Förtretad i en mening
”Skrik inte så!” sa kommissarien förtretad.
Jag blev förtretad när jag inte fick veta vem det var.
Caius såg lika förtretad ut som om Aros milda frågor varit knytnävsslag.
Hon drog förtretad undan sin hand som Kiss Nilsson försökt fatta och leka med.
– Nej, nej, mumlade Adèle som blivit förtretad över att Angela så snart gled undan hennes händer.
Så pinsamt, tänkte jag förtretad, och var glad för att vi bokstavligen tagit oss vatten över huvudet.
”Varför ringde du inte?” frågade en uppenbart förtretad Svenningsson Nenne med adrenalinhetsig röst.
Agatha hade varit totalt oförmögen att göra det, något som alltid hade gjort henne förtretad och ängslig.
”Jag ljuger inte för dig, vad är det du säger!” säger Karl och är ganska förtretad och har dåligt samvete dessutom.
Och nu utbrast hon öppet förtretad: ”Piphuvuden! Men Otto! Vad ska det vara till! Världen störtar ihop och du tänker på piphuvuden! Att man ska få höra något så galet!”.
Under det vi upplivade våra gemensamma minnen från Berlin återföll han i sin gamla roll av förtrogen umgängesvän och talade sig varm, glömde små misshälligheter, tillstod riktigheten av åtskilligt, som han offentligen hade förnekat -- -- -- Plötsligt tycktes han erinra sig någon plikt eller något givet löfte; blir stum, kylig, fientlig, förtretad över att han låtit locka ur sig hemligheter.
När karln äntligen hämtades bort och när det kom i dagen att han i sin obegripliga elakhet hade tagit ett porträtt, det enda porträtt som doktorn hade av sin hustru och sina barn, och rivit sönder det, och när doktorn ledsen satt och betraktade bitarna, som det inte tycktes kunna gå att foga ihop igen, sa Quangel förtretad: Vet doktorn vad, ibland tror jag att doktorn verkligen är för eftergiven.
Jag blev förtretad när jag inte fick veta vem det var.
Caius såg lika förtretad ut som om Aros milda frågor varit knytnävsslag.
Hon drog förtretad undan sin hand som Kiss Nilsson försökt fatta och leka med.
– Nej, nej, mumlade Adèle som blivit förtretad över att Angela så snart gled undan hennes händer.
Så pinsamt, tänkte jag förtretad, och var glad för att vi bokstavligen tagit oss vatten över huvudet.
”Varför ringde du inte?” frågade en uppenbart förtretad Svenningsson Nenne med adrenalinhetsig röst.
Agatha hade varit totalt oförmögen att göra det, något som alltid hade gjort henne förtretad och ängslig.
”Jag ljuger inte för dig, vad är det du säger!” säger Karl och är ganska förtretad och har dåligt samvete dessutom.
Och nu utbrast hon öppet förtretad: ”Piphuvuden! Men Otto! Vad ska det vara till! Världen störtar ihop och du tänker på piphuvuden! Att man ska få höra något så galet!”.
Under det vi upplivade våra gemensamma minnen från Berlin återföll han i sin gamla roll av förtrogen umgängesvän och talade sig varm, glömde små misshälligheter, tillstod riktigheten av åtskilligt, som han offentligen hade förnekat -- -- -- Plötsligt tycktes han erinra sig någon plikt eller något givet löfte; blir stum, kylig, fientlig, förtretad över att han låtit locka ur sig hemligheter.
När karln äntligen hämtades bort och när det kom i dagen att han i sin obegripliga elakhet hade tagit ett porträtt, det enda porträtt som doktorn hade av sin hustru och sina barn, och rivit sönder det, och när doktorn ledsen satt och betraktade bitarna, som det inte tycktes kunna gå att foga ihop igen, sa Quangel förtretad: Vet doktorn vad, ibland tror jag att doktorn verkligen är för eftergiven.
Men jag är så, det vittnesbörd må jag giva mig själv, att jag vill förtreta och fördärva ingen; minst dig, Albert.
Han talade aldrig om giftermål, och det förtretade henne.
Och rummet, som nyss genomskurits av onda och förtretade röster, renades för några ögonblick av sångarens muntra och tilllitsfulla toner.
Tre månader, två veckor och en dag senare gifte sig Agatha och Konrad Neukirchen, vilket gjorde alla som kände dem förvånade och (i viss mån) förtretade.
Och rummet, som nyss genomskurits av onda och förtretade röster, renades för några ögonblick av sångarens muntra och tilllitsfulla toner.
Tre månader, två veckor och en dag senare gifte sig Agatha och Konrad Neukirchen, vilket gjorde alla som kände dem förvånade och (i viss mån) förtretade.
Men Sara vände bort huvudet och yttrade förtretat, halvhögt: Med sådant upptar jag inte tiden, i synnerhet inte om morgnarna.
– Då vore det lämpligare att vända sig till en begravningsbyrå direkt än att besvära vetenskapen, hade den store kirurgen antytt, halvt humoristiskt, halvt lätt förtretat.
– Då vore det lämpligare att vända sig till en begravningsbyrå direkt än att besvära vetenskapen, hade den store kirurgen antytt, halvt humoristiskt, halvt lätt förtretat.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.