Genljuda i en mening
När upprörda protester började genljuda tittade han roat ut över salen.
LÅT oss blicka ut över den karinhallska scenen! Snart ska den fyllas av jaktfestens stjärnor och statister, genljuda av rop och musik, lysas upp av facklor och fyrverkeri och brokiga kläder!.
Under en sådan inre debatt skulle man få frågor på sig om Davignon- och Wernerrapporterna (om nära utrikespolitiskt, respektive ekonomiskt samarbete) och då tvingas förneka, att man kunde acceptera dem, varefter ett obehagligt eko skulle genljuda i Bryssel.
Han stod vid deras dörr, och med hög röst, för att överrösta stormen, ropade han ut sitt ärende som om de skulle rygga tillbaka inför hans vilda, rufsiga gestalt om han inte snabbt sa vad han ville: Jag har gått hit från Bright Beach i Kalifornien för att berätta om en ovanlig kvinna, vars liv kommer att genljuda i oräkneliga andra människors liv långt efter att hon är död.
LÅT oss blicka ut över den karinhallska scenen! Snart ska den fyllas av jaktfestens stjärnor och statister, genljuda av rop och musik, lysas upp av facklor och fyrverkeri och brokiga kläder!.
Under en sådan inre debatt skulle man få frågor på sig om Davignon- och Wernerrapporterna (om nära utrikespolitiskt, respektive ekonomiskt samarbete) och då tvingas förneka, att man kunde acceptera dem, varefter ett obehagligt eko skulle genljuda i Bryssel.
Han stod vid deras dörr, och med hög röst, för att överrösta stormen, ropade han ut sitt ärende som om de skulle rygga tillbaka inför hans vilda, rufsiga gestalt om han inte snabbt sa vad han ville: Jag har gått hit från Bright Beach i Kalifornien för att berätta om en ovanlig kvinna, vars liv kommer att genljuda i oräkneliga andra människors liv långt efter att hon är död.
Det kom inget genljud från väggarna.
Det visar sig att det fick dig att skriva bättre och nu ger dina grejer genljud hos deras läsare.
Det visar sig att det fick dig att skriva bättre och nu ger dina grejer genljud hos deras läsare.
Hans’ rum, där man alltjämt helst samlades, hade nyss genljudit av ett livligt samtal.
Runt om i Lancashires fabriker och på hedarna, där de chartistiska kraven på sociala och politiska reformer hade genljudit högst, var besvikelsen uppenbar.
Pappas syfte med att utnämna Bartolomeus till den mest okände var att föreställa sig hur den lärjungens handlingar, som tycktes sakna större betydelse just då, hade genljudit genom historien, genom hundratals miljoner liv – och att varenda uppasserska som lyssnade på hans predikan, varenda bilmekaniker, varenda lastbilschaufför, varenda servitris, varenda läkare, varenda portvakt, hade ett liv som var lika betydelsefullt som Bartolomeus genljudande liv, trots att var och en fanns utanför berömmelsens ljus och fick kämpa sig fram utan allmänt bifall.
Runt om i Lancashires fabriker och på hedarna, där de chartistiska kraven på sociala och politiska reformer hade genljudit högst, var besvikelsen uppenbar.
Pappas syfte med att utnämna Bartolomeus till den mest okände var att föreställa sig hur den lärjungens handlingar, som tycktes sakna större betydelse just då, hade genljudit genom historien, genom hundratals miljoner liv – och att varenda uppasserska som lyssnade på hans predikan, varenda bilmekaniker, varenda lastbilschaufför, varenda servitris, varenda läkare, varenda portvakt, hade ett liv som var lika betydelsefullt som Bartolomeus genljudande liv, trots att var och en fanns utanför berömmelsens ljus och fick kämpa sig fram utan allmänt bifall.
Hans ord genljöd inom mig.
Över hela ön genljöd olika melodier.
I hennes hjärta genljöd Thomas’ rop:.
Ljudet av skott genljöd fortfarande i öronen.
Men ändå genljöd den lilla boden av hans skratt.
Även sedan det tystnat, tyckte de att rymden genljöd av det.
Den här majmorgonen genljöd det av trummor och trumpeter från gårdarna runtom.
Utropet genljöd triumferande och Annika viftade segervisst med pekfingret i luften.
Musiken genljöd i våningen, hög och klar, styrd av budskap som Winter lyssnade efter.
Tåget startade med ett ryck och vagnen genljöd av suckar, lättade, irriterade, uppgivna.
Hela förstugan genljöd plötsligt av sång, som strömmade ut från en dörr bakom honom.
En dörr som slogs igen kunde inte bullra värre än hennes hjärta vars slag genljöd i hela kroppen.
När han tog spaden skrapade den mot betongen med en ton som genljöd hög och klingande i den stilla luften.
Den döde mannens ihåliga steg genljöd inte bara i Juniors öron, utan i hela hans kropp, i hans benknotor.
Om natten genljöd det av andetag, suckar och knakande sängbottnar, och hela dagen surrade det av flickröster.
Ett flertal skott genljöd, men jag höll inte räkning på dem längre, nu när baken inte längre var i farozonen.
Och nu var Agda nere i de land där man slog ihjäl varandra och där luften genljöd av de sårades skrik och suckar.
Vindens röst återvände inte i en ylande storm eftersom mina misshandlade öron fortfarande genljöd av minnet av den tidigare kakofonin.
Det välvda utrymmet genljöd inte av glädjefylld klockringning, inte av julens högtidlighetsljud, inte av den glada ringning som följer ett bröllop.
Hela menige Lumsdens medvetande genljöd av vetskapen att detta betydde någonting; att detta var en vändpunkt; att han alltid skulle komma att minnas den här stunden.
Hela jag genljöd av en enda hög ton, som med samma rytm som mina egna pulsslag bara fortsatte och fortsatte utan att uppvisa något som helst tecken på att mattas av.
De voro ensamma i bilen, och de tyckte att den rörde sig, lade stycke på stycke bakom sig, till dess de tillsammans flögo framåt i en blå rymd, som genljöd av deras viskningar och förtroenden.
Ungefär tvåhundra explosioner genljöd sedan kraftigt i området … och dånade så högt att flera fönster och fönsterluckor föll ut … Jag hade aldrig sett en sådan fantastisk eller triumfatorisk uppvisning.
Den följde tätt bredvid den allmänna landsvägen, där dammet yrde efter framilande fordon, där luften genljöd av hetsande ivriga rop och hästarnas dånande hovslag och där alla hade så bråttom att komma fort fram.
Men när han stirrar på avlagringarna under naglarna kan han återigen höra skriken, denna underbara musik i natten som genljöd i familjen Templetons hus som i ett konserthus, men utan någon åhörare utöver honom själv och de döva vinfälten.
Medan den grå dagen genljöd av det oavbrutna mullret av stormvågor som slog mot den näraliggande stranden skyndade sig Martie längs strandpromenaden bort till den närmaste tvärgatan där kloakbrunnarna svämmade över av smutsigt regnvatten som virvlade kring hjulen på hennes röda Saturn.
Över hela ön genljöd olika melodier.
I hennes hjärta genljöd Thomas’ rop:.
Ljudet av skott genljöd fortfarande i öronen.
Men ändå genljöd den lilla boden av hans skratt.
Även sedan det tystnat, tyckte de att rymden genljöd av det.
Den här majmorgonen genljöd det av trummor och trumpeter från gårdarna runtom.
Utropet genljöd triumferande och Annika viftade segervisst med pekfingret i luften.
Musiken genljöd i våningen, hög och klar, styrd av budskap som Winter lyssnade efter.
Tåget startade med ett ryck och vagnen genljöd av suckar, lättade, irriterade, uppgivna.
Hela förstugan genljöd plötsligt av sång, som strömmade ut från en dörr bakom honom.
En dörr som slogs igen kunde inte bullra värre än hennes hjärta vars slag genljöd i hela kroppen.
När han tog spaden skrapade den mot betongen med en ton som genljöd hög och klingande i den stilla luften.
Den döde mannens ihåliga steg genljöd inte bara i Juniors öron, utan i hela hans kropp, i hans benknotor.
Om natten genljöd det av andetag, suckar och knakande sängbottnar, och hela dagen surrade det av flickröster.
Ett flertal skott genljöd, men jag höll inte räkning på dem längre, nu när baken inte längre var i farozonen.
Och nu var Agda nere i de land där man slog ihjäl varandra och där luften genljöd av de sårades skrik och suckar.
Vindens röst återvände inte i en ylande storm eftersom mina misshandlade öron fortfarande genljöd av minnet av den tidigare kakofonin.
Det välvda utrymmet genljöd inte av glädjefylld klockringning, inte av julens högtidlighetsljud, inte av den glada ringning som följer ett bröllop.
Hela menige Lumsdens medvetande genljöd av vetskapen att detta betydde någonting; att detta var en vändpunkt; att han alltid skulle komma att minnas den här stunden.
Hela jag genljöd av en enda hög ton, som med samma rytm som mina egna pulsslag bara fortsatte och fortsatte utan att uppvisa något som helst tecken på att mattas av.
De voro ensamma i bilen, och de tyckte att den rörde sig, lade stycke på stycke bakom sig, till dess de tillsammans flögo framåt i en blå rymd, som genljöd av deras viskningar och förtroenden.
Ungefär tvåhundra explosioner genljöd sedan kraftigt i området … och dånade så högt att flera fönster och fönsterluckor föll ut … Jag hade aldrig sett en sådan fantastisk eller triumfatorisk uppvisning.
Den följde tätt bredvid den allmänna landsvägen, där dammet yrde efter framilande fordon, där luften genljöd av hetsande ivriga rop och hästarnas dånande hovslag och där alla hade så bråttom att komma fort fram.
Men när han stirrar på avlagringarna under naglarna kan han återigen höra skriken, denna underbara musik i natten som genljöd i familjen Templetons hus som i ett konserthus, men utan någon åhörare utöver honom själv och de döva vinfälten.
Medan den grå dagen genljöd av det oavbrutna mullret av stormvågor som slog mot den näraliggande stranden skyndade sig Martie längs strandpromenaden bort till den närmaste tvärgatan där kloakbrunnarna svämmade över av smutsigt regnvatten som virvlade kring hjulen på hennes röda Saturn.
Det lilla rummet genljuder av rop.
Hela trakten genljuder av deras missnöje.
Hur kom det sig? genljuder frågan genom boken tio år efteråt.
Skriket genljuder i tystheten och jag känner inte längre svartsjuka mot Clara.
Stål som slår mot stål, mot betongen, så att hela garaget genljuder som en stor klocka.
När jag böjer mig ner för att plocka upp den, genljuder Claudius Templesmiths röst över arenan.
Vid varje boll han förlorar skriker han av ilska och besvikelse, tennistältet genljuder av utbrott.
»De ska garanteras immunitet!« Jag märker att jag ställer mig upp och höjer rösten så att den genljuder i rummet.
Han gör en gest i riktning mot Jakobs kyrka, och vi börjar gå, trots att hela min kropp protesterar, och mitt huvud genljuder av varningsrop.
De har samma syn på invandrarna: Ställ krav, var tuff, men oj, oj, oj om någon annan, icke-invandrare, säger något negativt – då genljuder luften av verbala smällar.
Men ekot av åskdundret genljuder på nytt, och åter gripen av extas tar jag och öppnar bibeln på måfå, i det jag ber till Herren att han må tala högre för att jag skall förstå!.
”Den här lilla uppvisningen påverkar folk så ordentligt”, sa broder John, ”genljuder inom oss på en nivå så djup, att om vi tittar på den mer än en minut kan det resultera i extrem känslomässig plåga.
»För full hals« var en politisk avsiktsförklaring men den genljuder av samma smärta och desperation som vi möter i hans allra tidigaste dikter – som Ett moln i byxor, där poeten, »utskrattad av dagens stam / som en lång och skabrös anekdot«, »vrålar till kommande sekler« om en annan och bättre framtid.
Hade det blivit skrivet hade det säkert bland annat innehållit följande synpunkter, formulerade i första numret av Nya Lef för 1928 under den med anföringstecken försedda rubriken »Arbetarna och bönderna förstår er inte«: »Jag har ännu aldrig sett någon skryta så här: ›Se så klok jag är – jag förstår inte aritmetik, jag förstår inte franska, jag förstår inte grammatik!‹ Men den glada parollen: ›Jag förstår inte futuristerna‹ har hörts i femton år, ibland tystnar den men snart genljuder den igen lika upphetsat och glatt.
Hela trakten genljuder av deras missnöje.
Hur kom det sig? genljuder frågan genom boken tio år efteråt.
Skriket genljuder i tystheten och jag känner inte längre svartsjuka mot Clara.
Stål som slår mot stål, mot betongen, så att hela garaget genljuder som en stor klocka.
När jag böjer mig ner för att plocka upp den, genljuder Claudius Templesmiths röst över arenan.
Vid varje boll han förlorar skriker han av ilska och besvikelse, tennistältet genljuder av utbrott.
»De ska garanteras immunitet!« Jag märker att jag ställer mig upp och höjer rösten så att den genljuder i rummet.
Han gör en gest i riktning mot Jakobs kyrka, och vi börjar gå, trots att hela min kropp protesterar, och mitt huvud genljuder av varningsrop.
De har samma syn på invandrarna: Ställ krav, var tuff, men oj, oj, oj om någon annan, icke-invandrare, säger något negativt – då genljuder luften av verbala smällar.
Men ekot av åskdundret genljuder på nytt, och åter gripen av extas tar jag och öppnar bibeln på måfå, i det jag ber till Herren att han må tala högre för att jag skall förstå!.
”Den här lilla uppvisningen påverkar folk så ordentligt”, sa broder John, ”genljuder inom oss på en nivå så djup, att om vi tittar på den mer än en minut kan det resultera i extrem känslomässig plåga.
»För full hals« var en politisk avsiktsförklaring men den genljuder av samma smärta och desperation som vi möter i hans allra tidigaste dikter – som Ett moln i byxor, där poeten, »utskrattad av dagens stam / som en lång och skabrös anekdot«, »vrålar till kommande sekler« om en annan och bättre framtid.
Hade det blivit skrivet hade det säkert bland annat innehållit följande synpunkter, formulerade i första numret av Nya Lef för 1928 under den med anföringstecken försedda rubriken »Arbetarna och bönderna förstår er inte«: »Jag har ännu aldrig sett någon skryta så här: ›Se så klok jag är – jag förstår inte aritmetik, jag förstår inte franska, jag förstår inte grammatik!‹ Men den glada parollen: ›Jag förstår inte futuristerna‹ har hörts i femton år, ibland tystnar den men snart genljuder den igen lika upphetsat och glatt.