Inlevelseförmåga i en mening
”Du har väl inlevelseförmåga!”.
Eller också saknade de den sortens inlevelseförmåga.
Det är svårt att veta om han känner någon skuld eller har dålig inlevelseförmåga.
Eller kalla det bildning, den bildning som har sin grund i erfarenhet och inlevelseförmåga.
Jelena å sin sida blev imponerad av den unge svenskens ”uppfattnings- och inlevelseförmåga”.
Den unga kvinnan, ’polskan’, gjorde sitt jobb grundligt och mycket bra och med stor inlevelseförmåga.
– Om mig sa han att jag är manipulativ, en klockren bedragare, att jag saknar empati, att jag saknar inlevelseförmåga.
Man kan anta att Jussi Björling med sin emotionella inlevelseförmåga måste ha känt på sig hur mycket han sårade Rolf när han gjorde sin hustru till viljes.
Jag tycker mig se att han har narcissistiska, självförhärligande drag, att han på sätt och vis är känslostörd, lider brist på empati och inlevelseförmåga.
Bortom decennier av flyende minnen, bortom mytbildning och legender, tar jag vittnesbörden, dokumenten, berättelserna och min egen inlevelseförmåga till hjälp för att få en föreställning om hur det hängde ihop på djupet det där med spriten och konsten hos Jussi Björling, särskilt de där åren i femtiotalets början då hans liv och hans sång stod i zenit, ehuru darrande, på väg att tippa över i fritt fall.
Låt mig uttrycka saken på följande sätt, lite grann på basen av den inlevelseförmåga jag kan mobilisera genom egen erfarenhet: Har man som Jussi Björling kämpat livet igenom för att visa vem man var och är och de ultimata hyllningarna slutligen infinner sig, kan man i antiklimaxförnimmelsens kölvatten övermannas av en lurande lust att visa tänderna och bita: ”Den här glädjen ska vi inte njuta länge av du och jag, till det har den varit alltför dyrköpt! Dessutom är jag inte värd den, vilket du snart ska få se!” (Vem du är vet man inte riktigt, men någon föräldrarepresentation rör det sig förstås om.
Eller också saknade de den sortens inlevelseförmåga.
Det är svårt att veta om han känner någon skuld eller har dålig inlevelseförmåga.
Eller kalla det bildning, den bildning som har sin grund i erfarenhet och inlevelseförmåga.
Jelena å sin sida blev imponerad av den unge svenskens ”uppfattnings- och inlevelseförmåga”.
Den unga kvinnan, ’polskan’, gjorde sitt jobb grundligt och mycket bra och med stor inlevelseförmåga.
– Om mig sa han att jag är manipulativ, en klockren bedragare, att jag saknar empati, att jag saknar inlevelseförmåga.
Man kan anta att Jussi Björling med sin emotionella inlevelseförmåga måste ha känt på sig hur mycket han sårade Rolf när han gjorde sin hustru till viljes.
Jag tycker mig se att han har narcissistiska, självförhärligande drag, att han på sätt och vis är känslostörd, lider brist på empati och inlevelseförmåga.
Bortom decennier av flyende minnen, bortom mytbildning och legender, tar jag vittnesbörden, dokumenten, berättelserna och min egen inlevelseförmåga till hjälp för att få en föreställning om hur det hängde ihop på djupet det där med spriten och konsten hos Jussi Björling, särskilt de där åren i femtiotalets början då hans liv och hans sång stod i zenit, ehuru darrande, på väg att tippa över i fritt fall.
Låt mig uttrycka saken på följande sätt, lite grann på basen av den inlevelseförmåga jag kan mobilisera genom egen erfarenhet: Har man som Jussi Björling kämpat livet igenom för att visa vem man var och är och de ultimata hyllningarna slutligen infinner sig, kan man i antiklimaxförnimmelsens kölvatten övermannas av en lurande lust att visa tänderna och bita: ”Den här glädjen ska vi inte njuta länge av du och jag, till det har den varit alltför dyrköpt! Dessutom är jag inte värd den, vilket du snart ska få se!” (Vem du är vet man inte riktigt, men någon föräldrarepresentation rör det sig förstås om.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.