Gard i en mening
10 Gard & Wright s.
13 Gard & Wright, s.
115 Gard &Wright s 100–101.
Carryer 1997, refererad i Gard & Wright s.
51 Gard & Wright, den inledande sammanfattningen.
Gard, Michael och Wright, Jan: The Obesity Epidemic.
Gard och Wright diskuterar också barnfetma i The Obesity Epidemic.
/ ‘hälsorörelsen’ sedan 150 år tillbaka«, skriver Gard och Wright.
148 Gard & Wright diskuterar det på flera ställen i The Obesity Epidemic.
Någon gard hade han inte, jag kunde pricka in mina slag relativt obehindrat.
Den mörke nyanlände trippade framåt med armarna uppe i en låg, skyddslös gard.
Gard och Wright är kanske lite mer svårlästa än de övriga tre, men boken är väl så intressant.
Australierna Michael Gard och Jan Wright uppehåller sig också länge vid detta i sin bok The Obesity Epidemic.
Men Lipski hade med en mästares elegans glidit undan alla attacker utan att för ett ögonblick tappa sin täta gard.
Jag kunde finta honom och dra ut hans gard och han hade inte en susning om hur man rör sig för att undvika att bli träffad.
Gard är docent i idrottsvetenskap vid Charles Stuart University, Wright är professor i pedagogik vid University of Wallagong.
Men redan i andra ronden började Benet hänga på sin motståndare i ett försök att blockera slagen som allt oftare letade sig genom hans sviktande gard.
Det första, prövande utfallet slutade i den mörkes gard, och medan han virvlade runt i den obligatoriska karatesparken hade den mörke redan förflyttat sig.
När Oliver kritiserar BMI-begreppet, när Campos slaktar i stort sett samtliga föreliggande överviktsstudier och när Gard och Wright bryter ner statistik i dess beståndsdelar kan man alltså tro dem eller låta bli.
Gard och Wright visar med ett exempel hur det, med alla fakta tagna i beaktan, är sannolikt att det på Nya Zeeland 1997 dog fler än tre gånger så många normalviktiga som överviktiga män i hjärt- och kärlsjukdomar.
Den som är intresserad av att veta mer eller drivs av en önskan att mer grundligt kunna beslå mig med lögn och avfärda mig som en späckälskande vildhjärna får gärna börja med att läsa Paul Campos, Glenn Gaesser, Michael Gard och Jan Wright, J.
Campos, Gaesser, Oliver, Gard och Wright argumenterar inte genom att försöka vederlägga varje enskild studie eller slutsats: de problematiserar hela det sammantagna »bevisläget« och hur föreställningen om en överviktsepidemi har skapats och hålls vid liv.
Gard och Wright summerar det i The Obesity Epidemic genom att konstatera att eftersom både BMI och olika midjemåttskvoter är så pass problematiska bör all statistik om fetma i mänskliga populationer tolkas med största varsamhet »för att undvika att vetenskaplig fiktion ska framhållas som vetenskapliga fakta«.
I de olika mediaklipp som Gard och Wright visar upp118 får man höra om sexmånaders bebisar som går på olika slags organiserad träning, om »Träna med Teletubbies«, om dietister som menar att »inte ens barn utan viktproblem kan kosta på sig att negligera sin diet« och om tidningsbilder och formuleringar i artiklar som verkligen förnedrar överviktiga barn; jag hittar inget bättre sätt att beskriva det.
25 Gard och Wright resonerar kring problemen med att jämföra olika tider, men menar att om man helt vill slå ifrån sig de tendenser som tycks finnas sedan 1930-talet och inte vill ställa upp på att folk faktiskt äter bättre (återigen är »bättre« detsamma som »enligt myndigheternas rekommendationer«) måste man utgå bland annat ifrån paradoxen att folk numera skulle ha en större tendens att underrapportera sitt intag av diverse födoämnen.
13 Gard & Wright, s.
115 Gard &Wright s 100–101.
Carryer 1997, refererad i Gard & Wright s.
51 Gard & Wright, den inledande sammanfattningen.
Gard, Michael och Wright, Jan: The Obesity Epidemic.
Gard och Wright diskuterar också barnfetma i The Obesity Epidemic.
/ ‘hälsorörelsen’ sedan 150 år tillbaka«, skriver Gard och Wright.
148 Gard & Wright diskuterar det på flera ställen i The Obesity Epidemic.
Någon gard hade han inte, jag kunde pricka in mina slag relativt obehindrat.
Den mörke nyanlände trippade framåt med armarna uppe i en låg, skyddslös gard.
Gard och Wright är kanske lite mer svårlästa än de övriga tre, men boken är väl så intressant.
Australierna Michael Gard och Jan Wright uppehåller sig också länge vid detta i sin bok The Obesity Epidemic.
Men Lipski hade med en mästares elegans glidit undan alla attacker utan att för ett ögonblick tappa sin täta gard.
Jag kunde finta honom och dra ut hans gard och han hade inte en susning om hur man rör sig för att undvika att bli träffad.
Gard är docent i idrottsvetenskap vid Charles Stuart University, Wright är professor i pedagogik vid University of Wallagong.
Men redan i andra ronden började Benet hänga på sin motståndare i ett försök att blockera slagen som allt oftare letade sig genom hans sviktande gard.
Det första, prövande utfallet slutade i den mörkes gard, och medan han virvlade runt i den obligatoriska karatesparken hade den mörke redan förflyttat sig.
När Oliver kritiserar BMI-begreppet, när Campos slaktar i stort sett samtliga föreliggande överviktsstudier och när Gard och Wright bryter ner statistik i dess beståndsdelar kan man alltså tro dem eller låta bli.
Gard och Wright visar med ett exempel hur det, med alla fakta tagna i beaktan, är sannolikt att det på Nya Zeeland 1997 dog fler än tre gånger så många normalviktiga som överviktiga män i hjärt- och kärlsjukdomar.
Den som är intresserad av att veta mer eller drivs av en önskan att mer grundligt kunna beslå mig med lögn och avfärda mig som en späckälskande vildhjärna får gärna börja med att läsa Paul Campos, Glenn Gaesser, Michael Gard och Jan Wright, J.
Campos, Gaesser, Oliver, Gard och Wright argumenterar inte genom att försöka vederlägga varje enskild studie eller slutsats: de problematiserar hela det sammantagna »bevisläget« och hur föreställningen om en överviktsepidemi har skapats och hålls vid liv.
Gard och Wright summerar det i The Obesity Epidemic genom att konstatera att eftersom både BMI och olika midjemåttskvoter är så pass problematiska bör all statistik om fetma i mänskliga populationer tolkas med största varsamhet »för att undvika att vetenskaplig fiktion ska framhållas som vetenskapliga fakta«.
I de olika mediaklipp som Gard och Wright visar upp118 får man höra om sexmånaders bebisar som går på olika slags organiserad träning, om »Träna med Teletubbies«, om dietister som menar att »inte ens barn utan viktproblem kan kosta på sig att negligera sin diet« och om tidningsbilder och formuleringar i artiklar som verkligen förnedrar överviktiga barn; jag hittar inget bättre sätt att beskriva det.
25 Gard och Wright resonerar kring problemen med att jämföra olika tider, men menar att om man helt vill slå ifrån sig de tendenser som tycks finnas sedan 1930-talet och inte vill ställa upp på att folk faktiskt äter bättre (återigen är »bättre« detsamma som »enligt myndigheternas rekommendationer«) måste man utgå bland annat ifrån paradoxen att folk numera skulle ha en större tendens att underrapportera sitt intag av diverse födoämnen.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.