Hejade i en mening
Hejade på vakterna.
Elina hejade tillbaka.
Vi hejade bara på varandra.
De hejade på honom när han kom.
Bertil hejade och fick en honnör till svar.
Han hejade på Hill, och höll hissen åt honom.
Hejade alltid och pratade väder och vind ibland.
Han som var min egen ”Lassie” hejade vilt på mig.
Jag vet inte varför, men jag hejade alltid på Celtic.
Mormor betraktade dem förtjust och hejade på dem bägge.
Jag hejade på en efter en medan de sneglade på varandra.
Thomas hejade tydligt tillbaka på de fyra som var hans vänner.
De tittade båda upp på henne och log, hejade så där gulligt.
Nisse hejade på dem och förklarade hur de skulle gå sista biten.
Olympiastadion formligen kokade av talkörer som hejade på Lutz Long.
Och efter det hejade vi när vi sågs och pratade lite om det fanns tid.
Brutalt juckade en av männen i flickans anus, medan de andra hejade på.
Jag menar, jag kände honom, vi hejade på varandra men vi var inte vänner.
De närmaste grannarna la till vid bryggan och hejade glatt när de gick förbi.
På väg ner till garaget hejade sig Arnold och spärrade vägen för Hildebrand.
Hon gick härifrån vid sjutiden, det kommer jag ihåg, för hon hejade så glatt.
Han hade en liten teve framför sig, vände sig om och hejade mumlande när de kom in.
Servitören hejade glatt igenkännande på mannen och de inledde ett samtal om gamla tider.
Någon hejade med en nick medan de drack eller torkade händerna på en handfull servetter.
Han hejade men hon gav honom bara en hastig blick innan hon ilade förbi med mobilen mot örat.
Hennes kompisar hejade på och tog närbilder av manliga och kvinnliga händer som försvann under kläderna.
Det var skumt, de här killarna hejade alltid på Mahmud när de sågs på gymmet men här rörde de inte en min.
Det enda som skilde ut honom från mängden var att han var proarabisk, medan nästan alla andra hejade på Israel.
En svensk Rolf Någonting skaffade sig en indisk sexslavinna med hjälp av Gud som satt på sängkanten och hejade på.
Massorna utanför hejade på, hetsade de hågade att våga sig fram till huset för att se vem som gick bärsärkagång.
Göran och Johan hejade och tjoade förtjust när någon spelare satte en strut, men ändå kom de aldrig med i gemenskapen.
Elina hejade tillbaka.
Vi hejade bara på varandra.
De hejade på honom när han kom.
Bertil hejade och fick en honnör till svar.
Han hejade på Hill, och höll hissen åt honom.
Hejade alltid och pratade väder och vind ibland.
Han som var min egen ”Lassie” hejade vilt på mig.
Jag vet inte varför, men jag hejade alltid på Celtic.
Mormor betraktade dem förtjust och hejade på dem bägge.
Jag hejade på en efter en medan de sneglade på varandra.
Thomas hejade tydligt tillbaka på de fyra som var hans vänner.
De tittade båda upp på henne och log, hejade så där gulligt.
Nisse hejade på dem och förklarade hur de skulle gå sista biten.
Olympiastadion formligen kokade av talkörer som hejade på Lutz Long.
Och efter det hejade vi när vi sågs och pratade lite om det fanns tid.
Brutalt juckade en av männen i flickans anus, medan de andra hejade på.
Jag menar, jag kände honom, vi hejade på varandra men vi var inte vänner.
De närmaste grannarna la till vid bryggan och hejade glatt när de gick förbi.
På väg ner till garaget hejade sig Arnold och spärrade vägen för Hildebrand.
Hon gick härifrån vid sjutiden, det kommer jag ihåg, för hon hejade så glatt.
Han hade en liten teve framför sig, vände sig om och hejade mumlande när de kom in.
Servitören hejade glatt igenkännande på mannen och de inledde ett samtal om gamla tider.
Någon hejade med en nick medan de drack eller torkade händerna på en handfull servetter.
Han hejade men hon gav honom bara en hastig blick innan hon ilade förbi med mobilen mot örat.
Hennes kompisar hejade på och tog närbilder av manliga och kvinnliga händer som försvann under kläderna.
Det var skumt, de här killarna hejade alltid på Mahmud när de sågs på gymmet men här rörde de inte en min.
Det enda som skilde ut honom från mängden var att han var proarabisk, medan nästan alla andra hejade på Israel.
En svensk Rolf Någonting skaffade sig en indisk sexslavinna med hjälp av Gud som satt på sängkanten och hejade på.
Massorna utanför hejade på, hetsade de hågade att våga sig fram till huset för att se vem som gick bärsärkagång.
Göran och Johan hejade och tjoade förtjust när någon spelare satte en strut, men ändå kom de aldrig med i gemenskapen.
”Snyggt jobbat! Heja!”.
Heja, Neal, så ska det göras.
”Heja farsan”, säger Jared syrligt.
Samtliga såg ut att heja på sjöbjörnarna.
»Det lönar sig kanske inte att heja på henne.
Måsarna skränade och såg ut att heja på dem.
Ett urblekt klistermärke på ena fönstret: Heja Gästrikland.
Vi har sällan någon att heja på när spelen har pågått så här länge.
Jag minns den matchen extra mycket eftersom alla jag kände kom för att heja.
En av de äldre flickorna såg honom och försökte heja, men han tittade hastigt bort.
Alla i familjen kom för att heja på honom – utom Eve, som var på en hästuppvisning.
Men ingenting hände, eller jo, Ultrafansen bestämde att de varken skulle bua eller heja på mig.
De älskade fotboll och var nästan alltid på plats för att heja fram Albion vid lagets hemmamatcher.
Upphängd mellan stammarna på två palmer framför Pico Mundo High School förkunnade en stor banderoll HEJA MONSTREN.
Minst fem andra personer som kände mig försökte heja, men jag vinkade tyst bort dem och visade att jag inte fick prata.
”Heja, gamla Bettan!” ropade någon och skratt steg från alla som haft fridag på julafton och kunnat gotta sig åt Kalle Anka-kavalkaden.
”Goff! Goff! Goff! Goff! ” Jag brukade sitta på läktarna och heja på Brad och drömma om dagen då det skulle vara mig man hurrade för.
Hon var numera gift och inte det minsta intresserad av intimt umgänge med Mikael, men hon arbetade inom media och de brukade heja på varandra då de emellanåt stötte ihop.
Mästerskapen hölls så nära hemmaplan som Sverige någonsin skulle komma ett fotbolls-VM sedan 1958 och tiotusentals blågula fans väntades resa ner för att heja fram landslaget.
Lingvistiska och sociala barriärer förhindrade mig att göra annat än att heja på mina arbetskamrater, som jag alltid anade gjorde narr av chefens son på sitt obegripliga modersmål.
På håll, när jag läst tidningarna i New York, hade jag delat deras stolthet, samma sorts stolthet som fick mig att alltid heja på ett proffslag i fotboll som höll sig med en svart quarterback.
De enda fotbollsmatcher som har intresserat mig tidigare har varit mina barns – då är det kul att stå bredvid och heja, och jag är alltid den som hejar högst och mest – men själva spelet fascinerar inte.
Tog rast på alpkaféet och plötsligt började ett helt gäng advokat- och banktyper heja på Mark – däribland lång, smal, ljus tjej med ryggen åt mig i vit skidoverall, ulliga öronskydd och Versacesolglasögon.
Som extra börda i bagaget kom dessutom beskedet att Ulrika ”Swedish Open” Jonsson planerade att resa till Japan för att ”heja fram sina grabbar” och det var en björntjänst både Svennis och landslaget helst klarade sig utan.
Vi vann landskampen med fem–noll och jag gjorde två mål och vad tror ni att Aftonbladet hade för löpsedel dagen efter: Heja Sverige? Nu går vi till EM? Inte direkt! Det stod ”Skäms Zlatan!” och det var inte precis så att jag dragit ner brallorna eller spöat domaren.
Hela arenan vrålade och presskillen sprang runt och sa grejer åt mig hela tiden: ”Säg Visca Barca!”, Heja Barca, och jag gjorde som han sa, och jag tricksade, upp och ner, på bröstet, på huvudet, klackar, allt sånt, och publiken skrek efter mer och så kysste jag klubbmärket på tröjan, och det måste jag berätta.
Heja, Neal, så ska det göras.
”Heja farsan”, säger Jared syrligt.
Samtliga såg ut att heja på sjöbjörnarna.
»Det lönar sig kanske inte att heja på henne.
Måsarna skränade och såg ut att heja på dem.
Ett urblekt klistermärke på ena fönstret: Heja Gästrikland.
Vi har sällan någon att heja på när spelen har pågått så här länge.
Jag minns den matchen extra mycket eftersom alla jag kände kom för att heja.
En av de äldre flickorna såg honom och försökte heja, men han tittade hastigt bort.
Alla i familjen kom för att heja på honom – utom Eve, som var på en hästuppvisning.
Men ingenting hände, eller jo, Ultrafansen bestämde att de varken skulle bua eller heja på mig.
De älskade fotboll och var nästan alltid på plats för att heja fram Albion vid lagets hemmamatcher.
Upphängd mellan stammarna på två palmer framför Pico Mundo High School förkunnade en stor banderoll HEJA MONSTREN.
Minst fem andra personer som kände mig försökte heja, men jag vinkade tyst bort dem och visade att jag inte fick prata.
”Heja, gamla Bettan!” ropade någon och skratt steg från alla som haft fridag på julafton och kunnat gotta sig åt Kalle Anka-kavalkaden.
”Goff! Goff! Goff! Goff! ” Jag brukade sitta på läktarna och heja på Brad och drömma om dagen då det skulle vara mig man hurrade för.
Hon var numera gift och inte det minsta intresserad av intimt umgänge med Mikael, men hon arbetade inom media och de brukade heja på varandra då de emellanåt stötte ihop.
Mästerskapen hölls så nära hemmaplan som Sverige någonsin skulle komma ett fotbolls-VM sedan 1958 och tiotusentals blågula fans väntades resa ner för att heja fram landslaget.
Lingvistiska och sociala barriärer förhindrade mig att göra annat än att heja på mina arbetskamrater, som jag alltid anade gjorde narr av chefens son på sitt obegripliga modersmål.
På håll, när jag läst tidningarna i New York, hade jag delat deras stolthet, samma sorts stolthet som fick mig att alltid heja på ett proffslag i fotboll som höll sig med en svart quarterback.
De enda fotbollsmatcher som har intresserat mig tidigare har varit mina barns – då är det kul att stå bredvid och heja, och jag är alltid den som hejar högst och mest – men själva spelet fascinerar inte.
Tog rast på alpkaféet och plötsligt började ett helt gäng advokat- och banktyper heja på Mark – däribland lång, smal, ljus tjej med ryggen åt mig i vit skidoverall, ulliga öronskydd och Versacesolglasögon.
Som extra börda i bagaget kom dessutom beskedet att Ulrika ”Swedish Open” Jonsson planerade att resa till Japan för att ”heja fram sina grabbar” och det var en björntjänst både Svennis och landslaget helst klarade sig utan.
Vi vann landskampen med fem–noll och jag gjorde två mål och vad tror ni att Aftonbladet hade för löpsedel dagen efter: Heja Sverige? Nu går vi till EM? Inte direkt! Det stod ”Skäms Zlatan!” och det var inte precis så att jag dragit ner brallorna eller spöat domaren.
Hela arenan vrålade och presskillen sprang runt och sa grejer åt mig hela tiden: ”Säg Visca Barca!”, Heja Barca, och jag gjorde som han sa, och jag tricksade, upp och ner, på bröstet, på huvudet, klackar, allt sånt, och publiken skrek efter mer och så kysste jag klubbmärket på tröjan, och det måste jag berätta.
Jag har hejat på F! och Gudrun S.
Han hade hejat på Yasmine men hon verkade inte ha sett honom.
Varenda söndag när Tomas var barn hade han hängt med på travet och hejat.
Diskret hejat på den stackars killen som jobbade där, växlat några ord, tömt sina boxar.
Han släpptes in till Siv efter att glatt ha hejat på receptionisten som var en tjej som gått i hans klass i högstadiet.
Trots att aristokraten väl kände till att det inte hörde till god ton att uppskatta den polemik Sprengel och Meurling utvecklat i Krusenstjernafejden, hade han hejat på frifräsarna med deras vilda stridsglädje.
Han hade hejat på Yasmine men hon verkade inte ha sett honom.
Varenda söndag när Tomas var barn hade han hängt med på travet och hejat.
Diskret hejat på den stackars killen som jobbade där, växlat några ord, tömt sina boxar.
Han släpptes in till Siv efter att glatt ha hejat på receptionisten som var en tjej som gått i hans klass i högstadiet.
Trots att aristokraten väl kände till att det inte hörde till god ton att uppskatta den polemik Sprengel och Meurling utvecklat i Krusenstjernafejden, hade han hejat på frifräsarna med deras vilda stridsglädje.
Vi hejar på varandra.
Vi hejar på dig, Marcus.
Jag hejar glatt, men hon svarar knappt.
Ingen hejar längre när jag går i korridoren.
De hejar på de andra och sätter sig vid bordet.
Runt dem står de andra gästerna i ring och hejar på.
Marika hejar på kvinnan och får till sin förvåning en kram av henne.
Ett par tjejer i Sveas ålder kommer in i duschrummet och hejar på henne.
Släpper hämningarna gör han när han går på fotbollsmatcher och hejar på FCK.
De andra nickar förstående och hejar lite överdrivet käckt när han går därifrån.
Han hejar på oss med uppmuntrande tillrop och hans röst fungerar om inte annat som vägvisare.
Majoren hejar på, går fram och börjar dra i kläderna, försöker klä av henne inför kompisarna.
De stöttar och hejar på varandra medan de på största allvar räddar den orangea dockan från två meters djup.
Jag ser deras ansikten när de hejar på oss – Flottiga Sae och Madge och till och med fredsväktarna som köper kött av mig.
Många går på match och njuter av stämningen, hejar på sitt lag, sjunger med publiken, käkar korv och popcorn, jublar över ett mål och busvisslar på domaren.
De tycker att bara för att de hejar på nåt lag och för ett jäkla liv så har de vunnit matchen själva och förtjänat jubel och applåder och en massa gullande.
På Konsum pratar tanterna fotboll vid charkdisken och hejar glatt när deras favorittränare plötsligt råkar släntra in för ett paket mjölk till kvällskaffet, utsänd av mor på Gräsmarksvägen.
De enda fotbollsmatcher som har intresserat mig tidigare har varit mina barns – då är det kul att stå bredvid och heja, och jag är alltid den som hejar högst och mest – men själva spelet fascinerar inte.
Tomas Forser fann i Kritik av kritiken (2002) att konstkritiken blivit en blandning av underhållning och information på nöjesjournalistikens villkor; likt sportjournalister eller bibliotekarier hejar kritikerna numera på konstnärerna.
Vi hejar på dig, Marcus.
Jag hejar glatt, men hon svarar knappt.
Ingen hejar längre när jag går i korridoren.
De hejar på de andra och sätter sig vid bordet.
Runt dem står de andra gästerna i ring och hejar på.
Marika hejar på kvinnan och får till sin förvåning en kram av henne.
Ett par tjejer i Sveas ålder kommer in i duschrummet och hejar på henne.
Släpper hämningarna gör han när han går på fotbollsmatcher och hejar på FCK.
De andra nickar förstående och hejar lite överdrivet käckt när han går därifrån.
Han hejar på oss med uppmuntrande tillrop och hans röst fungerar om inte annat som vägvisare.
Majoren hejar på, går fram och börjar dra i kläderna, försöker klä av henne inför kompisarna.
De stöttar och hejar på varandra medan de på största allvar räddar den orangea dockan från två meters djup.
Jag ser deras ansikten när de hejar på oss – Flottiga Sae och Madge och till och med fredsväktarna som köper kött av mig.
Många går på match och njuter av stämningen, hejar på sitt lag, sjunger med publiken, käkar korv och popcorn, jublar över ett mål och busvisslar på domaren.
De tycker att bara för att de hejar på nåt lag och för ett jäkla liv så har de vunnit matchen själva och förtjänat jubel och applåder och en massa gullande.
På Konsum pratar tanterna fotboll vid charkdisken och hejar glatt när deras favorittränare plötsligt råkar släntra in för ett paket mjölk till kvällskaffet, utsänd av mor på Gräsmarksvägen.
De enda fotbollsmatcher som har intresserat mig tidigare har varit mina barns – då är det kul att stå bredvid och heja, och jag är alltid den som hejar högst och mest – men själva spelet fascinerar inte.
Tomas Forser fann i Kritik av kritiken (2002) att konstkritiken blivit en blandning av underhållning och information på nöjesjournalistikens villkor; likt sportjournalister eller bibliotekarier hejar kritikerna numera på konstnärerna.