Gemytlig i en mening
Våra logement hyste numera en gemytlig atmosfär.
Med enkla medel lyckas de skapa en gemytlig och insiktsfull stämning.
– Vad kan nu stå på? frågade Betty med ett försök att verka vänlig och gemytlig.
Hans normala umgängeston är burdus, och försöken att vara gemytlig gjorde mig nervös.
De är knappast någon gemytlig plats att vistas på, där man kan hålla ut en längre tid.
Inredningen var så inriktad på att vara kanariskt gemytlig att det nästan blev för mycket.
Och Hermann Lobach visste hur man rodde ett kontrakt i hamn, han var underhållande och gemytlig.
– Kanske vi skola gå och se på dansen? Det hör ju till, sade han och försökte anslå en gemytlig ton.
Han inbjöd inte till gemytlig samvaro och av de kommentarer hon snappat upp från andra medarbetare hade Mikael förändrats.
På metalldörren satt ett klistermärke: På den här arbetsplatsen är stämningen god, gemytlig och avslappnad – men lite stel.
Ingen av oss verkade känna något tvång att säga något bara för artighets skull och vi avnjöt vårt morgonmål under gemytlig tystnad.
Han och Lisbet smet ifrån en mottagning med den svenska kolonin i Mexico City och tillbringade en gemytlig kväll med Ramón Palmes familj.
I dagsljus kändes Åluddens gård mer gemytlig, tyckte Tilda, men huset var fortfarande alldeles för stort för att hon skulle tycka om att bo där.
Intimiteten innebar inte nödvändigtvis en gemytlig stämning men det var en överskådlig värld för en ung man utan tidigare erfarenheter av svensk politik.
Från Stadshuset var han van vid en tämligen gemytlig stämning över partigränserna och blev chockad av de hårda tagen i rikspolitiken, inte minst från Palme.
Inte heller han sade 2005, då jag frågade honom: ”Ja! Jag vill ha den tyngsta politiska positionen i Sverige!” Men tonen i intervjun var avspänd och gemytlig.
Han har rent registerblad så långt vi kan se, har aldrig tidigare varit i strålkastarljuset i samband med sedlighetsfall och anses vara en gemytlig, lugn man, kanske lite excentrisk.
tog emot var och en med en dubbel handtryckning och ett litet bonmot som det föll sig – en gemytlig grymtning för stamgäster och andra underlydande, mer artikulerad hjärtlighet för mer långväga och oberoende gäster.
Menade hon verkligen allvar? Var skulle hon bo? Visserligen kom hon och Kihlgård bra överens men hur skulle hon stå ut med honom och hans ständiga ätande i längden? Visst var han gemytlig i lagom stora doser, men varje dag?.
Jag tänkte att om pappa hade tänkt kidnappa mig skulle han nog inte köra åt det här hållet – skulle han det? Nu sa han med mycket mer gemytlig papparöst, att när jag fyllde sexton skulle han kanske ge mig en bil – ”Vad skulle du tycka om en cabriolet? Det skulle väl passa för en sextonåring?”.
Med enkla medel lyckas de skapa en gemytlig och insiktsfull stämning.
– Vad kan nu stå på? frågade Betty med ett försök att verka vänlig och gemytlig.
Hans normala umgängeston är burdus, och försöken att vara gemytlig gjorde mig nervös.
De är knappast någon gemytlig plats att vistas på, där man kan hålla ut en längre tid.
Inredningen var så inriktad på att vara kanariskt gemytlig att det nästan blev för mycket.
Och Hermann Lobach visste hur man rodde ett kontrakt i hamn, han var underhållande och gemytlig.
– Kanske vi skola gå och se på dansen? Det hör ju till, sade han och försökte anslå en gemytlig ton.
Han inbjöd inte till gemytlig samvaro och av de kommentarer hon snappat upp från andra medarbetare hade Mikael förändrats.
På metalldörren satt ett klistermärke: På den här arbetsplatsen är stämningen god, gemytlig och avslappnad – men lite stel.
Ingen av oss verkade känna något tvång att säga något bara för artighets skull och vi avnjöt vårt morgonmål under gemytlig tystnad.
Han och Lisbet smet ifrån en mottagning med den svenska kolonin i Mexico City och tillbringade en gemytlig kväll med Ramón Palmes familj.
I dagsljus kändes Åluddens gård mer gemytlig, tyckte Tilda, men huset var fortfarande alldeles för stort för att hon skulle tycka om att bo där.
Intimiteten innebar inte nödvändigtvis en gemytlig stämning men det var en överskådlig värld för en ung man utan tidigare erfarenheter av svensk politik.
Från Stadshuset var han van vid en tämligen gemytlig stämning över partigränserna och blev chockad av de hårda tagen i rikspolitiken, inte minst från Palme.
Inte heller han sade 2005, då jag frågade honom: ”Ja! Jag vill ha den tyngsta politiska positionen i Sverige!” Men tonen i intervjun var avspänd och gemytlig.
Han har rent registerblad så långt vi kan se, har aldrig tidigare varit i strålkastarljuset i samband med sedlighetsfall och anses vara en gemytlig, lugn man, kanske lite excentrisk.
tog emot var och en med en dubbel handtryckning och ett litet bonmot som det föll sig – en gemytlig grymtning för stamgäster och andra underlydande, mer artikulerad hjärtlighet för mer långväga och oberoende gäster.
Menade hon verkligen allvar? Var skulle hon bo? Visserligen kom hon och Kihlgård bra överens men hur skulle hon stå ut med honom och hans ständiga ätande i längden? Visst var han gemytlig i lagom stora doser, men varje dag?.
Jag tänkte att om pappa hade tänkt kidnappa mig skulle han nog inte köra åt det här hållet – skulle han det? Nu sa han med mycket mer gemytlig papparöst, att när jag fyllde sexton skulle han kanske ge mig en bil – ”Vad skulle du tycka om en cabriolet? Det skulle väl passa för en sextonåring?”.
Hon fortsatte genom Sofos gemytliga kvarter.
Det gemytliga leendet slocknar som om det aldrig funnits.
De gick ned till den gemytliga fikapausen i Curt Svenssons rum.
Fredliga, gemytliga glada Danmark, som hellre tar sig en öl än muckar gräl.
Omständigheterna hade förändrat mitt gemytliga förhållande till polischefen.
Ett positiv malde sina toner i bakgrunden och bidrog till den gemytliga atmosfären.
Men den gemytliga tredje satsen gick och halva finalen utan att han gjorde min av att återvända.
Tack vare det gemytliga samtalet har hon lyckats släppa tankarna på Möllegården, nu kryper de fram ur mörkret igen.
Året därefter påbörjade Jan Myrdal en trilogi om sin uppväxt i Alva och Gunnar Myrdals inte så gemytliga socialdemokratiska mönsterhem.
Karlsson – hade sedan sjuttiotalet bildat ett nätverk kallat pensionärerna som umgicks under gemytliga former och gav Palme goda råd, särskilt under valrörelserna.
Edwardson rör sig med stor säkerhet i det gemytliga, småstadsaktiga Göteborg som här, utan övergång, förvandlas till en grym och hotfull storstad i en kallhamrad sekelslutsvärld.
Bönderna ”kände sig tillfreds i sitt tysta växtliv och hade utan den industriella revolutionen aldrig kunnat lämna denna förvisso mycket romantiska och gemytliga tillvaro, som dock var ovärdig en människa”.
”Svennis har anlänt, medveten om att de stormar han upplevt i Sverige bara är rena vindpustar jämfört med de orkaner som kan börja blåsa i Lissabon om det går dåligt för Benfica”, skrev en tidning och det märktes direkt att detta inte var goa, gemytliga Göteborg.
hade besökt Agatha efter det att hon drabbats av stroke, hade hon till sin förvåning märkt att den en gång så gemytliga modern nu hade förändrats i grunden så att det inte tycktes finnas kvar många känslor mellan dem utom kvinnans egendomliga och barnsliga hätskhet över att M.
När Merediths andra lärare talade med henne förstod hon genast meningen med vad de hade att säga och det fanns inget behov av att försöka tolka det – men vad det än var som mr Schneider talade om, så hade det mycket lite att göra med de ord han yttrade med sin påtvingat gemytliga röst.
Denne trevlige svärson till filuren och fransosen greve Manderström, som man tyvärr likafullt kunde befara att hans yngre och fräckare stallbroder snart skulle försöka fresta till oförsyntheten att för andra gången sticka upp sina föråldrat och falskt gemytliga drag i hans majestäts rådsförsamling i egenskap av utrikesminister! Det var något otroligt han nyligen hört om honom och om en rik borgerlig kammarherre, en alldeles överdådig fet skandalhistoria, som man sannerligen borde anonymt skicka till införande i Fäderneslandet med det allra första! I avvaktan därpå brann han av begär att ragla tillbaka in i matsalen för att åtminstone få kolportera ut den vid det nersolkade restaurangbordet.
Det gemytliga leendet slocknar som om det aldrig funnits.
De gick ned till den gemytliga fikapausen i Curt Svenssons rum.
Fredliga, gemytliga glada Danmark, som hellre tar sig en öl än muckar gräl.
Omständigheterna hade förändrat mitt gemytliga förhållande till polischefen.
Ett positiv malde sina toner i bakgrunden och bidrog till den gemytliga atmosfären.
Men den gemytliga tredje satsen gick och halva finalen utan att han gjorde min av att återvända.
Tack vare det gemytliga samtalet har hon lyckats släppa tankarna på Möllegården, nu kryper de fram ur mörkret igen.
Året därefter påbörjade Jan Myrdal en trilogi om sin uppväxt i Alva och Gunnar Myrdals inte så gemytliga socialdemokratiska mönsterhem.
Karlsson – hade sedan sjuttiotalet bildat ett nätverk kallat pensionärerna som umgicks under gemytliga former och gav Palme goda råd, särskilt under valrörelserna.
Edwardson rör sig med stor säkerhet i det gemytliga, småstadsaktiga Göteborg som här, utan övergång, förvandlas till en grym och hotfull storstad i en kallhamrad sekelslutsvärld.
Bönderna ”kände sig tillfreds i sitt tysta växtliv och hade utan den industriella revolutionen aldrig kunnat lämna denna förvisso mycket romantiska och gemytliga tillvaro, som dock var ovärdig en människa”.
”Svennis har anlänt, medveten om att de stormar han upplevt i Sverige bara är rena vindpustar jämfört med de orkaner som kan börja blåsa i Lissabon om det går dåligt för Benfica”, skrev en tidning och det märktes direkt att detta inte var goa, gemytliga Göteborg.
hade besökt Agatha efter det att hon drabbats av stroke, hade hon till sin förvåning märkt att den en gång så gemytliga modern nu hade förändrats i grunden så att det inte tycktes finnas kvar många känslor mellan dem utom kvinnans egendomliga och barnsliga hätskhet över att M.
När Merediths andra lärare talade med henne förstod hon genast meningen med vad de hade att säga och det fanns inget behov av att försöka tolka det – men vad det än var som mr Schneider talade om, så hade det mycket lite att göra med de ord han yttrade med sin påtvingat gemytliga röst.
Denne trevlige svärson till filuren och fransosen greve Manderström, som man tyvärr likafullt kunde befara att hans yngre och fräckare stallbroder snart skulle försöka fresta till oförsyntheten att för andra gången sticka upp sina föråldrat och falskt gemytliga drag i hans majestäts rådsförsamling i egenskap av utrikesminister! Det var något otroligt han nyligen hört om honom och om en rik borgerlig kammarherre, en alldeles överdådig fet skandalhistoria, som man sannerligen borde anonymt skicka till införande i Fäderneslandet med det allra första! I avvaktan därpå brann han av begär att ragla tillbaka in i matsalen för att åtminstone få kolportera ut den vid det nersolkade restaurangbordet.
Den gemytlige jätten tog ingen notis om honom.
Jorge, den gemytlige mannen från Bosnien, kunde inte riktigt förklara för sig själv varför han egentligen börjat ta extra promenader ända bort till hennes hus.
Jorge, den gemytlige mannen från Bosnien, kunde inte riktigt förklara för sig själv varför han egentligen börjat ta extra promenader ända bort till hennes hus.
– Gemytligt område, mumlade Wittberg.
– Gå ni bara ut och gå, sade han gemytligt.
»Och vi som hade det så gemytligt igår kväll.
Han väntade sig inte precis något gemytligt småprat.
Han var nöjd med resultatet och var på gemytligt humör.
Men fru Lubba Diamant berättade alltsammans muntert och gemytligt.
Han tyckte inte om uppdraget och envisades med att ta det gemytligt.
Han hälsade och drack en kopp kaffe med oss under gemytligt småprat.
Viss om sin osårbarhet beslöt han sig för att ta gemytligt på intrånget.
Jag har ett litet rum, studentkula kallas det gemytligt, där det står en säng och en brun kommod.
Men då hade greven varit frisk och sprudlande av småtrevlig, spinnande lustighet och gemytligt tokiga infall.
Vi tänkte det kunde vara gemytligt med en kaffestund när vi ändå skulle träffas, sa Hultberg och Svahn nickande instämmande.
Med de tunga regndropparna ständigt hamrande mot taket och dagsljuset fördunklat av tjocka moln blev det väldigt gemytligt inne i vagnen.
Men hon pratade på ett gemytligt sätt med honom, utan att ett ögonblick glömma sig och liksom sin mor förfalla till enbart könsvarelse.
Som klimatet nu var, nämligen förstående på gränsen till gemytligt, bestämde därför Nobels styrelse att skjuta på stämman till den 4 november.
I ett hjärtslag kan hon gå från att lugnt se på när två av hennes söner spöar på varandra till att gemytligt välkomna kvinnan som har förstört hennes tredje sons liv.
Och det är gemytligt: vi delar parkeringsplats med traktens bowlinghall, och när våra dörrar slås upp applåderas den instigande gästen med kägelslamret från någons strike.
Oavsett hur gemytligt vårt umgänge varit så kunde jag inte släppa misstanken om att de när som helst kunde få för sig att fortsätta sammankomsten i ett underjordiskt förhörsrum.
drog långsamt åt sig händerna och förde ihop dem, och gemytligt gnuggande dem mot varann gick han fram till il duce som ingenting märkt; han var helt absorberad av tågsättens rörelser.
1945 hade Per Meurling i sitt resereportage skrivit om en grupp ungdomar ur frivilliga försvaret som exercerat i Leningrad: »[D]et är intressant att lägga märke till hur gemytligt de rättas.
Det hördes skratt i kaféet – skratt från män, pojkar – inte hånfullt skratt – (ville hon gärna tro) – utan gemytligt skratt – för de hade ju trots allt tagit med henne in i köket.
Statsministerns sekreterare, som kommit in tidigt på morgonen, har på något mirakulöst sätt lyckats åstadkomma ett serveringsbord med kaffe och smörgåsar och tänt några levande ljus på; det blir nästan lite gemytligt ett tag trots situationens allvar.
Ett kvarter senare svänger jag höger in på Oak Hill Road och kör in på parkeringen till Mercy Hospital, en två våningar hög byggnad i rött tegel som ger ett alldeles för gemytligt intryck och inte på långa vägar ser tillräckligt institutionell ut för att vara ett sjukhus.
I första hand var det för att genom sina vänskapliga förbindelser i utrikesdepartementet och med den gemytligt solvargsgrinande och kvinnoälskande tyske ministern baron Musius söka åstadkomma att damerna Lotty och Rosita för den närmaste framtiden skulle kunna känna sig säkra i Berlin och erhålla garanti för att ostörda av myndigheterna få fortsätta och utvidga sitt etablissement.
Med guldglasögon och guldplomber gick där den lille procentaren fryntligt omkring, gemytligt klappande på axeln de av sina offer som ännu hade något kvar att råna och frågande dem: ”Har du något nytt förfalskat papper, gosse, att lämna Enoch i dag?” Gusten tyckte ibland rysande att det där lurande, allt efter omständigheterna kärvänliga, ansträngt kamratliga eller försöksvis anlagda överlägsna och dryga sättet obehagligt liknade det sätt, varpå han själv brukade bemöta sina artistgossar, och han tog dem dit för att se, vilken behandling de skulle bli föremål för och då ibland njuta av deras kval inför värdens hjärtlighet, som de måste finna förolämpande, därför att den förutsatte likställighet, och förargade undanbådo sig.
– Gå ni bara ut och gå, sade han gemytligt.
»Och vi som hade det så gemytligt igår kväll.
Han väntade sig inte precis något gemytligt småprat.
Han var nöjd med resultatet och var på gemytligt humör.
Men fru Lubba Diamant berättade alltsammans muntert och gemytligt.
Han tyckte inte om uppdraget och envisades med att ta det gemytligt.
Han hälsade och drack en kopp kaffe med oss under gemytligt småprat.
Viss om sin osårbarhet beslöt han sig för att ta gemytligt på intrånget.
Jag har ett litet rum, studentkula kallas det gemytligt, där det står en säng och en brun kommod.
Men då hade greven varit frisk och sprudlande av småtrevlig, spinnande lustighet och gemytligt tokiga infall.
Vi tänkte det kunde vara gemytligt med en kaffestund när vi ändå skulle träffas, sa Hultberg och Svahn nickande instämmande.
Med de tunga regndropparna ständigt hamrande mot taket och dagsljuset fördunklat av tjocka moln blev det väldigt gemytligt inne i vagnen.
Men hon pratade på ett gemytligt sätt med honom, utan att ett ögonblick glömma sig och liksom sin mor förfalla till enbart könsvarelse.
Som klimatet nu var, nämligen förstående på gränsen till gemytligt, bestämde därför Nobels styrelse att skjuta på stämman till den 4 november.
I ett hjärtslag kan hon gå från att lugnt se på när två av hennes söner spöar på varandra till att gemytligt välkomna kvinnan som har förstört hennes tredje sons liv.
Och det är gemytligt: vi delar parkeringsplats med traktens bowlinghall, och när våra dörrar slås upp applåderas den instigande gästen med kägelslamret från någons strike.
Oavsett hur gemytligt vårt umgänge varit så kunde jag inte släppa misstanken om att de när som helst kunde få för sig att fortsätta sammankomsten i ett underjordiskt förhörsrum.
drog långsamt åt sig händerna och förde ihop dem, och gemytligt gnuggande dem mot varann gick han fram till il duce som ingenting märkt; han var helt absorberad av tågsättens rörelser.
1945 hade Per Meurling i sitt resereportage skrivit om en grupp ungdomar ur frivilliga försvaret som exercerat i Leningrad: »[D]et är intressant att lägga märke till hur gemytligt de rättas.
Det hördes skratt i kaféet – skratt från män, pojkar – inte hånfullt skratt – (ville hon gärna tro) – utan gemytligt skratt – för de hade ju trots allt tagit med henne in i köket.
Statsministerns sekreterare, som kommit in tidigt på morgonen, har på något mirakulöst sätt lyckats åstadkomma ett serveringsbord med kaffe och smörgåsar och tänt några levande ljus på; det blir nästan lite gemytligt ett tag trots situationens allvar.
Ett kvarter senare svänger jag höger in på Oak Hill Road och kör in på parkeringen till Mercy Hospital, en två våningar hög byggnad i rött tegel som ger ett alldeles för gemytligt intryck och inte på långa vägar ser tillräckligt institutionell ut för att vara ett sjukhus.
I första hand var det för att genom sina vänskapliga förbindelser i utrikesdepartementet och med den gemytligt solvargsgrinande och kvinnoälskande tyske ministern baron Musius söka åstadkomma att damerna Lotty och Rosita för den närmaste framtiden skulle kunna känna sig säkra i Berlin och erhålla garanti för att ostörda av myndigheterna få fortsätta och utvidga sitt etablissement.
Med guldglasögon och guldplomber gick där den lille procentaren fryntligt omkring, gemytligt klappande på axeln de av sina offer som ännu hade något kvar att råna och frågande dem: ”Har du något nytt förfalskat papper, gosse, att lämna Enoch i dag?” Gusten tyckte ibland rysande att det där lurande, allt efter omständigheterna kärvänliga, ansträngt kamratliga eller försöksvis anlagda överlägsna och dryga sättet obehagligt liknade det sätt, varpå han själv brukade bemöta sina artistgossar, och han tog dem dit för att se, vilken behandling de skulle bli föremål för och då ibland njuta av deras kval inför värdens hjärtlighet, som de måste finna förolämpande, därför att den förutsatte likställighet, och förargade undanbådo sig.