frågade Cegvelius när de kom in och han tagit av sig sin kåpa.
Och i fåtöljen: en gestalt som var lika formlös som mannen i kåpa med huva, gondoljären på Styx.
Ibland dras både domaren med kåpa och peruk och säkerhetsvakterna med sina handklovar in i handlingen.
Aneta Djanali letade med blicken i rummet vid sidan av ljuskällan, som var en liten kåpa som kastade ett stort ljus.
Den Detroit-byggda gondolen skulle snabbt ta sig över Styx utan att någon gondoljär i svart kåpa behövde staka fram den.
Han drog till och med upp dragkedjan i sin kåpa lite och fattade tag om kanten på kragen som om han poserade för en staty.
I det här fallet var gondoljären ingen viking, utan en lång gestalt i svart kåpa med ansiktet dolt av en omfångsrik huva.
Klockan är inte mer än två, men skymningen börjar redan sänka sin kåpa över Figgehult när han kör in lastaren i maskinhallen.
Hon var iförd en stor vid svart kappa, ett slags kåpa, och en löjlig liten hattskrålla satt tillbakaskjuten över stripigt halmgult hår.
Sedan sträckte han sig på tå och skruvade loss en cirkelformad vit kåpa som var placerad i en ventil som ledde till Lisbeth Salanders rum.
Eftersom jag nu fick mer än en skymt av honom insåg jag att hans kåpa var längre än den som bröderna hade på sig, att den släpade på golvet.
Istället för en gördel av tyg för att hålla ihop kåpa och skapular, bar han ett flätat rep av vad som såg ut som rent, skinande människohår.
Jag ser uppåt och får syn på Plutarch Heavensbee i den magnifika pälsfodrade mörkröda kåpa som talar om att han är den främste bland spelledarna.
Precis som den första sommaren, då jag satt i kyrkor och längtade efter dig, så var jag svept i en kåpa av oskuld, som gjorde att ingen man såg mig.
Hans kåpa bredde ut sig som vingar och han seglade ner från tornet, landade graciöst på kyrktaket och kastade sig sedan genast mot klostrets lägre tak.
Klädd som jag i en kåpa, men grå som franciskanermunkarnes, ter han sig åldrad, avmagrad, med ynklig uppsyn, och berättar mig sin historia genom sin blotta fysionomi.
Den beryktade Alexander VI Borgia (1492–1503) knäböjer i juvelbeströdd kåpa och med tiaran bredvid för den uppståndne frälsaren på en målning av Pinturicchio i Vatikanen.
Den tredje teckningen föreställde en figur klädd i kåpa med ett halsband av mänskliga tänder och ben: Döden så som jag sett honom i klocktornet, med bleka händer och utan ansikte.
Hon hade samma stora vida kappa, som liknade en kåpa, och samma lilla löjliga hattskrålla tillbakaskjuten på det halmgula håret, som Angela mindes från den natten för ett par år sedan, då de mötts hos den unga bondflickan.
Han stack handen under kåpan och kliade sig demonstrativt i skrevet.
Mannen med kåpan över huvudet höll en kniv mot den nakna kvinnans hals.
Mannen i kåpan kunde inte skada honom så länge kraften strömmade från den.
Sedan reste han sig, slätade till kåpan, vände sig mot dörren och höjde rösten.
En av männen har fortfarande en kraftig erektion som sticker ut genom öppningen i kåpan.
Han visste inte vad det var – kanske baksidan av kåpan som den ena baklyktan var infogad i.
Vinden drog i kåpan men avslöjade inga fötter och i ändarna på ärmarna syntes inga händer.
Ljudlöst hakade jag av säkerhetskedjan och höjde kåpan så att inkräktaren skulle kunna öppna låset.
Ett ansikte stelt och uttryckslöst som om det var väckt från de döda framträdde långsamt under kåpan.
Berusad försökte han dra kåpan av Sheryl, genom öppningen i hans kappa stack hans kuk ut i erigerat tillstånd.
Rörelsen kontrollerade i sin tur ett nätverk av terrorister, La Cagoule, ”Kåpan”, som före och under andra världskriget kom att knytas till Mussolinis italienska fascister och de tyska nazisterna.
Mannen med kåpan över huvudet höll en kniv mot den nakna kvinnans hals.
Mannen i kåpan kunde inte skada honom så länge kraften strömmade från den.
Sedan reste han sig, slätade till kåpan, vände sig mot dörren och höjde rösten.
En av männen har fortfarande en kraftig erektion som sticker ut genom öppningen i kåpan.
Han visste inte vad det var – kanske baksidan av kåpan som den ena baklyktan var infogad i.
Vinden drog i kåpan men avslöjade inga fötter och i ändarna på ärmarna syntes inga händer.
Ljudlöst hakade jag av säkerhetskedjan och höjde kåpan så att inkräktaren skulle kunna öppna låset.
Ett ansikte stelt och uttryckslöst som om det var väckt från de döda framträdde långsamt under kåpan.
Berusad försökte han dra kåpan av Sheryl, genom öppningen i hans kappa stack hans kuk ut i erigerat tillstånd.
Rörelsen kontrollerade i sin tur ett nätverk av terrorister, La Cagoule, ”Kåpan”, som före och under andra världskriget kom att knytas till Mussolinis italienska fascister och de tyska nazisterna.
Men behållit bockhorn och kåpor.
Alla ansikten låg i skugga under mörka kåpor.
De där vampyrerna i kåpor var otäckt fokuserade.
Hon får en glimt av ett långt led av barn klädda i kåpor.
Vi låg i våra svarta, vida kåpor på kuddar på golvet i konferenssalen.
Jag kunde slå vad om att det berodde på de där otäcka vampyrerna i kåpor.
Ändamålsenligheten hade krävt att de bytte sina vanliga kåpor mot vinteroveraller.
Huvorna på munkarnas kåpor är inte lika dramatiska som huvan på en medeltida munkkåpa.
Alla bar långa, mörka kåpor med stora huvor, så först trodde jag att de var människor.
Tyget var inte det vanliga som munkarnas kåpor var sydda av; det hade istället sidenlyster.
Det är omkring tjugo män och kvinnor i djuplila kåpor som sitter på upphöjda läktare runt hallen.
Jag märkte att de var lika mycket på sin vakt mot vampyrerna i kåpor som Riley och min skapare hade varit.
Instucken i broschyren fanns en urklippt svartvit tidningsbild på ett brinnande kors och människor i vita kåpor och dräkter, som med täckta ansikten stod och tittade på det.
Sedan kom biskoparna i vita kåpor och juvelbesatta mitror, ambassadörerna i sina mest eleganta dräkter och därefter trumslagarna och gycklarna, som tillkännagav brudens ankomst.
Klungan av gestalter mitt på fältet, alla klädda i askgrå kåpor, borde ha skrämt vettet ur mig – de kunde bara vara Volturi och jag var, trots vad de påbjudit vid vårt senaste möte, fortfarande mänsklig.
Jag tappade hakan och mindes mardrömsbilderna jag sett framför mig för länge sedan: Edward och Alice i svarta kåpor, med blodröda ögon och kalla, tomma ansikten där de stod sida vid sida med Aro … Hade Alice sett den bilden nyligen? Hade hon sett Chelsea försöka ta ifrån henne kärleken till oss, för att binda henne till Aro, Caius och Marcus?.
Denna en gång i tiden så framstående kejserliga huvudstad var nu en laglös ruin, en stad som plågades av våld där stridslystna grupper paraderade genom gatorna med dolkar och svärd, där hus invaderades och plundrades av beväpnade band, där pilgrimer rånades, nunnor våldtogs i sina kloster och långa led med flagellanter gick barfota längs gatorna med huvudet täckt av kåpor, och krävde kost och logi utan att betala för sig.
Alla ansikten låg i skugga under mörka kåpor.
De där vampyrerna i kåpor var otäckt fokuserade.
Hon får en glimt av ett långt led av barn klädda i kåpor.
Vi låg i våra svarta, vida kåpor på kuddar på golvet i konferenssalen.
Jag kunde slå vad om att det berodde på de där otäcka vampyrerna i kåpor.
Ändamålsenligheten hade krävt att de bytte sina vanliga kåpor mot vinteroveraller.
Huvorna på munkarnas kåpor är inte lika dramatiska som huvan på en medeltida munkkåpa.
Alla bar långa, mörka kåpor med stora huvor, så först trodde jag att de var människor.
Tyget var inte det vanliga som munkarnas kåpor var sydda av; det hade istället sidenlyster.
Det är omkring tjugo män och kvinnor i djuplila kåpor som sitter på upphöjda läktare runt hallen.
Jag märkte att de var lika mycket på sin vakt mot vampyrerna i kåpor som Riley och min skapare hade varit.
Instucken i broschyren fanns en urklippt svartvit tidningsbild på ett brinnande kors och människor i vita kåpor och dräkter, som med täckta ansikten stod och tittade på det.
Sedan kom biskoparna i vita kåpor och juvelbesatta mitror, ambassadörerna i sina mest eleganta dräkter och därefter trumslagarna och gycklarna, som tillkännagav brudens ankomst.
Klungan av gestalter mitt på fältet, alla klädda i askgrå kåpor, borde ha skrämt vettet ur mig – de kunde bara vara Volturi och jag var, trots vad de påbjudit vid vårt senaste möte, fortfarande mänsklig.
Jag tappade hakan och mindes mardrömsbilderna jag sett framför mig för länge sedan: Edward och Alice i svarta kåpor, med blodröda ögon och kalla, tomma ansikten där de stod sida vid sida med Aro … Hade Alice sett den bilden nyligen? Hade hon sett Chelsea försöka ta ifrån henne kärleken till oss, för att binda henne till Aro, Caius och Marcus?.
Denna en gång i tiden så framstående kejserliga huvudstad var nu en laglös ruin, en stad som plågades av våld där stridslystna grupper paraderade genom gatorna med dolkar och svärd, där hus invaderades och plundrades av beväpnade band, där pilgrimer rånades, nunnor våldtogs i sina kloster och långa led med flagellanter gick barfota längs gatorna med huvudet täckt av kåpor, och krävde kost och logi utan att betala för sig.
Grip drog ner kåporna i nacken.
Vi nådde vår familj samtidigt som de mörka kåporna omslöt Aro igen.
Jag ville bara ta mig så långt bort som möjligt från de där mörka kåporna.
Kåporna och högtidskläderna som bröderna bar hade klippts till och sytts av fyra bröder som var utbildade skräddare.
Jag sökte efter dem i ledet och hade inga svårigheter med att hitta de två små, djupgrå kåporna nära mitten av formationen.
Var höll Diego hus? Hur hade Riley reagerat på hans berättelse? Vad betydde alltihop – samtalet före kåporna, samtalet efter?.
Deras vackra ansikten var släta och uttryckslösa, och de var klädda i de mörkaste kåporna med undantag för de äldstes djupsvarta.
De åtta systrarna som hade hand om köket, alla med skinande ansikten och leenden, några med mjölfläckar på kinderna, några med ärmarna upprullade ett varv eller två, alla med blå förkläden över de vita kåporna, höll på med många sysslor.
Vi nådde vår familj samtidigt som de mörka kåporna omslöt Aro igen.
Jag ville bara ta mig så långt bort som möjligt från de där mörka kåporna.
Kåporna och högtidskläderna som bröderna bar hade klippts till och sytts av fyra bröder som var utbildade skräddare.
Jag sökte efter dem i ledet och hade inga svårigheter med att hitta de två små, djupgrå kåporna nära mitten av formationen.
Var höll Diego hus? Hur hade Riley reagerat på hans berättelse? Vad betydde alltihop – samtalet före kåporna, samtalet efter?.
Deras vackra ansikten var släta och uttryckslösa, och de var klädda i de mörkaste kåporna med undantag för de äldstes djupsvarta.
De åtta systrarna som hade hand om köket, alla med skinande ansikten och leenden, några med mjölfläckar på kinderna, några med ärmarna upprullade ett varv eller två, alla med blå förkläden över de vita kåporna, höll på med många sysslor.