Indolent i en mening
En småsint, dum, inskränkt, intolerant, indolent slumråtta.
Konfrontationen var oangenäm, särskilt för den lille kungen; den gamle salongsknekten var alltför indolent och högdragen för att ta djupare intryck.
Jag är ju för fan tjugonio år och deprimerad och folkilsk och indolent, jag dricker för mycket, och så småningom kommer jag att bli stark nog att kränga det här huset och sticka från stan och det går inte riktigt om jag måste bekymra mig för Russ.
Konfrontationen var oangenäm, särskilt för den lille kungen; den gamle salongsknekten var alltför indolent och högdragen för att ta djupare intryck.
Jag är ju för fan tjugonio år och deprimerad och folkilsk och indolent, jag dricker för mycket, och så småningom kommer jag att bli stark nog att kränga det här huset och sticka från stan och det går inte riktigt om jag måste bekymra mig för Russ.
De som är så indolenta att de inte ens förmår att vara suputar.
De gick in och de gick ut, indolenta i sitt framhärdande av detta Intet.
De gick in och de gick ut, indolenta i sitt framhärdande av detta Intet.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.