Illa i en mening
Det var illa.
Jag mår illa.
Ingen far illa.
Jag mådde illa.
Det luktade illa.
Inte illa, sir.
Det far de illa av.
Vodkan var illa nog.
Något vill mig illa.
Men det började illa.
Det kunde gått illa.
”Är det så illa?”.
Jag var så illa tvungen.
Det far de också illa av.
Men hon är illa däran.
Men han var illa åtgången.
Gyllenhammar illa behandlad.
Hon kände sig illa till mods.
Annars kunde hon råka illa ut.
Angela tyckte så illa om henne.
Det ser illa ut i världen nu.
”Inte illa, Jack”, sade Chavez.
Han är för resten inte alls illa.
Han har aldrig gjort er något illa.
– Gjorde jag dig illa? frågade han.
Han är blåslagen och illa tilltygad.
Vi har en som är jäkligt illa däran.
”Det är rätt illa”, säger jag.
Men Angela tyckte alls inte illa om honom.
Jag hade varit så jävla illa ute då.
För de nödvändiga riskerna var illa nog.
Jag mår illa.
Ingen far illa.
Jag mådde illa.
Det luktade illa.
Inte illa, sir.
Det far de illa av.
Vodkan var illa nog.
Något vill mig illa.
Men det började illa.
Det kunde gått illa.
”Är det så illa?”.
Jag var så illa tvungen.
Det far de också illa av.
Men hon är illa däran.
Men han var illa åtgången.
Gyllenhammar illa behandlad.
Hon kände sig illa till mods.
Annars kunde hon råka illa ut.
Angela tyckte så illa om henne.
Det ser illa ut i världen nu.
”Inte illa, Jack”, sade Chavez.
Han är för resten inte alls illa.
Han har aldrig gjort er något illa.
– Gjorde jag dig illa? frågade han.
Han är blåslagen och illa tilltygad.
Vi har en som är jäkligt illa däran.
”Det är rätt illa”, säger jag.
Men Angela tyckte alls inte illa om honom.
Jag hade varit så jävla illa ute då.
För de nödvändiga riskerna var illa nog.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.