Irra i en mening
Hon kan irra runt över hela stan.
Börjar irra runt som en zombie igen.
Man kunde snubbla, falla, irra bort sig.
Det går inte att bara irra runt i skrivandet.
För en gångs skull upphörde hans blick att irra.
Hon såg uppgiven ut och började irra med blicken.
Jag vill inte att hon ska irra ut från sitt rum på nätterna.
Irra omkring alldeles ensam och oroa dig för en massa teorier.
Greven lät sin alltid osäkra blick irra ovanför Kiss Nilssons huvud.
Jag får inte ge dem intrycket att de kan irra omkring där på fyllan.
Han nickade och lät blicken irra bort mot ett hörn av rummet, besviken.
Det är först på sista tiden som tankarna har börjat irra runt i huvudet.
Hennes fingrar började nervöst irra bland de trasiga föremålen på bordet.
Självfallet kan du irra runt ett tag och prova dig fram, men inte hur länge som helst.
”Varför skulle han annars ha gjort dom? Irra runt i vår gudsförgätna trakt?” sa Macdonald.
»Det är ju bara några hundra meter dit ner, och det var lätt att irra bort sig i dimman den dagen.
Nu vände vi istället hem till de andra och fick irra omkring ganska länge i den ljumma midsommarnatten.
Men det fanns faktiskt ingen avspärrning när jag kom fram och började irra omkring på smågatorna i det här området.
Att laga så att mina misstankar irra kring all världens kanter, det är alltför påhittigt för vanliga inskränkta dödliga.
Wendy sa även åt mig att hålla ett öga på Ryan eftersom han har en tendens att irra iväg, så jag kallar på förstärkning.
Men medan han låg över henne flämtande och med ögon som strålade av tacksamhet, lät Frideborg blickarna irra omkring i rummet.
Om samtalet började irra iväg, eller gå över gränsen till det förtroliga, hittade jag snart en förevändning att få gå därifrån.
Versailles har ett hyfsat gym, och med tanke på all dötid han har hade man kunnat tro att han skulle råkat irra in dit vid det här laget.
Tuffa elitsoldater var det sista jag kom att tänka på, när jag såg alla irra omkring och titta på varandra och sig själva – mest sig själva.
Gnagarna tittade på henne och vädrade med nosarna i luften, innan de fortsatte att irra runt i sina minimala burar på jakt efter något solrosfrö.
Under stark medicinering försjönk Smith senare helt i sin egen värld, och 2011 kunde man fortfarande se honom irra omkring på gatorna i Palo Alto.
På samma sätt som Gud fördömde judarna beordrade han även att romerna skulle irra omkring i världen, tills de gjort sig förtjänta av hans nåd.
Efterhand som hans sjukdom förvärrades började han irra omkring på gatan naken, och vid andra tillfällen slog han sönder rutorna på bilar och kyrkor.
Jag stängde av läslampan, blundade och lät tanken irra tillbaka till en afrikan jag träffat när jag reste genom Spanien, en man som också varit på rymmen.
Man kunde tro att på juldagen skulle de allra flesta redan vara på sitt resmål och inte irra omkring i en flygterminal som nackade hönor, men så var det inte.
Istället sa Sif att jag skulle se synerna krypa ur marken o befinna sig framför mig o sen koncentrera blicken helt på en punkt, utan att varken blinka eller irra med den.
Börjar irra runt som en zombie igen.
Man kunde snubbla, falla, irra bort sig.
Det går inte att bara irra runt i skrivandet.
För en gångs skull upphörde hans blick att irra.
Hon såg uppgiven ut och började irra med blicken.
Jag vill inte att hon ska irra ut från sitt rum på nätterna.
Irra omkring alldeles ensam och oroa dig för en massa teorier.
Greven lät sin alltid osäkra blick irra ovanför Kiss Nilssons huvud.
Jag får inte ge dem intrycket att de kan irra omkring där på fyllan.
Han nickade och lät blicken irra bort mot ett hörn av rummet, besviken.
Det är först på sista tiden som tankarna har börjat irra runt i huvudet.
Hennes fingrar började nervöst irra bland de trasiga föremålen på bordet.
Självfallet kan du irra runt ett tag och prova dig fram, men inte hur länge som helst.
”Varför skulle han annars ha gjort dom? Irra runt i vår gudsförgätna trakt?” sa Macdonald.
»Det är ju bara några hundra meter dit ner, och det var lätt att irra bort sig i dimman den dagen.
Nu vände vi istället hem till de andra och fick irra omkring ganska länge i den ljumma midsommarnatten.
Men det fanns faktiskt ingen avspärrning när jag kom fram och började irra omkring på smågatorna i det här området.
Att laga så att mina misstankar irra kring all världens kanter, det är alltför påhittigt för vanliga inskränkta dödliga.
Wendy sa även åt mig att hålla ett öga på Ryan eftersom han har en tendens att irra iväg, så jag kallar på förstärkning.
Men medan han låg över henne flämtande och med ögon som strålade av tacksamhet, lät Frideborg blickarna irra omkring i rummet.
Om samtalet började irra iväg, eller gå över gränsen till det förtroliga, hittade jag snart en förevändning att få gå därifrån.
Versailles har ett hyfsat gym, och med tanke på all dötid han har hade man kunnat tro att han skulle råkat irra in dit vid det här laget.
Tuffa elitsoldater var det sista jag kom att tänka på, när jag såg alla irra omkring och titta på varandra och sig själva – mest sig själva.
Gnagarna tittade på henne och vädrade med nosarna i luften, innan de fortsatte att irra runt i sina minimala burar på jakt efter något solrosfrö.
Under stark medicinering försjönk Smith senare helt i sin egen värld, och 2011 kunde man fortfarande se honom irra omkring på gatorna i Palo Alto.
På samma sätt som Gud fördömde judarna beordrade han även att romerna skulle irra omkring i världen, tills de gjort sig förtjänta av hans nåd.
Efterhand som hans sjukdom förvärrades började han irra omkring på gatan naken, och vid andra tillfällen slog han sönder rutorna på bilar och kyrkor.
Jag stängde av läslampan, blundade och lät tanken irra tillbaka till en afrikan jag träffat när jag reste genom Spanien, en man som också varit på rymmen.
Man kunde tro att på juldagen skulle de allra flesta redan vara på sitt resmål och inte irra omkring i en flygterminal som nackade hönor, men så var det inte.
Istället sa Sif att jag skulle se synerna krypa ur marken o befinna sig framför mig o sen koncentrera blicken helt på en punkt, utan att varken blinka eller irra med den.
Deras blickar irrade.
De runda ögonen irrade.
Folk irrade runt överallt.
Petras tankar irrade oroligt.
Petras blick irrade mot sängen.
GULLAN Ganska länge irrade jag runt.
Hennes blick irrade oroligt kring rummet.
Han irrade omkring på platån som en galning.
Vilda djur gick rakt fram, tamdjur irrade runt.
Tankarna irrade runt, runt och hon fick ingen ro.
Blicken irrade nervöst mellan mobiltelefonen och klockan.
Han irrade runt i huset oförmögen att göra något vettigt.
Alla tycktes ha annat att tänka på och irrade omkring nervöst.
En ensam pojke som irrade omkring på gatorna var ingen vanlig syn.
Han irrade runt i huset och lyssnade på dårhusmusiken från grannen.
Du irrade omkring när du hittades, men du var ändå kvar här hos oss.
Jag var lika törstig som när Loke och jag irrade omkring i sandstormen.
Han irrade omkring med bilen på Lunds gator i tre kvart innan han gav upp.
Hon irrade omkring i staden och gladde sig åt den uppmärksamhet hon väckte.
Några svarta fåglar irrade omkring utanför fönstret, som om de sökte ett hem.
Hans blick irrade mot dörren, genom vilken ett par nya gäster i detsamma stego in.
– Mordet? Den magre drog in luft och irrade med blicken mellan Jarnebring och Molin.
Irrade omkring och fumlade? Tulloch fick det att låta som att angreppet varit mitt fel.
Man hade som vanligt varit på jakt efter Johans kvarlevor, och irrade ut på ett kalhygge.
»Och vi vet inte vem som ringde in och anmälde att hon irrade där i parken», säger Zeke.
Mark var förvirrad nu, irrade runt med blicken i bussens fula inre, en cell, en tortyrcentral.
Hakan såg ut som om den blivit doppad i rödfärg, och ögonen irrade ofokuserat i sina hålor.
Vi irrade runt på Östermalm länge och väl innan han bestämde sig för en italiensk restaurang.
Antagligen till och med under det att Flint irrade omkring och fumlade i sin väska efter nycklarna.
Han körde bort från Mästerby, irrade omkring planlöst för att hitta ett ställe att dumpa bilen på.
»Ja, därute i korsningen stod du och irrade tills du föll omkull«, sade Allen och pekade ut mot gatan.
De runda ögonen irrade.
Folk irrade runt överallt.
Petras tankar irrade oroligt.
Petras blick irrade mot sängen.
GULLAN Ganska länge irrade jag runt.
Hennes blick irrade oroligt kring rummet.
Han irrade omkring på platån som en galning.
Vilda djur gick rakt fram, tamdjur irrade runt.
Tankarna irrade runt, runt och hon fick ingen ro.
Blicken irrade nervöst mellan mobiltelefonen och klockan.
Han irrade runt i huset oförmögen att göra något vettigt.
Alla tycktes ha annat att tänka på och irrade omkring nervöst.
En ensam pojke som irrade omkring på gatorna var ingen vanlig syn.
Han irrade runt i huset och lyssnade på dårhusmusiken från grannen.
Du irrade omkring när du hittades, men du var ändå kvar här hos oss.
Jag var lika törstig som när Loke och jag irrade omkring i sandstormen.
Han irrade omkring med bilen på Lunds gator i tre kvart innan han gav upp.
Hon irrade omkring i staden och gladde sig åt den uppmärksamhet hon väckte.
Några svarta fåglar irrade omkring utanför fönstret, som om de sökte ett hem.
Hans blick irrade mot dörren, genom vilken ett par nya gäster i detsamma stego in.
– Mordet? Den magre drog in luft och irrade med blicken mellan Jarnebring och Molin.
Irrade omkring och fumlade? Tulloch fick det att låta som att angreppet varit mitt fel.
Man hade som vanligt varit på jakt efter Johans kvarlevor, och irrade ut på ett kalhygge.
»Och vi vet inte vem som ringde in och anmälde att hon irrade där i parken», säger Zeke.
Mark var förvirrad nu, irrade runt med blicken i bussens fula inre, en cell, en tortyrcentral.
Hakan såg ut som om den blivit doppad i rödfärg, och ögonen irrade ofokuserat i sina hålor.
Vi irrade runt på Östermalm länge och väl innan han bestämde sig för en italiensk restaurang.
Antagligen till och med under det att Flint irrade omkring och fumlade i sin väska efter nycklarna.
Han körde bort från Mästerby, irrade omkring planlöst för att hitta ett ställe att dumpa bilen på.
»Ja, därute i korsningen stod du och irrade tills du föll omkull«, sade Allen och pekade ut mot gatan.
Irrat bort sig någonstans.
De hade gått på intuition och irrat runt som nackade hönor.
Med tummen strök Patrik bort några tårar till som irrat sig ner över kinden.
Hade hon vaknat och irrat sig in bland träden? Han sprang och ropade lågmält:.
Precis som alla andra enheter hade de irrat alldeles för länge i fabrikens labyrint.
Han såg ut som någon som kanske hade irrat bort sig från sjukhuset och behövde hjälp.
Jag hade irrat genom vita korridorer och letat efter Patrick, men ingen visste var han fanns.
Men i stället hade han irrat omkring i främmande länder, och han hade inte hem någonstädes.
Går runt som ett djur som irrat sig in i samhället, som en sån där älg man ser i tidningen ibland.
Nyvakna flugor har irrat fram och tillbaka i dammet och gjort små stigar som tillsammans bildar ett oroande, svåröverblickbart mönster.
Därför hade han irrat sig ut på landsbygden, hamnat i Gnesta, fått syn på ett nerlagt krukmakeri, smugit in och lagt sig att sova under en presenning.
Det han kom ihåg av deras sista dag tillsammans var hur han irrat omkring på klipporna, orolig och samtidigt besviken att hon bara lämnat honom utan ett ord till förklaring.
Jag ringde upp dem igen från mobilen när jag hade irrat runt ett tag – jag hade inte riktigt klart för mig vad stället hette heller, så jag kunde inte leta reda på det på kartan.
Efter att ha hoppat av från high school hade han irrat omkring genom Mellanvästern och tagit olika ströjobb som mekaniker, fram till att han som nittonåring mönstrat på vid kustbevakningen trots att han inte kunde simma.
Men tänk om Sten Dinman kände till stället via sitt ordförandeskap i ABF? Att det var dit han fört Krista Överlund, att det var dit Maria följt efter dem, att hon irrat två mil innan hon kommit ut på skogsvägen där hon hittades?.
Den har samma färg som det innersta på en svetslåga, tänker mamman när hon rör sig över Stora torgets gatstenar som sitter så tätt intill varandra, förenade av tusen och åter tusen människosteg, människor som irrat fram och tillbaka i jakt på det de vill ha ut av livet.
De hade gått på intuition och irrat runt som nackade hönor.
Med tummen strök Patrik bort några tårar till som irrat sig ner över kinden.
Hade hon vaknat och irrat sig in bland träden? Han sprang och ropade lågmält:.
Precis som alla andra enheter hade de irrat alldeles för länge i fabrikens labyrint.
Han såg ut som någon som kanske hade irrat bort sig från sjukhuset och behövde hjälp.
Jag hade irrat genom vita korridorer och letat efter Patrick, men ingen visste var han fanns.
Men i stället hade han irrat omkring i främmande länder, och han hade inte hem någonstädes.
Går runt som ett djur som irrat sig in i samhället, som en sån där älg man ser i tidningen ibland.
Nyvakna flugor har irrat fram och tillbaka i dammet och gjort små stigar som tillsammans bildar ett oroande, svåröverblickbart mönster.
Därför hade han irrat sig ut på landsbygden, hamnat i Gnesta, fått syn på ett nerlagt krukmakeri, smugit in och lagt sig att sova under en presenning.
Det han kom ihåg av deras sista dag tillsammans var hur han irrat omkring på klipporna, orolig och samtidigt besviken att hon bara lämnat honom utan ett ord till förklaring.
Jag ringde upp dem igen från mobilen när jag hade irrat runt ett tag – jag hade inte riktigt klart för mig vad stället hette heller, så jag kunde inte leta reda på det på kartan.
Efter att ha hoppat av från high school hade han irrat omkring genom Mellanvästern och tagit olika ströjobb som mekaniker, fram till att han som nittonåring mönstrat på vid kustbevakningen trots att han inte kunde simma.
Men tänk om Sten Dinman kände till stället via sitt ordförandeskap i ABF? Att det var dit han fört Krista Överlund, att det var dit Maria följt efter dem, att hon irrat två mil innan hon kommit ut på skogsvägen där hon hittades?.
Den har samma färg som det innersta på en svetslåga, tänker mamman när hon rör sig över Stora torgets gatstenar som sitter så tätt intill varandra, förenade av tusen och åter tusen människosteg, människor som irrat fram och tillbaka i jakt på det de vill ha ut av livet.
Irrar vilset som ett barn.
Hans blick irrar förbi henne.
Kanske irrar han omkring i jungfrukamrarna.
Blicken irrar runt rummet i korta, nervösa ryck.
), irrar vi allt längre in i spekulationens snårskog.
Utan mål irrar han omkring, längre och längre ut….
Ögonen irrar reflexmässigt efter en plats att gömma brevet på.
För så är det ju också medan man irrar och försöker hamna rätt.
Jag irrar runt i något som ser ut som en av Londons fattigaste förorter.
Bara ett gäng uniformer som irrar hit och dit och försöker se upptagna ut.
Där de irrar runt i mörkret, stungna av getingar och bromsar, vill de välja.
Hans blick irrar runt, fram och tillbaka och stelnar till sist riktad mot himlen.
Irrar planlöst bland hyllorna och köper bara saker med bilder på förpackningen.
Små leksaksbilar irrar runt som små förvirrade myror längs redan upptrampade stigar.
Får mig att nöta ner lägenhetens golv i cirklar, där jag rastlöst irrar runt, med ögonen uppspärrade.
Dom irrar omkring för sej själva och leker Texas medan världen där ute är på väg att spåra ur totalt.
Jag kryper omkring på alla fyra, jag har blivit torr i munnen, jag irrar omkring i rummet som en vettvilling.
Irrar fram och tillbaka längs hyllraderna i affären och plockar varor i korgen utan att bry mig om vad det är.
Irrar planlöst runt något som ser ut som ett gammalt övergivet industriområde, kärret binder samman området.
Liksom den stackaren förut strövade omkring ute på vägarna, irrar nu hans ande omkring på de gamla kända platserna.
Det är i hotellsviten, där folk irrar ut och in med blommor, kläder, telefonnummer till advokater och försäkringsbolag.
Det där att avgöra trovärdigheten hos någon genom att se hur han uttrycker sig eller att blicken inte irrar, det är nonsens.
Jag ser framför mig hur hon sitter vid ett bord i matsalen, hur hennes blick irrar andlöst mellan alla som kommer in, och hon får sitta ensam.
Han väckte mig före gryningen, vid den tid då det bara är fåglar, sophämtare och tonåringar på väg hem som är uppe och irrar omkring i staden.
Här har vi gudarna vet hur många man som irrar runt efter lösningen på vem som kidnappade presidenten och hur de bar sej åt och så betyder det egentligen ingenting.
Den högsta generalen är borta och hennes soldater irrar omkring utan mål eller mening, utan ledning i det vakuum som uppstår när ledaren varken är levande eller död.
Då mister den olyckliga förståndet, inbillar sig vara död och irrar omkring från by till by, anropande prästerskapets barmhärtighet för att få bli begravd i vigd jord.
Jag är tillbaka i det vita rummet, den svarta gestalten försvinner och då smiter jag ut, irrar genom väggen, vaknar i ett lusthus, det är morgon och en god människa väcker mig, trots att jag inte sover.
”Men om andra människor blir osynliga för mig när jag är osynlig för dem”, fortsatte hon, ”så är det som om jag var den sista människan på jorden, som är alldeles tom med undantag för mig som irrar omkring ensam.
Nerifrån köket hör vi hur Märit bär saker fram och tillbaka, öppnar skåp och stänger dem, och senare hör vi hennes röst alldeles nedanför fönstret, ett korthugget samtal som hon har med någon som står lite längre bort, förmodligen är det Byström som irrar omkring på kyrkogården i väntan på att någon ska skicka hem honom.
Hans blick irrar förbi henne.
Kanske irrar han omkring i jungfrukamrarna.
Blicken irrar runt rummet i korta, nervösa ryck.
), irrar vi allt längre in i spekulationens snårskog.
Utan mål irrar han omkring, längre och längre ut….
Ögonen irrar reflexmässigt efter en plats att gömma brevet på.
För så är det ju också medan man irrar och försöker hamna rätt.
Jag irrar runt i något som ser ut som en av Londons fattigaste förorter.
Bara ett gäng uniformer som irrar hit och dit och försöker se upptagna ut.
Där de irrar runt i mörkret, stungna av getingar och bromsar, vill de välja.
Hans blick irrar runt, fram och tillbaka och stelnar till sist riktad mot himlen.
Irrar planlöst bland hyllorna och köper bara saker med bilder på förpackningen.
Små leksaksbilar irrar runt som små förvirrade myror längs redan upptrampade stigar.
Får mig att nöta ner lägenhetens golv i cirklar, där jag rastlöst irrar runt, med ögonen uppspärrade.
Dom irrar omkring för sej själva och leker Texas medan världen där ute är på väg att spåra ur totalt.
Jag kryper omkring på alla fyra, jag har blivit torr i munnen, jag irrar omkring i rummet som en vettvilling.
Irrar fram och tillbaka längs hyllraderna i affären och plockar varor i korgen utan att bry mig om vad det är.
Irrar planlöst runt något som ser ut som ett gammalt övergivet industriområde, kärret binder samman området.
Liksom den stackaren förut strövade omkring ute på vägarna, irrar nu hans ande omkring på de gamla kända platserna.
Det är i hotellsviten, där folk irrar ut och in med blommor, kläder, telefonnummer till advokater och försäkringsbolag.
Det där att avgöra trovärdigheten hos någon genom att se hur han uttrycker sig eller att blicken inte irrar, det är nonsens.
Jag ser framför mig hur hon sitter vid ett bord i matsalen, hur hennes blick irrar andlöst mellan alla som kommer in, och hon får sitta ensam.
Han väckte mig före gryningen, vid den tid då det bara är fåglar, sophämtare och tonåringar på väg hem som är uppe och irrar omkring i staden.
Här har vi gudarna vet hur många man som irrar runt efter lösningen på vem som kidnappade presidenten och hur de bar sej åt och så betyder det egentligen ingenting.
Den högsta generalen är borta och hennes soldater irrar omkring utan mål eller mening, utan ledning i det vakuum som uppstår när ledaren varken är levande eller död.
Då mister den olyckliga förståndet, inbillar sig vara död och irrar omkring från by till by, anropande prästerskapets barmhärtighet för att få bli begravd i vigd jord.
Jag är tillbaka i det vita rummet, den svarta gestalten försvinner och då smiter jag ut, irrar genom väggen, vaknar i ett lusthus, det är morgon och en god människa väcker mig, trots att jag inte sover.
”Men om andra människor blir osynliga för mig när jag är osynlig för dem”, fortsatte hon, ”så är det som om jag var den sista människan på jorden, som är alldeles tom med undantag för mig som irrar omkring ensam.
Nerifrån köket hör vi hur Märit bär saker fram och tillbaka, öppnar skåp och stänger dem, och senare hör vi hennes röst alldeles nedanför fönstret, ett korthugget samtal som hon har med någon som står lite längre bort, förmodligen är det Byström som irrar omkring på kyrkogården i väntan på att någon ska skicka hem honom.