Gryn i en mening
(1 halft kvarter) gryn och 4 lit.
Soppor, klimp, gröt och beredning af gryn.
Dessa gryn begagnas i välling och gifva god smak.
Jag tar en portion till, varma gryn dränkta i köttgryta.
(3 kannor) förvällda gryn tages omkring 2 kilog, (4 skålp.
Dessa gryn förvaras till välling, gröt och äfven i köttsoppor.
Dessa gryn böra vara väl torra, innan de läggas ätt förvaras i glasburkar.
Och Agda hade tittat på denna massa av vita gryn som uppsluppet rullat iväg på perrongen.
I lokalerna intill stod stora säckar med mjöl och gryn och en öppnad låda med grön såpa.
I spadet, hvari syltan kokat, förvälles gryn till korf, men det bör förut vara siladt genom hårsil.
Dessa gryn torkas och förvaras som i föregående och begagnas i ägg- och saftkrämer, äfven i välling och plättar.
Hvetemjöl lägges på bakbordet, däruti mandeln, som arbetas till en mycket hård deg, hvilken hackas till gryn, siktas genom grynsåll och torkas på fat i solen.
Kyckling och apelsinbitar i krämig vit sås på en bädd av pärlvita gryn, små ärter och lök, bröd formade som blommor och till efterrätt en honungsfärgad pudding.
Några lagerblad, pepparkorn och en ingefärsbit iläggas; när köttet så mycket kokat, att det kännes mjukt, upptages det, spadet silas och gömmes att förvälla gryn till korfven uti.
(3 jungfrur) risgryn kokas i så mycket vatten, som grynen uppsuga vid kokningen, så att hvarje gryn ligger fritt och massan ej förvandlar sig i stärkelse eller deg; gröten hälles i ett fat till 1 lit.
Kokt eller stekt kött af hvad sort som helst, eller ock ett par sorter, skäres i mycket fina tärningar; af kött och gryn tages lika mycket, som blandas tillsammans med salt, hvitpeppar, socker och muskot, allt efter smak; häraf trillas små runda bullar, så stora som valnötter, hvilka rullas i stötta skorpor, därefter i vispade ägg, så åter i skorpor, hvarefter de böra ligga ett par timmar.
Öfverlefvor af kokt fisk och kött hackas tillsammans och blandas med i vatten kokta risgryn; man tager ungefär hälften af gryn mot köttet och fisken, uppblandar det med salt, peppar, socker, 2 fint stötta skorpor samt ett par ägg, allt efter myckenheten af kött och fisk; häraf formeras bullar, hvilka hvälfvas i rifvebröd och stekas gulbruna i smör; eller om man vill hafva pudding däraf, så hälles 3 decilit.
Soppor, klimp, gröt och beredning af gryn.
Dessa gryn begagnas i välling och gifva god smak.
Jag tar en portion till, varma gryn dränkta i köttgryta.
(3 kannor) förvällda gryn tages omkring 2 kilog, (4 skålp.
Dessa gryn förvaras till välling, gröt och äfven i köttsoppor.
Dessa gryn böra vara väl torra, innan de läggas ätt förvaras i glasburkar.
Och Agda hade tittat på denna massa av vita gryn som uppsluppet rullat iväg på perrongen.
I lokalerna intill stod stora säckar med mjöl och gryn och en öppnad låda med grön såpa.
I spadet, hvari syltan kokat, förvälles gryn till korf, men det bör förut vara siladt genom hårsil.
Dessa gryn torkas och förvaras som i föregående och begagnas i ägg- och saftkrämer, äfven i välling och plättar.
Hvetemjöl lägges på bakbordet, däruti mandeln, som arbetas till en mycket hård deg, hvilken hackas till gryn, siktas genom grynsåll och torkas på fat i solen.
Kyckling och apelsinbitar i krämig vit sås på en bädd av pärlvita gryn, små ärter och lök, bröd formade som blommor och till efterrätt en honungsfärgad pudding.
Några lagerblad, pepparkorn och en ingefärsbit iläggas; när köttet så mycket kokat, att det kännes mjukt, upptages det, spadet silas och gömmes att förvälla gryn till korfven uti.
(3 jungfrur) risgryn kokas i så mycket vatten, som grynen uppsuga vid kokningen, så att hvarje gryn ligger fritt och massan ej förvandlar sig i stärkelse eller deg; gröten hälles i ett fat till 1 lit.
Kokt eller stekt kött af hvad sort som helst, eller ock ett par sorter, skäres i mycket fina tärningar; af kött och gryn tages lika mycket, som blandas tillsammans med salt, hvitpeppar, socker och muskot, allt efter smak; häraf trillas små runda bullar, så stora som valnötter, hvilka rullas i stötta skorpor, därefter i vispade ägg, så åter i skorpor, hvarefter de böra ligga ett par timmar.
Öfverlefvor af kokt fisk och kött hackas tillsammans och blandas med i vatten kokta risgryn; man tager ungefär hälften af gryn mot köttet och fisken, uppblandar det med salt, peppar, socker, 2 fint stötta skorpor samt ett par ägg, allt efter myckenheten af kött och fisk; häraf formeras bullar, hvilka hvälfvas i rifvebröd och stekas gulbruna i smör; eller om man vill hafva pudding däraf, så hälles 3 decilit.
Grynen böra bara bli stöpta, ej kokta.
Då grynen se klara ut, är vällingen färdig.
Grynen iläggas, då spadet uppkokar; till ett någorlunda stort hushåll åtgår 8 lit.
Jag tyckte att vi kunde ha lagt korv och lite grönsaker till grynen, men det var läckert som det var.
(3 kvarter) buljong uppkokas, däruti läggas grynen att koka, tills de spricka och intet spad är kvar.
Jag känner inte igen de här grynen, vår tesseraranson blir en oaptitlig brun sörja när man kokar dem.
Man späder ett par gånger, och då grynen äro svällda och gröten lagom tjock, är den färdig att upphällas.
Detta hackas väl och siktas genom grynsåll; om rismjölet ej gör grynen nog hårda, tages hvetemjöl till hjälp.
Om grynen ej äro svällda och mjuka, när mjölken är inkokt, så spädes och bör gröten på sakta eld koka samt flitigt röras.
I en ren balja hällas grynen och det hackade köttet, blandas väl med salt och kryddor och stoppas medan det är ljumt i 5 decimet.
) väl tvättade sagogryn och låt dem sakta koka under jämn omröring tills grynen se svällda ut, då de hällas upp hvarefter 75 gr.
Då soppan inkokat, spädes med mera vatten, efter ett par timmars kokning silas den genom hårsil, och med en sked kramas musten ur grynen.
En tekopp sköljda risgryn lägges däruti och bör koka på sakta eld tills grynen äro väl svällda, till hvilket plär åtgå ett par timmar.
Då detta inkokat, påhälles söt mjölk; grynen böra på sakta eld, med en half sked smör, under jämn omröring koka och spädas omkring ett par timmar.
(1 kvarter) risgryn, litet salt och socker lägges i den kokande mjölken och röres ofta om med en slef eller visp, att grynen ej stanna på botten i grytan.
I en kastrull får en sked smör och mjöl fräsa, grynen, stött hvitpeppar, salt och socker få ett par minuter koka däri, hvarefter de upphällas för att kallna.
Det tunnaste af magskinnet af oxen, äfvensom svinmagen , sys till ej för stora korfvar, och tillses att man ej stoppar grynkorfven för full, ty då hafva ej grynen rum att svälla.
Då grynen och russinen äro kokta, upphälles soppan i skålen, 15 centilit (1 halft kvarter) krusbärssaft, litet stött kanel och några skedar socker iblandas, hvarefter soppan är färdig.
(3 jungfrur) risgryn kokas i så mycket vatten, som grynen uppsuga vid kokningen, så att hvarje gryn ligger fritt och massan ej förvandlar sig i stärkelse eller deg; gröten hälles i ett fat till 1 lit.
(1 stop) friska och fröfria törnrosblad läggas i en hackho, tillika med ett par händer hvetemjöl att hackas, men så fort mjölet är inhackadt, påströs mera mjöl, tills grynen se fina och hårda ut.
) rensade och sköljda russin, sviskon, en bit kanel, ett par skedblad socker och några skurna citronskal, om det finnes, läggas till grynen, som koka, tills de se klara ut och russinen äro svällda och se stora ut.
(1 jumfru) ljumt vatten och under stark vispning hälles uti grädden samt ett skedblad konjak eller madeira; grynen röras gnast i grädden och hällas i en form att stelna; kakan uppstjälpes sedan och ätes med saftsås.
(1 jumfru) smält smör, ett par skedar brunt socker och litet rifven bittermandel, hvilket blandas uti, likväl ej förr än grynen äro kalla, hvarefter de hällas i en smord och mjölad form att gräddas i bra nog varm ugn.
(3 stop) vatten; när soppan är tjock, silas hon genom hårsil, kokt vatten hälles öfver grynen och all must kramas ur dem, hvarefter de kunna gömmas till gröt, soppan tillika med nässlorna böra koka ett par timmar, salt, en sked socker samt något rifvet muskot iläggas.
När benspadet har stark och god smak, uppsilas det, soppan hälles åter i grytan, äfvensom de kokande grynen med fin hackad persilja, litet muskot och en bit socker; rotsakerna skäras i strimlor och läggas i soppan, som, då den fått ett uppkok, är färdig att servera; om man önskar den simmigare, redes den med litet mjöl.
(1 jumfru) skållade risgryn till hvarje halsskinn, gröten upphälles i flått fat att snart kallna; gåslefver stötes fin i en stenmortel, blandas med mjölk och silas genom durkslag till grynen, sedan de blifvit kalla, en rödlök hackas och stekes i smör, timjan, mejram, finstött muskotblomma och socker eller sirap lägges uti och blandas väl.
Det tjockaste af njurtalgen skäres i fina tärningar, sex stora rödlökar hackas, talg och lök stekes i en panna, men röres ofta; grynen läggas i en ren balja, talg och lök lägges uti, två händer timjan, två händer mejram, peppar, ingefära och muskot, en matsked af hvarje, samt lefvern silad genom durkslag, vidare brun sirap efter smak, vispad med 12 decilit.
(l kvarter grofva korngryn, kryddor, sirap, salt och lefver, som i föregående är sagdt; det blandas med mjölken och formen insättes i ugnen samt bör ofta röras, så att grynen ej klimpa sig; om kakan skulle behöfva spädas, så ihälles uppkokt mjölk; när grynen kännas mjuka, till hvilket åtgår 2 timmar, är kakan färdig att äta med smält smör på varma tallrikar.
Då grynen se klara ut, är vällingen färdig.
Grynen iläggas, då spadet uppkokar; till ett någorlunda stort hushåll åtgår 8 lit.
Jag tyckte att vi kunde ha lagt korv och lite grönsaker till grynen, men det var läckert som det var.
(3 kvarter) buljong uppkokas, däruti läggas grynen att koka, tills de spricka och intet spad är kvar.
Jag känner inte igen de här grynen, vår tesseraranson blir en oaptitlig brun sörja när man kokar dem.
Man späder ett par gånger, och då grynen äro svällda och gröten lagom tjock, är den färdig att upphällas.
Detta hackas väl och siktas genom grynsåll; om rismjölet ej gör grynen nog hårda, tages hvetemjöl till hjälp.
Om grynen ej äro svällda och mjuka, när mjölken är inkokt, så spädes och bör gröten på sakta eld koka samt flitigt röras.
I en ren balja hällas grynen och det hackade köttet, blandas väl med salt och kryddor och stoppas medan det är ljumt i 5 decimet.
) väl tvättade sagogryn och låt dem sakta koka under jämn omröring tills grynen se svällda ut, då de hällas upp hvarefter 75 gr.
Då soppan inkokat, spädes med mera vatten, efter ett par timmars kokning silas den genom hårsil, och med en sked kramas musten ur grynen.
En tekopp sköljda risgryn lägges däruti och bör koka på sakta eld tills grynen äro väl svällda, till hvilket plär åtgå ett par timmar.
Då detta inkokat, påhälles söt mjölk; grynen böra på sakta eld, med en half sked smör, under jämn omröring koka och spädas omkring ett par timmar.
(1 kvarter) risgryn, litet salt och socker lägges i den kokande mjölken och röres ofta om med en slef eller visp, att grynen ej stanna på botten i grytan.
I en kastrull får en sked smör och mjöl fräsa, grynen, stött hvitpeppar, salt och socker få ett par minuter koka däri, hvarefter de upphällas för att kallna.
Det tunnaste af magskinnet af oxen, äfvensom svinmagen , sys till ej för stora korfvar, och tillses att man ej stoppar grynkorfven för full, ty då hafva ej grynen rum att svälla.
Då grynen och russinen äro kokta, upphälles soppan i skålen, 15 centilit (1 halft kvarter) krusbärssaft, litet stött kanel och några skedar socker iblandas, hvarefter soppan är färdig.
(3 jungfrur) risgryn kokas i så mycket vatten, som grynen uppsuga vid kokningen, så att hvarje gryn ligger fritt och massan ej förvandlar sig i stärkelse eller deg; gröten hälles i ett fat till 1 lit.
(1 stop) friska och fröfria törnrosblad läggas i en hackho, tillika med ett par händer hvetemjöl att hackas, men så fort mjölet är inhackadt, påströs mera mjöl, tills grynen se fina och hårda ut.
) rensade och sköljda russin, sviskon, en bit kanel, ett par skedblad socker och några skurna citronskal, om det finnes, läggas till grynen, som koka, tills de se klara ut och russinen äro svällda och se stora ut.
(1 jumfru) ljumt vatten och under stark vispning hälles uti grädden samt ett skedblad konjak eller madeira; grynen röras gnast i grädden och hällas i en form att stelna; kakan uppstjälpes sedan och ätes med saftsås.
(1 jumfru) smält smör, ett par skedar brunt socker och litet rifven bittermandel, hvilket blandas uti, likväl ej förr än grynen äro kalla, hvarefter de hällas i en smord och mjölad form att gräddas i bra nog varm ugn.
(3 stop) vatten; när soppan är tjock, silas hon genom hårsil, kokt vatten hälles öfver grynen och all must kramas ur dem, hvarefter de kunna gömmas till gröt, soppan tillika med nässlorna böra koka ett par timmar, salt, en sked socker samt något rifvet muskot iläggas.
När benspadet har stark och god smak, uppsilas det, soppan hälles åter i grytan, äfvensom de kokande grynen med fin hackad persilja, litet muskot och en bit socker; rotsakerna skäras i strimlor och läggas i soppan, som, då den fått ett uppkok, är färdig att servera; om man önskar den simmigare, redes den med litet mjöl.
(1 jumfru) skållade risgryn till hvarje halsskinn, gröten upphälles i flått fat att snart kallna; gåslefver stötes fin i en stenmortel, blandas med mjölk och silas genom durkslag till grynen, sedan de blifvit kalla, en rödlök hackas och stekes i smör, timjan, mejram, finstött muskotblomma och socker eller sirap lägges uti och blandas väl.
Det tjockaste af njurtalgen skäres i fina tärningar, sex stora rödlökar hackas, talg och lök stekes i en panna, men röres ofta; grynen läggas i en ren balja, talg och lök lägges uti, två händer timjan, två händer mejram, peppar, ingefära och muskot, en matsked af hvarje, samt lefvern silad genom durkslag, vidare brun sirap efter smak, vispad med 12 decilit.
(l kvarter grofva korngryn, kryddor, sirap, salt och lefver, som i föregående är sagdt; det blandas med mjölken och formen insättes i ugnen samt bör ofta röras, så att grynen ej klimpa sig; om kakan skulle behöfva spädas, så ihälles uppkokt mjölk; när grynen kännas mjuka, till hvilket åtgår 2 timmar, är kakan färdig att äta med smält smör på varma tallrikar.
Grynet Molvig är en av dem som också har hyllat den.
De var ett helt gäng, Grynet Molvig, Agneta Eckemyr, Ann Zacharias och Ajes dåvarande fru, Grete Qviberg.
Han har intervjuats i tv av en påhittad reporter (Grynet) och en annan i gorilladräkt (”Söndagsöppet”).
Alcazar spelade, Peter Siepen var dj och flera kända ansikten som Grynet Molvig, Dolph Lundgren och prinsessan Christina, fru Magnuson, var på plats.
” Snart blev Zlatan intervjuad av tv-figuren Grynet som friade i rutan och efteråt suckade och sa: ”Zlatan skulle kunna spela i sandaler, han skulle ändå vara bäst i världen!” I alla sammanhang har Zlatan varit noga med att framställa sig som en gentleman.
De var ett helt gäng, Grynet Molvig, Agneta Eckemyr, Ann Zacharias och Ajes dåvarande fru, Grete Qviberg.
Han har intervjuats i tv av en påhittad reporter (Grynet) och en annan i gorilladräkt (”Söndagsöppet”).
Alcazar spelade, Peter Siepen var dj och flera kända ansikten som Grynet Molvig, Dolph Lundgren och prinsessan Christina, fru Magnuson, var på plats.
” Snart blev Zlatan intervjuad av tv-figuren Grynet som friade i rutan och efteråt suckade och sa: ”Zlatan skulle kunna spela i sandaler, han skulle ändå vara bäst i världen!” I alla sammanhang har Zlatan varit noga med att framställa sig som en gentleman.