Jovialisk i en mening
Jovialisk, rund, humoristisk.
Det lät mera som en jovialisk bilförsäljare.
Mellberg myste och såg ut som en jovialisk jultomte.
Men bagarn skulle i så fall varit en jovialisk domare.
Han var storväxt och rödmosig, bullrig och jovialisk.
En mycket jovialisk och tjock äldre kollega till Elizabeth.
På nätet anslog Anders en jovialisk men mycket intensiv ton.
Det är ingenting hotfullt, tvärtom, han låter nästan jovialisk.
såg oförändrat jovialisk ut och satte kurs mot den vänstra flygelbyggnaden.
Stylianos Pattakos, en lite rund, jovialisk man, utan ett hårstrå på huvudet.
Och bakom den fasaden av jovialisk folklighet är det lätt att dölja fan så mycket skit.
Kommissarie Lager är en kortvuxen, klotrund, jovialisk historia med granskande ögon i ett oregelbundet ansikte.
Skälvan var kvar när han försökte verka jovialisk, småpratade och gav grannen bensin så det räckte för att köra bort bilen.
Enligt fördomen om växling på påvestolen mellan jovialisk publikmagnet och andlig asket var han också alldeles för lik föregångaren.
Raiola må se jovialisk och kerubliknande ut och kan gärna skämta om att han inte kan baka pizza trots att han kommer från en familj i restaurangbranschen.
Hans uppsyn var allt annat än jovialisk, snarast bister, och det förstärktes ytterligare av ett kraftfullt, fårat ansikte med buskiga, gråsprängda ögonbryn.
Lasse Grönkvist, Ingelstams partner, en jovialisk, lite rundnätt kille, internrevisor och underställd Ingelstam, rycker bara på axlarna - han är van och bryr sig inte.
Han var jovialisk och fryntlig till sin natur men samtidigt oerhört noga med att sköta sina förpliktelser som vicekansler, ett ämbete han skulle inneha under fem påvar.
Leo XIII (1878–1903), som Pecci kallade sig, tycktes också bekräfta fördomen att efter en korpulent, jovialisk, populär prästman med helgontycke följer en mager, intellektuell politiker på påvestolen.
Som arbetarförfattare hade han att bekämpa 1900-talets kanske mäktigaste svenske kulturpotentat, Fredrik Böök, som dock på 30-talet uppnått en position som gav honom möjlighet att vara generös, närmast jovialisk.
Det lät mera som en jovialisk bilförsäljare.
Mellberg myste och såg ut som en jovialisk jultomte.
Men bagarn skulle i så fall varit en jovialisk domare.
Han var storväxt och rödmosig, bullrig och jovialisk.
En mycket jovialisk och tjock äldre kollega till Elizabeth.
På nätet anslog Anders en jovialisk men mycket intensiv ton.
Det är ingenting hotfullt, tvärtom, han låter nästan jovialisk.
såg oförändrat jovialisk ut och satte kurs mot den vänstra flygelbyggnaden.
Stylianos Pattakos, en lite rund, jovialisk man, utan ett hårstrå på huvudet.
Och bakom den fasaden av jovialisk folklighet är det lätt att dölja fan så mycket skit.
Kommissarie Lager är en kortvuxen, klotrund, jovialisk historia med granskande ögon i ett oregelbundet ansikte.
Skälvan var kvar när han försökte verka jovialisk, småpratade och gav grannen bensin så det räckte för att köra bort bilen.
Enligt fördomen om växling på påvestolen mellan jovialisk publikmagnet och andlig asket var han också alldeles för lik föregångaren.
Raiola må se jovialisk och kerubliknande ut och kan gärna skämta om att han inte kan baka pizza trots att han kommer från en familj i restaurangbranschen.
Hans uppsyn var allt annat än jovialisk, snarast bister, och det förstärktes ytterligare av ett kraftfullt, fårat ansikte med buskiga, gråsprängda ögonbryn.
Lasse Grönkvist, Ingelstams partner, en jovialisk, lite rundnätt kille, internrevisor och underställd Ingelstam, rycker bara på axlarna - han är van och bryr sig inte.
Han var jovialisk och fryntlig till sin natur men samtidigt oerhört noga med att sköta sina förpliktelser som vicekansler, ett ämbete han skulle inneha under fem påvar.
Leo XIII (1878–1903), som Pecci kallade sig, tycktes också bekräfta fördomen att efter en korpulent, jovialisk, populär prästman med helgontycke följer en mager, intellektuell politiker på påvestolen.
Som arbetarförfattare hade han att bekämpa 1900-talets kanske mäktigaste svenske kulturpotentat, Fredrik Böök, som dock på 30-talet uppnått en position som gav honom möjlighet att vara generös, närmast jovialisk.
Borta var stråhatten och den jovialiska framtoningen.
Sedan kom han tillbaka till sitt vanliga jovialiska jag.
Han betraktade kommissarie Hildebrands jovialiska ansikte.
Lite av renässanspåve av typ Paulus II i sin jovialiska fåfänga.
De hade samma kraftiga kroppshydda, runda uppspärrade ögon och jovialiska framtoning.
Trots sitt jovialiska sätt var Crocker ett fullblodsproffs – en skarpsinnig, effektiv och ytterst samvetsgrann kriminalpolis.
Men som redan den korta summeringen av hans karriär visar dolde hans jovialiska framtoning en slipad diplomat och genial propagandamakare.
Sedan kom han tillbaka till sitt vanliga jovialiska jag.
Han betraktade kommissarie Hildebrands jovialiska ansikte.
Lite av renässanspåve av typ Paulus II i sin jovialiska fåfänga.
De hade samma kraftiga kroppshydda, runda uppspärrade ögon och jovialiska framtoning.
Trots sitt jovialiska sätt var Crocker ett fullblodsproffs – en skarpsinnig, effektiv och ytterst samvetsgrann kriminalpolis.
Men som redan den korta summeringen av hans karriär visar dolde hans jovialiska framtoning en slipad diplomat och genial propagandamakare.
”Inte så underligt”, sa den jovialiske ägaren Kostas Papadoupolos.
Carl-Petter Bengtsson, den jovialiske skåningen, tittar ut ur log-porten när Germund stiger ur bilen.
Den jovialiske, men också politiskt saklige, Strasser var populär i breda kretsar i NSDAP men också utanför partiet.
Lokalt mest tippade kandidat var den populäre, jovialiske ärkebiskopen av Milano, kardinal Tettamanzi, nära vän till den avlidne påven.
Under tiden utvecklades en sorts vänskap med den jovialiske sovjetiske självhärskaren Chrusjtjov som i Johannes XXIII, som ju även liknade honom lite fysiskt, tyckte sig finna en broder med liknande erfarenheter: en fattig pojke som slitit på åkern för sitt bröd och nu vill dela med sig till de fattiga.
Carl-Petter Bengtsson, den jovialiske skåningen, tittar ut ur log-porten när Germund stiger ur bilen.
Den jovialiske, men också politiskt saklige, Strasser var populär i breda kretsar i NSDAP men också utanför partiet.
Lokalt mest tippade kandidat var den populäre, jovialiske ärkebiskopen av Milano, kardinal Tettamanzi, nära vän till den avlidne påven.
Under tiden utvecklades en sorts vänskap med den jovialiske sovjetiske självhärskaren Chrusjtjov som i Johannes XXIII, som ju även liknade honom lite fysiskt, tyckte sig finna en broder med liknande erfarenheter: en fattig pojke som slitit på åkern för sitt bröd och nu vill dela med sig till de fattiga.
Han valde att börja jovialiskt.
Ett sådant jovialiskt, godtroget västkantsskratt.
Den tjocke hade hämtat sig och fann ett jovialiskt anslag.
Han fattade Blunt jovialiskt under armen och drog in honom i herrummet.
”Du vill se om du gjorde nåt fel?” Rättsläkaren skrattade jovialiskt.
Konrad hade sagt detta med ett jovialiskt piggt tonfall som dolde en ängslan, omsorg, melankoli och föräldraoro som M.
”Både ja och nej”, svarade han som tydligen var sheriffen, en blåögd, solbränd man i fyrtioårsåldern med jovialiskt utseende och ett fast handslag.
Uppdraget hade istället gått till två av hans äldre kolleger som hade ett mer jovialiskt och avrundat yttre medan Jarnebring och ytterligare två likasinnade fick försöka säkra själva bårtransporten och vid behov avlossa verkanseld mot den övre korridoren.
I ett jovialiskt brev till deras gemensamme amerikanske vän Friedrich Sorge hyllade han Marx personliga mod: Medicinsk skicklighet skulle ha kunnat ge honom några år av vegetativ tillvaro, en hjälplös, döende människas liv varefter döden skulle komma – till läkekonstens triumf – inte plötsligt, utan tum för tum.
Ett sådant jovialiskt, godtroget västkantsskratt.
Den tjocke hade hämtat sig och fann ett jovialiskt anslag.
Han fattade Blunt jovialiskt under armen och drog in honom i herrummet.
”Du vill se om du gjorde nåt fel?” Rättsläkaren skrattade jovialiskt.
Konrad hade sagt detta med ett jovialiskt piggt tonfall som dolde en ängslan, omsorg, melankoli och föräldraoro som M.
”Både ja och nej”, svarade han som tydligen var sheriffen, en blåögd, solbränd man i fyrtioårsåldern med jovialiskt utseende och ett fast handslag.
Uppdraget hade istället gått till två av hans äldre kolleger som hade ett mer jovialiskt och avrundat yttre medan Jarnebring och ytterligare två likasinnade fick försöka säkra själva bårtransporten och vid behov avlossa verkanseld mot den övre korridoren.
I ett jovialiskt brev till deras gemensamme amerikanske vän Friedrich Sorge hyllade han Marx personliga mod: Medicinsk skicklighet skulle ha kunnat ge honom några år av vegetativ tillvaro, en hjälplös, döende människas liv varefter döden skulle komma – till läkekonstens triumf – inte plötsligt, utan tum för tum.