Förtorkade i en mening
Några förtorkade rosor blev synliga.
Omgiven av gammalt ris och förtorkade trädstammar.
Stora insekter och baggar låg döda och förtorkade på golvet.
Han pressade sina kalla, perfekta läppar mot min förtorkade kind.
Då såg Marco halsbandet som stack ut under likets förtorkade tumme.
I Thomas’ våning var endast den förtorkade nackstyva jungfrun hemma.
Hon fick syn på den lilla förtorkade röda rosen bland de gula löven.
Mot den bortre väggen fanns en spaljé täckt med förtorkade vinrankor.
Han lyser så starkt att det tränger in under deras förtorkade näthinnor.
Nu var det i stället den redan som förtorkade Edla, vilken fick alltsammans över sig.
Och så kom det sig att den lilla förtorkade gumman började sy på Frideborgs små barnkläder.
Det var ett vitt kuvert som rörde sig svagt i vinden, inkilat mellan stjälkarna på ett par förtorkade rosor.
I ljuset, som föll in genom ett av korridorens fönster, sågo hennes kinder ut som vissna och förtorkade löv.
När vi drog upp ogräs ur den förtorkade sommarjorden brände händerna av friktionen och sved efter brännässlorna.
För männen som betraktar scenen från klippan påminner bilen om en insekt som sakta kryper över den förtorkade jordytan.
Runt stugan stod döda träd med vita, spöklika grenar, några förtorkade enbuskar och små martallar vars grenar vridits i vinden.
Han gned sakta sitt underliv, kände hur könet styvnade och efter bara en halv minut sprutade en kladdig sats i en kaskad över de förtorkade bambubladen.
Han trimmade buskar och grenar på några av de gamla, delvis förtorkade fruktträden, väl medveten om att man inte skulle ge sig på dem mitt i sommaren.
Hans var ju icke av hennes stam, han tillhörde dessa förtorkade kristna som hade utspätt vitt blod i ådrorna och inte tålde stormar eller brännande solsken.
Klädd i linne, shorts och gymnastikskor joggade han sin vanliga, en och en halv mil långa runda uppe i de förtorkade bergen, med sin kollega lufsande vid sin sida.
Och så drabbar detta slag, detta omänskliga slag! Efter en stund sträcker den gamle lantarbetaren ut sin vanställda, förtorkade hand över bordet: ”Mor!” säger han.
Här hittar jag inget, tänkte han och betraktade under en stunds sorgsenhet den knutna, förtorkade handen, som verkade försöka gripa tag om något, gripa tag om själva livet.
När jag ser dig lysa av lycka och när jag hör Frideborg sjunga, medan hon går i trädgården och hänger upp tvättkläderna, då är det som om mina ögon och min strupe vore förtorkade.
Han sträcker ut en skakig hand, stryker försiktigt fingrarna mot vätan på hennes kind och för dem sedan till sin förtorkade tunga och blundar medan han känner smaken av hennes tårar.
Det föreställde Toots föräldrars föräldrar, av skotsk och engelsk härkomst, som utan att le och iförda grova yllekläder stod framför ett nybyggarskjul och kisade mot det förtorkade, flinthårda liv som sträckte ut sig inför dem.
Må Jesus lyfta sina trötta armar efter Josef Wahlbom! Må han gråta blod under sin stingande törnekrona! Må alla åldrande kvinnor med förtorkade barmar och skrumpna sköten höja sina röster i bön! Josef Wahlbom ser dem icke längre.
En morgon då jag går rue de Fleurus fram för att styrka mig med anblicken av min regnbåge i färgarens fönster, träder jag in i Luxembourgträdgården, som nu står i full blomning, vacker som en fesaga, och där hittar jag på marken två förtorkade kvistar, som brutits av blåsten.
Pelare av gamla barrträd spridda i den gröna omgivningen – helt förtorkade stammar från vilka barken fallit av för länge sedan och som nu uppvisade en slät, silvergrå yta; de hade varit döda länge, men de förblev i sitt bistra upprättstående en symbol för ståndaktighet i det hårda klimatet på dessa breddgrader.
De var svartvita, alla tagna av Abbie i främmande länder: svarta pojkar, klädda som soldater, som skulle ha kunnat hålla på med någon lek om det inte hade varit för den tomma blicken i ögonen, kvinnor med mörka slöjor och förbluffande bleka ögon, som spejade ut över förtorkade landskap efter män som aldrig skulle komma tillbaka, folk som haltade ut från ett brinnande sjukhus.
Omgiven av gammalt ris och förtorkade trädstammar.
Stora insekter och baggar låg döda och förtorkade på golvet.
Han pressade sina kalla, perfekta läppar mot min förtorkade kind.
Då såg Marco halsbandet som stack ut under likets förtorkade tumme.
I Thomas’ våning var endast den förtorkade nackstyva jungfrun hemma.
Hon fick syn på den lilla förtorkade röda rosen bland de gula löven.
Mot den bortre väggen fanns en spaljé täckt med förtorkade vinrankor.
Han lyser så starkt att det tränger in under deras förtorkade näthinnor.
Nu var det i stället den redan som förtorkade Edla, vilken fick alltsammans över sig.
Och så kom det sig att den lilla förtorkade gumman började sy på Frideborgs små barnkläder.
Det var ett vitt kuvert som rörde sig svagt i vinden, inkilat mellan stjälkarna på ett par förtorkade rosor.
I ljuset, som föll in genom ett av korridorens fönster, sågo hennes kinder ut som vissna och förtorkade löv.
När vi drog upp ogräs ur den förtorkade sommarjorden brände händerna av friktionen och sved efter brännässlorna.
För männen som betraktar scenen från klippan påminner bilen om en insekt som sakta kryper över den förtorkade jordytan.
Runt stugan stod döda träd med vita, spöklika grenar, några förtorkade enbuskar och små martallar vars grenar vridits i vinden.
Han gned sakta sitt underliv, kände hur könet styvnade och efter bara en halv minut sprutade en kladdig sats i en kaskad över de förtorkade bambubladen.
Han trimmade buskar och grenar på några av de gamla, delvis förtorkade fruktträden, väl medveten om att man inte skulle ge sig på dem mitt i sommaren.
Hans var ju icke av hennes stam, han tillhörde dessa förtorkade kristna som hade utspätt vitt blod i ådrorna och inte tålde stormar eller brännande solsken.
Klädd i linne, shorts och gymnastikskor joggade han sin vanliga, en och en halv mil långa runda uppe i de förtorkade bergen, med sin kollega lufsande vid sin sida.
Och så drabbar detta slag, detta omänskliga slag! Efter en stund sträcker den gamle lantarbetaren ut sin vanställda, förtorkade hand över bordet: ”Mor!” säger han.
Här hittar jag inget, tänkte han och betraktade under en stunds sorgsenhet den knutna, förtorkade handen, som verkade försöka gripa tag om något, gripa tag om själva livet.
När jag ser dig lysa av lycka och när jag hör Frideborg sjunga, medan hon går i trädgården och hänger upp tvättkläderna, då är det som om mina ögon och min strupe vore förtorkade.
Han sträcker ut en skakig hand, stryker försiktigt fingrarna mot vätan på hennes kind och för dem sedan till sin förtorkade tunga och blundar medan han känner smaken av hennes tårar.
Det föreställde Toots föräldrars föräldrar, av skotsk och engelsk härkomst, som utan att le och iförda grova yllekläder stod framför ett nybyggarskjul och kisade mot det förtorkade, flinthårda liv som sträckte ut sig inför dem.
Må Jesus lyfta sina trötta armar efter Josef Wahlbom! Må han gråta blod under sin stingande törnekrona! Må alla åldrande kvinnor med förtorkade barmar och skrumpna sköten höja sina röster i bön! Josef Wahlbom ser dem icke längre.
En morgon då jag går rue de Fleurus fram för att styrka mig med anblicken av min regnbåge i färgarens fönster, träder jag in i Luxembourgträdgården, som nu står i full blomning, vacker som en fesaga, och där hittar jag på marken två förtorkade kvistar, som brutits av blåsten.
Pelare av gamla barrträd spridda i den gröna omgivningen – helt förtorkade stammar från vilka barken fallit av för länge sedan och som nu uppvisade en slät, silvergrå yta; de hade varit döda länge, men de förblev i sitt bistra upprättstående en symbol för ståndaktighet i det hårda klimatet på dessa breddgrader.
De var svartvita, alla tagna av Abbie i främmande länder: svarta pojkar, klädda som soldater, som skulle ha kunnat hålla på med någon lek om det inte hade varit för den tomma blicken i ögonen, kvinnor med mörka slöjor och förbluffande bleka ögon, som spejade ut över förtorkade landskap efter män som aldrig skulle komma tillbaka, folk som haltade ut från ett brinnande sjukhus.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Bara en förtorkad gammal nunna och trettio bruna barn som satt och mumlade fram ord.
Men Edla satt där tyst och butter, redan förtorkad som en gammal ungmö, fastän hon bara var några veckor äldre än Angela.
”Jag förstår ändå inte riktigt hur ni kan tro att en förtorkad buske ska rädda världen”, sa jag med ett skarpare tonläge än jag avsett.
Även om hans hud var slät verkade den vara lika förtorkad som damm, med en pappersliknande yta, som om livet inte bara tagits ifrån honom utan hade sugits ur till sista droppen.
”När rensade du här i kylen senast?” säger hans mamma Elaine och håller upp en plastfolietäckt konserv med något som ser ut som förtorkad hjärna på armlängds avstånd.
Men vid Sallys sida satt ytterst på stolskanten en liten finurlig gubbe, en förtorkad trädrot, stram i ryggen, brun, rynkig, med glimmande frostiga blå ögon, påminnande om en frusen insjö.
Peter betraktade Alexandra med avsmak, men han fann till sin förvåning att hon nu över sitt ansikte hade ett slags brunstigt skimmer, som för tillfället kom henne att synas ung på samma sätt som en vanskött och förtorkad växt ett ögonblick kan räta ut sina blad, då man låter vattenkannan strila en dusch över den.
Den som använder ord som ”slocknad”, ”död”, ”förtorkad”, ”vissnad” och ”förbrukad” för att beskriva en kvinna vars östrogenproduktion håller på att upphöra, eller redan har upphört, förmedlar oerhört mycket mer än att flickor föds med ungefär en miljon ägganlag och att kvinnor vid ungefär femtio års ålder har gjort slut på dem.
Men Edla satt där tyst och butter, redan förtorkad som en gammal ungmö, fastän hon bara var några veckor äldre än Angela.
”Jag förstår ändå inte riktigt hur ni kan tro att en förtorkad buske ska rädda världen”, sa jag med ett skarpare tonläge än jag avsett.
Även om hans hud var slät verkade den vara lika förtorkad som damm, med en pappersliknande yta, som om livet inte bara tagits ifrån honom utan hade sugits ur till sista droppen.
”När rensade du här i kylen senast?” säger hans mamma Elaine och håller upp en plastfolietäckt konserv med något som ser ut som förtorkad hjärna på armlängds avstånd.
Men vid Sallys sida satt ytterst på stolskanten en liten finurlig gubbe, en förtorkad trädrot, stram i ryggen, brun, rynkig, med glimmande frostiga blå ögon, påminnande om en frusen insjö.
Peter betraktade Alexandra med avsmak, men han fann till sin förvåning att hon nu över sitt ansikte hade ett slags brunstigt skimmer, som för tillfället kom henne att synas ung på samma sätt som en vanskött och förtorkad växt ett ögonblick kan räta ut sina blad, då man låter vattenkannan strila en dusch över den.
Den som använder ord som ”slocknad”, ”död”, ”förtorkad”, ”vissnad” och ”förbrukad” för att beskriva en kvinna vars östrogenproduktion håller på att upphöra, eller redan har upphört, förmedlar oerhört mycket mer än att flickor föds med ungefär en miljon ägganlag och att kvinnor vid ungefär femtio års ålder har gjort slut på dem.
Hon hade blivit så tunn och hopvriden … som ett förtorkat rep.
Han var en tung och betydelsefull politiker, inte något perifert, förtorkat original.
Vägen slingrar sig en kilometer till och blir till en korridor av damm i en korsning, där grusvägar leder västerut och österut som grenar på ett förtorkat träd.
Jag hade försökt se framför mig den bleke engelsmannen i ett förtorkat ökenlandskap någonstans, med ryggen åt en cirkel av nakna stammedlemmar; hans blick jagade över en tom himmel och hans ensamhet förbittrade honom.
DE KÖRDE ÖSTERUT PÅ HIGHWAY 200, GENOM STÄDERNA LEWISTOWN och Winnett, in i Musselshellflodens avrinningsområde, i riktning mot Jordan, Circle och Sidney, över det sommarhårda höglandet med förtorkat gräs, som sträcker sig från bergen ända bort till Minnesota.
Han var en tung och betydelsefull politiker, inte något perifert, förtorkat original.
Vägen slingrar sig en kilometer till och blir till en korridor av damm i en korsning, där grusvägar leder västerut och österut som grenar på ett förtorkat träd.
Jag hade försökt se framför mig den bleke engelsmannen i ett förtorkat ökenlandskap någonstans, med ryggen åt en cirkel av nakna stammedlemmar; hans blick jagade över en tom himmel och hans ensamhet förbittrade honom.
DE KÖRDE ÖSTERUT PÅ HIGHWAY 200, GENOM STÄDERNA LEWISTOWN och Winnett, in i Musselshellflodens avrinningsområde, i riktning mot Jordan, Circle och Sidney, över det sommarhårda höglandet med förtorkat gräs, som sträcker sig från bergen ända bort till Minnesota.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.