Fornlämningar i en mening
Två fornlämningar från ett förlorat brukssamhälle, tänkte hon.
Mellan de många vinande träden låg husen tysta som fornlämningar – mörka, livlösa och vandöda.
Sedan några år tillbaka tillbringade han, Lisbet och pojkarna somrarna på Fårö, en karg ö med raukar och talrika fornlämningar i Östersjön, åtskild från huvudön av ett smalt sund.
Ove och Rune stod utanför sina hus med händerna obstinat nerkörda i byxfickorna, som fornlämningar i en ny tid, medan en parad av stroppiga fastighetsmäklare i grapefruktstora slipsknutar patrullerade den lilla gatan mellan husen och betraktade de båda som gamar betraktar åldrande vattenbufflar.
Mellan de många vinande träden låg husen tysta som fornlämningar – mörka, livlösa och vandöda.
Sedan några år tillbaka tillbringade han, Lisbet och pojkarna somrarna på Fårö, en karg ö med raukar och talrika fornlämningar i Östersjön, åtskild från huvudön av ett smalt sund.
Ove och Rune stod utanför sina hus med händerna obstinat nerkörda i byxfickorna, som fornlämningar i en ny tid, medan en parad av stroppiga fastighetsmäklare i grapefruktstora slipsknutar patrullerade den lilla gatan mellan husen och betraktade de båda som gamar betraktar åldrande vattenbufflar.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
– Det här är en fornlämning, säger fröken.
En fornlämning av den här kalibern gjorde ingen människa glad, bara sjösjuk, och hur någon ens kommit på tanken att konstruera en sovplats som i princip tarvar en kustskepparexamen övergår mitt förstånd.
En fornlämning av den här kalibern gjorde ingen människa glad, bara sjösjuk, och hur någon ens kommit på tanken att konstruera en sovplats som i princip tarvar en kustskepparexamen övergår mitt förstånd.