Exempelmeningar

Välj språk och skriv in ett ord för att få exempel på hur man använder det i en mening.

svenska   engelska

Förfära i en mening

”Du menar levande människor?” Tanken verkade inte förfära Porla särskilt mycket.
Jag tackar henne, men försäkrar att ingen fara är för handen och att ingenting kan förfära mig, då samvetet är rent.
Rösten är förfärad.
Eller snarare förfärad.
Kvinnan såg förfärad ut.
Cunningham blev förfärad.
Sabina såg förfärad ut.
Jag var arg, rädd, förfärad.
Hennes mor skulle bli förfärad.
Förfärad stirrar Kluge på honom.
Carolyn blev alldeles förfärad.
Han stirrade förfärad framför sig.
Hon blev först förfärad – så lycklig.
Mrs Neukirchen stirrade förfärad på henne.
Winsome såg förfärad ut, men sedan log hon.
Förfärad insåg hon vad hon hade ställt till.
Annika som är uppvuxen med hundar är förfärad.
Hon gjorde en åtbörd av förfärad motsträvighet.
Plötsligt såg hon lika förfärad ut som tidigare.
»Vad gör du?« Blesseds röst låter helt förfärad.
« Han såg på Perez och verkade plötsligt förfärad.
Hon blev rädd, så förfärad att hon ville riva ut det.
Hon blev förfärad när hon hörde att jag åt östrogen.
Förfärad vände han sig mot Skråma som stod vid hans sida.
”Du sa ett svärord!” ropar Ryan förtjust förfärad.
Carl såg inte alls så förfärad ut som hon hade väntat sig.
Förfärad betraktade jag scenen som utspelade sig framför mig.
Förfärad vände han sig om och ytterligare blixtar brändes av.
– Vad gör du, lilla Alexandra? ropade hon till i förfärad ton.
Ju mer hon tänker på det, desto mer förfärad känner hon sig.
Och så upprepade de varandras namn i klentrogen och förfärad ton.
Inte förrän i kassan ser jag prislappen och blir alldeles förfärad.
Det gjorde mig förfärad, inte ens min egen son kallade mig pappa än.
Knattelagsföräldrarna är förfärade.
Förfärade hör vi det slutliga resultatet.
Alla blev förfärade och avskydde mig för det.
Han är vagt medveten om Hannas förfärade utrop.
« Och ingenjörerna blev mycket riktigt förfärade.
Hennes ögon stirrade vilda och förfärade in i hans.
De ansvariga håller för näsan i kokett förfärade gester.
Det förfärade uttrycket i hennes målade ögon var inte äkta.
Vetenskapsmännen blev förfärade när de insåg vad de åstadkommit.
Det var Paulas förfärade skrik från sovrumsdörren som väckte honom.
De har blivit förfärade och äcklade när jag betygat dem min kärlek.
Nalyd och Sylvia stirrade på honom med förfärade, uppspärrade ögon.
De båda ba’alerna såg förfärade ut och försvann med mitt sista hopp.
Med den skillnaden att dansk media inte längre verkar speciellt förfärade.
« Även om de flesta av värdarna blev förfärade var det vissa som tycktes roade.
Vanderleia log från sin plats, Akleja satt bara och stirrade med förfärade ögon.
Jag grimaserade för mig själv när jag föreställde mig hennes förfärade reaktion.
De flesta hade blickarna vända mot olycksplatsen, och folk var lamslagna och förfärade.
Förfärade tv-tittare kunde varje kväll följa utvecklingen i nyhetssändningarnas rapportering.
Han hörde förfärade rop bakom sig och framför bromsade bilar som skrikande ställde sig på tvären.
De brukade fråga mig hur det hade varit att växa upp där och blev alldeles förfärade över mina svar.
Redan som SFS-ordförande 1953 förfärade han sina kamrater med att dubblera budgeten och höja medlemsavgifterna.
Men mamma fick aldrig veta att mina förfärade ord om nakenhet inte framför allt var ett uttryck för vacker blyghet.
Den spydiga frågan var riktad mot Patrik och det såg nästan ut som om Julia njöt av det förfärade uttrycket i hans ansikte.
”Pappa!” ylar han, medan vi andra står och ser på hur han ger sig hän, stumt förfärade och möjligen en gnutta avundsjuka.
Bitterheten i Pernillas röst förfärade Erica och fick henne att för första gången verkligen skämmas för sina nedlåtande tankar om Pernilla.
Jag ser, jag begär, jag griper! åt en halvcirkel med förfärade Jaegertvådelade livbåtslitteraturklubbsdamer på matsalsstolar i imiterad rokoko.
Men du har inte tänkt på att du också måste förvandlas, sa Porla och sjönk tillbaka mot väggen med ett belåtet uttryck i ansiktet när hon såg min förfärade min.
Det jag förfärade mig över, när jag var ung oskuld och såg, de icke så unga flickornas bindning till gifta män och vad det drog med sig av ofrihet och förnedring, det upplever jag nu själv.
Han hade låtit spänna fast mannens huvud i ett skruvstäd, och medan hans kumpaner hållit fast förrädarens armar och ben hade han personligen drivit in en borr med diamantspets genom den förfärade mannens panna.
Några av dem blev förfärade – särskilt när det uppdagades att en skrivare som tillval skulle kosta ytterligare 2000 dollar, och att den optiska skivenheten var så långsam att ett inköp av en extern hårddisk för ytterligare 2 500 dollar var att rekommendera.
Agnes stirrade förfärat.
Kirsty rycker förfärat till.
”Jerome?” sa jag förfärat.
Jag stirrade förfärat på honom.
Förfärat stirrade Luigi på honom.
Ibland såg de förfärat på honom.
Eleazar stirrade förfärat på henne.
”Men varför?” andades jag förfärat.
Förfärat ropade jag på flickan i köket.
Jag stirrade förfärat på honom och gapade.
”Vart ska du?!” ropar Denise förfärat.
”Vad har du gjort?” frågade han förfärat.
Ena handen flög förfärat upp mot bröstkorgen.
”Fy fan vad du ser ut!” sa Øystein förfärat.
Han log när han såg henne förfärat rycka till.
”Håll käften Silver!” säger Casey förfärat.
”Nej, Gud, nej”, viskade Filippa förfärat tillbaka.
Han rullade över på sidan och såg förfärat på Vanja.
»Nej!« ropade Hans förfärat, men då var det för sent.
”Jag låter också som Mimmi Pigg”, sa Hugene förfärat.
”Snälla, ta henne härifrån”, säger Casey förfärat.
”Har ni rökt på i synagogan?” säger mamma förfärat.
Martin, Olivers tonårige bror, stirrade förfärat på sin pappa.
”Nämen, så hemskt! Det låter inget vidare”, sa jag förfärat.
»This was management by fear!« utbrister Staël förfärat i sin bok.
I ögonvrån noterar Anders hur mor förfärat slår handen för munnen.
Han justerade inställningarna lite och jag stirrade förfärat på honom.
”Vad pratar du om?” frågade han mig förfärat och såg sedan på Hero.
I nästa sekund gick sanningen uppför mig och jag drog förfärat efter andan.
”Nej”, sa hon högt, förfärat, och la sina nu svala händer om mitt ansikte.
När hon märkte det gav hon till ett förfärat litet utrop: ”Skit också!”.
Han förför och förtjusar, förgör och förfärar med samma varma hand och känsliga fötter.
Han, kirurgen, van att tillfoga andra ont utan spår av medlidande, denne förkunnare av det överlagda mordet, han ser så ömklig ut, blek som ett lik, han skälver, stammar, och vid åsynen av doktorn bakom mig sjunker han ihop gripen av skräck, som förfärar mig mer än alla de föregående rysligheterna.