Glesnar i en mening
Trafiken glesnar snabbt efterhand som de.
När hon närmar sig havet glesnar folkvimlet.
Trafiken glesnar ju längre norrut han kommer.
»Folksamlingen glesnar lite nu när alla går till samlingslokalerna för att dansa.
Är de aldrig framme? Hon har inte mer än tänkt tanken när skogen plötsligt glesnar och öppnar sig i en glänta.
Vess kör uppför en svag sluttning, mellan rader av höga tallar och granar, och sedan glesnar träden en aning och han kör över det nakna krönet av kullen.
När hon närmar sig havet glesnar folkvimlet.
Trafiken glesnar ju längre norrut han kommer.
»Folksamlingen glesnar lite nu när alla går till samlingslokalerna för att dansa.
Är de aldrig framme? Hon har inte mer än tänkt tanken när skogen plötsligt glesnar och öppnar sig i en glänta.
Vess kör uppför en svag sluttning, mellan rader av höga tallar och granar, och sedan glesnar träden en aning och han kör över det nakna krönet av kullen.
Folksamlingen på gatan började glesna.
Trafiken började glesna på Älvsborgsbron.
Persontrafiken ute på gågatan hade börjat glesna.
För nu började det glesna mellan gårdarna också där.
Folklivet började glesna omkring honom, lamporna likaså.
Hans skägg hade börjat glesna och huvudet var kalt på hjässan.
Han tog av sig mössan och kliade sig i håret som hade börjat glesna.
Håret höll på att glesna och de få grå stråna stretade åt olika håll.
Han var tjugonio då, kortvuxen, med hår som börjat glesna och en liten kulmage.
Polismannen var i fyrtiofemårsåldern, kraftigt byggd och det grånande håret hade börjat glesna.
Leden började glesna, den ene efter den andre smällde med klackarna och försvann till sina värv.
Just som myllret av barn började glesna, och hon närmade sig den andra trappan ner mot entrén, släppte hon mynten i golvet och sprang.
Mannen var av medellängd, ungefär lika lång som Banks själv, cirka fyrtio år gammal och håret på hjässan hade redan börjat glesna.
Efter fyrahundra meter började skogen att glesna, och snart befann han sig vid den norra änden av den cirkulära uppfarten, trettio meter från vägen.
Trafiken började glesna på Älvsborgsbron.
Persontrafiken ute på gågatan hade börjat glesna.
För nu började det glesna mellan gårdarna också där.
Folklivet började glesna omkring honom, lamporna likaså.
Hans skägg hade börjat glesna och huvudet var kalt på hjässan.
Han tog av sig mössan och kliade sig i håret som hade börjat glesna.
Håret höll på att glesna och de få grå stråna stretade åt olika håll.
Han var tjugonio då, kortvuxen, med hår som börjat glesna och en liten kulmage.
Polismannen var i fyrtiofemårsåldern, kraftigt byggd och det grånande håret hade börjat glesna.
Leden började glesna, den ene efter den andre smällde med klackarna och försvann till sina värv.
Just som myllret av barn började glesna, och hon närmade sig den andra trappan ner mot entrén, släppte hon mynten i golvet och sprang.
Mannen var av medellängd, ungefär lika lång som Banks själv, cirka fyrtio år gammal och håret på hjässan hade redan börjat glesna.
Efter fyrahundra meter började skogen att glesna, och snart befann han sig vid den norra änden av den cirkulära uppfarten, trettio meter från vägen.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Buskaget glesnade och sikten blev bättre.
Träden glesnade och han såg bröderna Serelius skåpbil.
Trafiken glesnade i takt med att han kom längre in i landet.
Snart glesnade skogen och ersattes av ett kusligt hedlandskap.
Terrängen sluttade svagt utför och skogen glesnade så småningom.
Runt omkring dem reste sig branta bergsmassiv och det glesnade mellan husen.
Ännu längre upp vid fjällgränsen glesnade gårdarna ytterligare och anstånden blev enorma.
Plötsligt glesnade skogen och jag visste att jag snart skulle se de första små husen i reservatet.
Han placerade nu på sitt glesnade hår en liten rund mössa som hade ett nätverk av guldtrådar över sig.
Bland hans glesnade grå hår funnos mörkröda testar inblandade, och i nacken var det ännu rött av en dunkel röd färg.
När trädkronorna glesnade lite någon gång tittade han med saknad upp mot molnen där han hade glidit fram för en vecka sedan.
Längre upp mot fjällen glesnade jordbruket av i takt med landhöjningen och antalet gårdar föll till nära noll efter några mil.
När marknaden glesnade och prylarna blev mer och mer begagnade vände jag och gick tillbaka till det sista ståndet som sålde väskor.
Röken steg upp mot himlen i ett tjockt grått moln, som sedan glesnade och blev till ett ljusblått töcken som hängde över landskapet.
Det var nog Randolphs smala lycka, tänkte jag, att han tills vidare svävade i lycklig ovisshet om i vilken rasande takt det glesnade i leden.
Under oss glesnade bebyggelsen allt mer och fick ge vika för stora skogsområden, som här och där interpunkterades av blänkande vattenspeglar.
Vindrutan var stor och från passagerarsätet såg han tydligare stadens ljus som glesnade ut mot landsbygden och det kompakta mörker som var Svarta havet.
Efter några kilometer glesnade skogen och vi befann oss på en liten äng – eller var det en gräsmatta? Men det var lika dunkelt som i skogen eftersom sex gigantiska cedrar skuggade ett helt tunnland med sina långa, svepande grenar.
Grenarna slog emot honom, han höll Jana med båda händerna och då fanns det inga armar kvar att böja undan grenar med och han kände de vassa och blöta slagen i ansiktet, hans ögon började tåras, han blinkade flera gånger och fortsatte att springa och dungen glesnade och han kom ut på en öppen plats och där framme syntes klippor glimma i ljuset, det var månen, den var redan uppe, fan vad fort det gick, han kände att han sprang ännu fortare nu, ner mot badviken och snart ut på isen, och snart över den och tillbaka på fastlandet.
Träden glesnade och han såg bröderna Serelius skåpbil.
Trafiken glesnade i takt med att han kom längre in i landet.
Snart glesnade skogen och ersattes av ett kusligt hedlandskap.
Terrängen sluttade svagt utför och skogen glesnade så småningom.
Runt omkring dem reste sig branta bergsmassiv och det glesnade mellan husen.
Ännu längre upp vid fjällgränsen glesnade gårdarna ytterligare och anstånden blev enorma.
Plötsligt glesnade skogen och jag visste att jag snart skulle se de första små husen i reservatet.
Han placerade nu på sitt glesnade hår en liten rund mössa som hade ett nätverk av guldtrådar över sig.
Bland hans glesnade grå hår funnos mörkröda testar inblandade, och i nacken var det ännu rött av en dunkel röd färg.
När trädkronorna glesnade lite någon gång tittade han med saknad upp mot molnen där han hade glidit fram för en vecka sedan.
Längre upp mot fjällen glesnade jordbruket av i takt med landhöjningen och antalet gårdar föll till nära noll efter några mil.
När marknaden glesnade och prylarna blev mer och mer begagnade vände jag och gick tillbaka till det sista ståndet som sålde väskor.
Röken steg upp mot himlen i ett tjockt grått moln, som sedan glesnade och blev till ett ljusblått töcken som hängde över landskapet.
Det var nog Randolphs smala lycka, tänkte jag, att han tills vidare svävade i lycklig ovisshet om i vilken rasande takt det glesnade i leden.
Under oss glesnade bebyggelsen allt mer och fick ge vika för stora skogsområden, som här och där interpunkterades av blänkande vattenspeglar.
Vindrutan var stor och från passagerarsätet såg han tydligare stadens ljus som glesnade ut mot landsbygden och det kompakta mörker som var Svarta havet.
Efter några kilometer glesnade skogen och vi befann oss på en liten äng – eller var det en gräsmatta? Men det var lika dunkelt som i skogen eftersom sex gigantiska cedrar skuggade ett helt tunnland med sina långa, svepande grenar.
Grenarna slog emot honom, han höll Jana med båda händerna och då fanns det inga armar kvar att böja undan grenar med och han kände de vassa och blöta slagen i ansiktet, hans ögon började tåras, han blinkade flera gånger och fortsatte att springa och dungen glesnade och han kom ut på en öppen plats och där framme syntes klippor glimma i ljuset, det var månen, den var redan uppe, fan vad fort det gick, han kände att han sprang ännu fortare nu, ner mot badviken och snart ut på isen, och snart över den och tillbaka på fastlandet.
håret har med åldern glesnat och grånat.
Men scenen har blivit mindre och publiken glesnat.
Molnen hade glesnat, det skulle inte bli något regn.
En ek hade förirrat sig in bland granarna här, där skogen glesnat.
Trängseln på trottoaren har glesnat, för på det här ströget finns det inte mycket underhållning för tonåringar när parken har stängt.
Dagen efter nationaldagen hade det glesnat betänkligt i ledet av medarbetare och de skäl som de hade anfört tycktes som vanligt handla om allt annat än att man bara ville ta ut en extra klämdag och skaffa sig en helg som sträckte sig från onsdag till måndag.
Men snart är lokalen nära nog fullbelagd, och kön framför vattenutskänkningen har glesnat betänkligt, och då anstränger jag mig för att se ut genom fönstret i stället, eftersom det kanske finns något desperat över mig som jag inte är medveten om, och som jag därför inte har någon kontroll över.
Men scenen har blivit mindre och publiken glesnat.
Molnen hade glesnat, det skulle inte bli något regn.
En ek hade förirrat sig in bland granarna här, där skogen glesnat.
Trängseln på trottoaren har glesnat, för på det här ströget finns det inte mycket underhållning för tonåringar när parken har stängt.
Dagen efter nationaldagen hade det glesnat betänkligt i ledet av medarbetare och de skäl som de hade anfört tycktes som vanligt handla om allt annat än att man bara ville ta ut en extra klämdag och skaffa sig en helg som sträckte sig från onsdag till måndag.
Men snart är lokalen nära nog fullbelagd, och kön framför vattenutskänkningen har glesnat betänkligt, och då anstränger jag mig för att se ut genom fönstret i stället, eftersom det kanske finns något desperat över mig som jag inte är medveten om, och som jag därför inte har någon kontroll över.