Exempelmeningar

Välj språk och skriv in ett ord för att få exempel på hur man använder det i en mening.

svenska   engelska

Inkonsekvent i en mening

När de hamnade i konflikt blev han motsägelsefull och inkonsekvent.
I mångas ögon var den nya svenska politiken inkonsekvent, till och med opportunistisk.
Sedan finns det en fjärde grupp spädbarn vars beteende tycks helt godtycklig och inkonsekvent.
Och, visst, det är åtminstone i någon mening konsekvent – men samtidigt så inkonsekvent att man häpnar.
Ett vanligt misstag som jag ofta ser i texter, är att romangestalterna plötsligt börjar agera fullständigt inkonsekvent.
Elsa invände att det var inkonsekvent, eftersom vuxet folk faktiskt även var ansvariga för en hel del bra saker mellan alla de idiotiska sakerna.
Vad gäller namn på världsliga regenter har jag försökt välja accepterade svenska namn, även om kejsaren Konstantin då blir inkonsekvent mot påven Constantinus.

Om att man stoppade min föreläsning i Köpenhamn och krävde cirka 30 000 kr för mitt deltagande säger JO ”Handläggningen av frågan om Lundhs medverkan i konferensen i Köpenhamn framstår som inkonsekvent och svårförståelig”.
skiftande och inkonsekventa beslut.
Reder grundligt ut inkonsekventa nummer.
Målningen skulle visa det inkonsekventa i den kristna tron.
Han hade berättat saker och ting för henne som hon efter hand upptäckt var inkonsekventa.
Människor är ytterst komplexa, inkonsekventa varelser som visar upp väsensskilda aspekter av sig själva beroende på sammanhang.
Det blev fel i budgivningarna, problem med tolkning av lagar och dessutom en massa inkonsekventa grepp -- och det gällde inte bara på landstingsnivå.
Till och med en sådan obarmhärtig teknokrat och villig bödel i nazismens tjänst porträtteras i all sin komplexa och inkonsekventa natur, och i svaga ögonblick blir han smärtsamt medveten om sin egen korrumperade själ under den obevekliga pliktmänniskans kalla och hårda fasad; en möjligen något känsligare litterär tvilling till Jonathan Littells hänsynslösa SS-officer och berättarjag Max Aue i den omdebatterade monsterromanen De välvilliga, om man så vill.

Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.