Exempelmeningar

Välj språk och skriv in ett ord för att få exempel på hur man använder det i en mening.

svenska   engelska

Hjord i en mening

Herden bestämmer över sin hjord.
Vi hittade en stor hjord när vi sprang tillbaka mot huset.
Han ledde en hjord hornboskap fram över det tomma flacka landet.
Han skulle velat sträcka ut sina hinder över en hel hjord av barn.
Men skillnaden mellan en pöbel och en hjord var att pöbeln hade en ledare.
Vallpojkar springer över gatan och försöker hålla ihop en hjord magra getter.
Huven och taket såg ut som om en hjord vilda bufflar rusat över bilen i vild panik.
Man kan också säga att det handlar om att en herde skall valla sina får och visa omsorg om sin hjord.
Till vänster skördade en jättelik hjord med zebror som var löjligt symmetriska i sina ränder det vetefärgade gräset.
Under träden i parken vilade skuggor, som om en hjord av får skockat sig samman med de ulliga pälsarna tryckta intill varandra.
Den som Israel förskingrat haver, han varder honom ock igen församlandes och skall taga vara uppå honom såsom en herde på sin hjord.
När vi åkte uppför den klippiga lutningen var det några barn utan skor som vinkade men inte log och en hjord getter sprang före oss för att dricka ur en smal ström.
Informationen måste sjunka in och de behöver få den bekräftad av andra röster innan de börjar låta som en hjord sårade djur – de stönar, skriar och ropar på hjälp.
Utmed flodbanken såg vi kvinnor stå och banka sina kläder mot de nakna klipporna; på en utskjutning ovanför gick en hjord getter och betade på de fläckar av gult gräs som fanns där.
Massajerna i Kenya står stödda på spjutet och vaktar sin hjord talande i mobiltelefon men har fortfarande inte något kylskåp för mjölken och blodet samtidigt som de inte berörs av eurokrisen eller bostadsbubblan i USA.
Det är som att stå i en stor folksamling, så som man emellanåt gör som liten, med sitt ansikte i bälteshöjd på alla människor runt omkring, och man är hjälplöst förlorad i en anonym hjord av leriga stövlar och rockar och kjolar och linnen som doftar svett och smuts och häst, och man ger noga akt på alla rörelser i folkhavet, ty man vet att om folkmassan skulle sätta sig i rörelse åt något håll, då står valet mellan att följa med eller att trampas ihjäl.
Förutom sina tre värdshus i Rom och många egendomar efterlämnade hon flera hjordar med får utanför staden, som alla testamenterades till olika religiösa organisationer och välgörenhetsinrättningar.
Han hade fattats av en kärlek till dessa hjordar av stora, skygga, mystiska djur som voro hemma här och vilkas bruna ögon spejade så ängsligt uppmärksamt efter de faror som omvärvde och hotade deras hemlighetsfulla liv.
Våra pensionerade ryska taxibilar skramlade fram på de stora boulevarderna och tog strid inte bara med andra förare utan också med hjordar av getter och får och kor, som inte var det minsta rädda för våra rökspyende åkdon.
Bilfärden tog många timmar mer än den skulle ha gjort om vi inte hade åkt på gropiga och dammiga obelagda vägar och gång på gång stannat för att släppa förbi hjordar av nötboskap eller åsnor med berg av träkol bundna på ryggen.
Här ute på landet, i den del av Herkimer County som kallas Rapids, befann vi oss i ett böljande lantbrukslandskap där man om det hade varit på dagen skulle ha kunnat se hjordar med Guernsey-kor som stillsamt, nästan utan att röra sig, gick och betade på ängarna på båda sidor om vägen.
Ett lite komiskt problem, som jag kan erinra mig från Ångermanland ännu i min barndom på 1950-talet, var att mina släktingar och andra ödemarksbönder släppte ut sina enorma hjordar av getter från sina rumphuggna skogshemman i den till bolagen avyttrade skogen där djuren åt granplantor.
Hans tankar irrade: Österlandets skimrande döttrar, krigets genius, hans egen synd och därpå byggda världsliga välgångsdrömmar som så snöpligt krossats, Guds hjordar av trogna som lockats bort från fridens och rättfärdighetens vägar och nu i alla länder stodo söndrade och stridande inbördes.
En gång hade hon och hennes mor bott två månader på en ranch i Mendocino County, där en grupp välbeväpnade överlevare väntade på det raskrig som de trodde skulle tillintetgöra landet inom kort, och i den domedagsatmosfären hade Chyna ägnat så mycket tid som möjligt åt att utforska den omgivande landsbygden, kullar och dalar av enastående skönhet, tallskogar, gyllene fält där det här och där växte ekar – var och en ensam och väldig och med svarta grenar som avtecknade sig mot himlen – och där små hjordar av kusthjortar då och då uppenbarade sig, alltid på betryggande avstånd från människorna och deras gärningar.
I Distrikt 10 hade han arbetat på en köttfarm med att säkerställa genetisk mångfald i hjordarna genom att transplantera kalvembryon som hållits djupfrysta länge.
Hjorden höll sig lugn och stilla.
Men ibland behöver man gallra i hjorden.
Francis började maka fram bussen genom hjorden.
Skingrar man hjorden blir bytena lättare att fälla.
Denna grupp har kommit att kallas ”den lilla hjorden”.
De närmade sig, sakta, sakta och hjorden tuggade sig fram.
Den arma hjorden låter sig luras för att den inte vet bättre.
Hjorden hade vänt om och i täten stod Hugo och blängde på dem.
Hon stannade upp för en sekund, förlamad av chocken, och slogs omkull av den skenande hjorden.
Hugo och de andra i hjorden koncentrerade sig snabbt igen på det väsentliga i livet – mat!.
De försökte närma sig hjorden utan att oroa den, så att den inte tog till flykten och försvann iväg.
Så fort hon rörde sig skramlade kaffepannan, och på det viset skilde hon ut sig från den övriga hjorden.
Hon blev stående som förstenad alldeles stilla, när den övriga hjorden tuggade sig vidare genom betet, steg för steg, längre och längre bort.
Möjligen att han och stora delar av hjorden kastade ett hastigt öga mot inkräktarna, vad det nu var för en mindre grupp apor som var på väg mot dem.
I sin disciplinerade tystnad och likgiltighet inför ovädret påminner de honom om hjorden av hjortar i redwoodskogen under natten, spöklikt uppmärksamma.
Sedan såg hon fler än hjorden med sex stycken – en här, en där, sedan en tredje, och ännu fler – mellan träden, på större avstånd än den första gruppen.
Mannhard fortsatte att likt en fårhund hålla samman hjorden, uppmuntra oss och – ju närmare slutet av vandringen vi kom – återförsäkra oss om att vi nästan hade klarat av det.