Exempelmeningar

Välj språk och skriv in ett ord för att få exempel på hur man använder det i en mening.

svenska   engelska

Horisont i en mening

Solen horisont 15.
Det är vår horisont.
Det går över din horisont.
Försvann från min horisont.
Från doktor Klimkes horisont 2005.
Det här var långt bortom min horisont.
Inga fartyg i sikte, en obruten horisont.
Det finns alltid en ny horisont därborta.
KYRKOFADERN Det här är över din horisont.
Den sträckte sig från horisont till horisont.
Därefter skriver du utifrån din egen horisont.
Fast så såg det inte ut från en facklig horisont.
Från Moskvas horisont kunde vi sedan under våren 1941.
Huvudet dunkade, från sida till sida, horisont till horisont.
Allt verkade vara ett missförstånd, från Bergenhems horisont.
Men i hopplöshetens horisont syns ett fåtal kinesiska köpare.
Hans horisont sträcker sig inte en meter utanför länsgränsen.
Vardagspoesi som beskriver kvinnans fägring från min horisont.
Hon fick bara acceptera att det här nog låg bortom hennes horisont.
I somliga dalar lever människor med en horisont prydd av trädtoppar.
Det skulle vara alldeles folktomt därute, från horisont till horisont.
Framför mig låg stranden och havet, en öppen horisont mot oändligheten.
Det hördes motorljud och en polisbil svängde fram och fyllde hans horisont.
Byggnaden på Fastlagsgatan verkade sträcka sig från horisont till horisont.
Oslomötet fick ett bisarrt efterspel, åtminstone sett från Stockholms horisont.
Från Hitlers horisont var med andra ord OS i Berlin en enda stor propagandatriumf.
Och när du kommer dit inser du bara att samma horisont flyttats ännu längre bort.
Liksom logiken begränsas också matematiken av en otillräcklig mänsklig horisont.
Det fanns ett brett och högt fönster som tog in ljus och klippor och hav och horisont.
När vi kommit inomhus försöker jag titta på det från andra hållet, från min horisont.
– Ljusfluten bottnisk horisont går svalkande in i kvällens sista intet, deklamerade han.
Han såg mot horisonten.
Horisonten var utplånad.
Himlen glödde i horisonten.
Tolke såg bort mot horisonten.
Regnformationer vid horisonten.
Ingenting syntes vid horisonten.
Segel vid horisonten, i hundratal.
Solen sjunker nedanför horisonten.
Horisonten var mer blå än röd nu.
Horisonten täckte allt man kunde se.
Horisonten bortom bergen blir ljusare.
Den grå horisonten kändes löftesrik.
Nya regnmoln drog ihop sig vid horisonten.
– kanske svaren, dom finns i horisonten.
Solen höll på att resa sig vid horisonten.
Horisonten var röd och grå ute över havet.
Nu tornade mörka moln upp sig vid horisonten.
Vitalij lyfte kikaren och sökte av horisonten.
Solen sjönk och dog djupt röd vid horisonten.
Jag tittade på flaggorna, sedan mot horisonten.
Då var horisonten i öster fortfarande kolsvart.
Det börjar ljusna vid horisonten, ska ni veta.
Vid södra horisonten tornade en åskfront upp sig.
Två timmar senare såg han ett fartyg på horisonten.
Horisonten framför lastfartyget blev hotfull och tung.
Molnen väntade norröver, en bergskedja vid horisonten.
Horisonten lutade i en regelbunden, hypnotiserande rytm.
Jag var ingalunda den ende som såg krisen vid horisonten.
Ingenting vid horisonten på flera månader nu, sa jag.
men det jag ser i horisonten är nåt jag vet att jag får.
Sedan beskrev Wallander rapsåkern och horisonten för henne.
Hans horisonter sträckte sig antagligen inte bortom Brighton and Hove.
I kapitlet ”Erövrat land och nya horisonter” i partiprogrammet skriver man:.
Solen upplyser nejden med dess oändliga horisonter, och alpernas vita kammar sammangå med molnen.
Den här veckan hade de sagt: Innan du kan söka nya horisonter, måste du finna modet att lyfta blicken från stranden.
Herraväldet över naturen började med handens utveckling, med arbete, och vidgade vid varje framsteg människans horisonter.
Till och med här, där det låg survatten och gungade mot kajpålarna, intalade han sig att det doftade av tång och öppna horisonter.
Han trodde på att han ständigt behövde vidga sin kunskap och sina horisonter för att bättre kunna förstå sig själv och världen.
Och sakta försvann han och uppslukades i ett oändligt fjärran bland rökiga horisonter och brinnande eldsländer – länder brinnande i eld.
Om man fick tätare horisonter och om någon tog hand om en? Vi behöver en riktning, tänkte jag, både jag och min hund, en vandringsled som räcker hela vintern.
De räds bildningen, den process där vi utvecklas genom att konfronteras med det främmande och får våra horisonter vidgade genom möten även med sådant vi finner orimligt.
Det är på många sätt lättare att leva utan horisonter, i dimman och i det trånga, jag förstår i varje fall att jag måste hålla fast vid de enkla och praktiska sysslorna: fatta beslut och verkställa dem, som sagt, annars riskerar det att brista.
Himlen var vidöppen därute, som om den försökte flytta horisonterna.
Farväl, gamar, himlabebyggare som man inneslutit i en smutsig bur; farväl, bisonoxe, farväl, flodhäst, fjättrade demon; faren väl, mansälar, väl sammanbragta par, som den äktenskapliga kärleken tröstar över förlusten av havet och de vida horisonterna; faren väl, stenar, växter, blommor, träd, fjärilar, fåglar, ormar, alla skapade av en god Guds hand.