Hågad i en mening
I dag var hon hågad att dröja sig kvar.
Hon föreföll otålig, alls icke så hågad att ge sig ut i natten.
”Det blir snart åska”, sa mannen, som klivit ut på gatan, och såg hågad ut för en pratstund.
Han är för högt upp för att jag ska se hans ansiktsuttryck, men han verkar inte hågad att hoppa.
Jag låter honom veta att jag är hågad taga in på ett hotell medan jag väntar på angelägna brev.
Han var även hågad ”att starta en liten klubb med dessa karlar, eller anordna regelbundna möten för att diskutera Manifestet med dem”.
Trots detta smörgåsbord av motorvägar har jag inte en enda gång under de senaste sjutton åren känt mig hågad att ta någon av dem till Bush Falls.
Antingen var den andre inte särskilt hågad att prata, eller så var han fångad av sitt uppdrag till den grad att det inte fanns utrymme för något annat.
Vid ett-tiden kommer uppassaren in med frukosten, och då jag ej är hågad att rubba sakerna på mitt skrivbord, ställer han brickan på nattduksbordet, vari nattkärlet står.
De små husen är gamla, vänliga; och man finner snart att de inte bara har gavlar, utan även långsidor med täcka fönster på, och till och med portar, där man känner sig hågad att stiga in.
Jag dröjer kvar där uppe, föga hågad för att åter stiga ned i smärtornas dal, och när jag går fram över bergplatån för att beundra jordens skönhet, märker jag att den avskilda klippa, som bildar själva spetsen, har av naturens hand uthuggits till en egyptisk sfinx.
Allt jag vidrör framkallar smärtor, och ursinnig över denna pina, som jag är hågad tillskriva de okända makter, vilka i så många år förföljt mig och lagt hinder för mina bemödanden, undviker och försummar jag människors sällskap, ger återbud till bjudningar, stöter vänner ifrån mig.
Hon föreföll otålig, alls icke så hågad att ge sig ut i natten.
”Det blir snart åska”, sa mannen, som klivit ut på gatan, och såg hågad ut för en pratstund.
Han är för högt upp för att jag ska se hans ansiktsuttryck, men han verkar inte hågad att hoppa.
Jag låter honom veta att jag är hågad taga in på ett hotell medan jag väntar på angelägna brev.
Han var även hågad ”att starta en liten klubb med dessa karlar, eller anordna regelbundna möten för att diskutera Manifestet med dem”.
Trots detta smörgåsbord av motorvägar har jag inte en enda gång under de senaste sjutton åren känt mig hågad att ta någon av dem till Bush Falls.
Antingen var den andre inte särskilt hågad att prata, eller så var han fångad av sitt uppdrag till den grad att det inte fanns utrymme för något annat.
Vid ett-tiden kommer uppassaren in med frukosten, och då jag ej är hågad att rubba sakerna på mitt skrivbord, ställer han brickan på nattduksbordet, vari nattkärlet står.
De små husen är gamla, vänliga; och man finner snart att de inte bara har gavlar, utan även långsidor med täcka fönster på, och till och med portar, där man känner sig hågad att stiga in.
Jag dröjer kvar där uppe, föga hågad för att åter stiga ned i smärtornas dal, och när jag går fram över bergplatån för att beundra jordens skönhet, märker jag att den avskilda klippa, som bildar själva spetsen, har av naturens hand uthuggits till en egyptisk sfinx.
Allt jag vidrör framkallar smärtor, och ursinnig över denna pina, som jag är hågad tillskriva de okända makter, vilka i så många år förföljt mig och lagt hinder för mina bemödanden, undviker och försummar jag människors sällskap, ger återbud till bjudningar, stöter vänner ifrån mig.
För hågade journalister ger Jorge de Brito audiens i sin pompösa villa i badorten Cascais.
Massorna utanför hejade på, hetsade de hågade att våga sig fram till huset för att se vem som gick bärsärkagång.
Massorna utanför hejade på, hetsade de hågade att våga sig fram till huset för att se vem som gick bärsärkagång.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.