Förlika i en mening
En identitet han kunde förlika sig med.
Det kunde han så klart inte förlika sig med.
förlika mig med tanken på livet som singelmorsa.
Kanske är det med den som jag måste förlika mig.
Han kan fortfarande inte förlika sig med förvandlingen.
Jag försöker förlika mig med min kropp, med mitt kön.
Att vi är kvar på ruta ett är svårt att förlika sig med.
Det är lukten av arbetarbarn som hon inte kan förlika sig med.
Aldrig kunde hon förlika sig med att sonen var så lik sin pappa.
Jag anade vad som hänt men kunde ändå inte förlika mig med tanken.
’Du måste förlika dig med att du har ett gudomligt uppdrag’, sa han.
Jag kunde inte förlika mig med att inte vara bäst på höjdhoppstävlingarna.
Du kommer att vara tvungen att förlika dig med mig så att vi kan samarbeta här.
Den nya tidens perforerade plastrektanglar hade han aldrig kunnat förlika sig med.
”Kommer du någonsin att kunna göra det? Kommer du någonsin att förlika dig?”.
Kan inte förlika mig med dödsfallet och inte med något annat heller för den delen.
Han började förlika sig med tanken att han kanske inte var oumbärlig för företaget.
Vi har alla kämpat, försökt förlika oss med något vi inte hade någon kontroll över.
Med Malin verkar det vara tvärtom, hon verkar inte förlika sig med att hon är en outcast.
Peter rös; han hade aldrig helt och hållet kunnat förlika sig med att han inte lyckats hjälpa mannen.
Sculley svarade att han ännu hade svårt att förlika sig med tanken på en stor konfrontation med Jobs.
Ju längre bort hon kom från Santa Fe desto lättare skulle det bli att förlika sig med dessa egenskaper.
Bättre att förlika sig med beslutet och sedan begära nåd efter tio år eller så, det var hans resonemang.
Jag är inte 40 år längre och jag kan således bara förlika mig med att den tid som runnit bort inte återkommer.
I mina mörkaste stunder hade jag svårt att förlika mig med tanken på att Gud hade skapat denna osynliga organism.
Att tända ett levande ljus i dödens symbol var ett sätt att bearbeta och kanske förlika sig med tanken att man ska dö.
Jonna hade svårt att förlika sig med tanken att det var mannen på bilden som hade förorsakat så mycket elände för så många.
Det som var svårast för mig att acceptera då var att förlika mig med det faktum att min identitet var en tjock kvinnas identitet.
Det fanns emellertid något han aldrig kunde förlika sig med, tillfällen då människan visade sin värsta och mest primitiva sida.
Han kunde aldrig förlika sig med att det var där han skulle bo tills han blev så gammal att han kanske inte längre klarade sig själv.
Hade han anpassat sig? Accepterade han det som hänt? Kunde en man som sa att han var oskyldig ändå förlika sig med ett livstidsstraff?.
Det kunde han så klart inte förlika sig med.
förlika mig med tanken på livet som singelmorsa.
Kanske är det med den som jag måste förlika mig.
Han kan fortfarande inte förlika sig med förvandlingen.
Jag försöker förlika mig med min kropp, med mitt kön.
Att vi är kvar på ruta ett är svårt att förlika sig med.
Det är lukten av arbetarbarn som hon inte kan förlika sig med.
Aldrig kunde hon förlika sig med att sonen var så lik sin pappa.
Jag anade vad som hänt men kunde ändå inte förlika mig med tanken.
’Du måste förlika dig med att du har ett gudomligt uppdrag’, sa han.
Jag kunde inte förlika mig med att inte vara bäst på höjdhoppstävlingarna.
Du kommer att vara tvungen att förlika dig med mig så att vi kan samarbeta här.
Den nya tidens perforerade plastrektanglar hade han aldrig kunnat förlika sig med.
”Kommer du någonsin att kunna göra det? Kommer du någonsin att förlika dig?”.
Kan inte förlika mig med dödsfallet och inte med något annat heller för den delen.
Han började förlika sig med tanken att han kanske inte var oumbärlig för företaget.
Vi har alla kämpat, försökt förlika oss med något vi inte hade någon kontroll över.
Med Malin verkar det vara tvärtom, hon verkar inte förlika sig med att hon är en outcast.
Peter rös; han hade aldrig helt och hållet kunnat förlika sig med att han inte lyckats hjälpa mannen.
Sculley svarade att han ännu hade svårt att förlika sig med tanken på en stor konfrontation med Jobs.
Ju längre bort hon kom från Santa Fe desto lättare skulle det bli att förlika sig med dessa egenskaper.
Bättre att förlika sig med beslutet och sedan begära nåd efter tio år eller så, det var hans resonemang.
Jag är inte 40 år längre och jag kan således bara förlika mig med att den tid som runnit bort inte återkommer.
I mina mörkaste stunder hade jag svårt att förlika mig med tanken på att Gud hade skapat denna osynliga organism.
Att tända ett levande ljus i dödens symbol var ett sätt att bearbeta och kanske förlika sig med tanken att man ska dö.
Jonna hade svårt att förlika sig med tanken att det var mannen på bilden som hade förorsakat så mycket elände för så många.
Det som var svårast för mig att acceptera då var att förlika mig med det faktum att min identitet var en tjock kvinnas identitet.
Det fanns emellertid något han aldrig kunde förlika sig med, tillfällen då människan visade sin värsta och mest primitiva sida.
Han kunde aldrig förlika sig med att det var där han skulle bo tills han blev så gammal att han kanske inte längre klarade sig själv.
Hade han anpassat sig? Accepterade han det som hänt? Kunde en man som sa att han var oskyldig ändå förlika sig med ett livstidsstraff?.
Det är inte långsökt att föreställa sig henne som lärare på ett mindre college någonstans – mindre alienerad, förmodligen ogift, någorlunda förlikad med sin lott – med bankrånet långt bakom sig.
Men så småningom förlikade han sig även med de plikter som det innebar att vara New Yorks störste hyresvärd.
Vid någon tidpunkt i det förflutna gav Greg upp och förlikade sig med att hans öde var att ägna resten av livet åt att vara fet, utmattad och slö som en smörkniv.
Vid någon tidpunkt i det förflutna gav Greg upp och förlikade sig med att hans öde var att ägna resten av livet åt att vara fet, utmattad och slö som en smörkniv.
Jag har förlikat mig med det.
Jan hade förlikat sig med tanken på att han var död.
Han hade förlikat sig med insikten om att han aldrig skulle bli hennes pappa.
Näringslivet skickade honom checkar; man hade förlikat sig med hans existens.
Wallander kunde höra att hon nu hade förlikat sig med tanken på att mannen var död.
Hon hade en obotlig cancer, det fanns inget att göra och hon hade förlikat sig med sitt öde.
Tolken Nombeko hade förlikat sig med tanken på att de nio åren i fångenskap skulle bli fler.
Hon trodde att hon hade förlikat sig med historien genom att leva i nuet och planera för framtiden.
Förr eller senare kommer det förflutna ikapp och då måste du ha förlikat dig med vad du har gjort.
Jag har naturligtvis ställt frågan till Danielsson och även han tycks ha förlikat sig med den möjligheten.
Jag hade förlikat mig med den, och med allt som var förknippat med den, med min mor, mina bröder och min döde far.
Att det de har fungerar, även om Christina aldrig förlikat sig med far, trots att hon ändå blivit som dem med åren.
Jag hade länge känt att de inte brydde sig om mig, att de helt enkelt inte älskade mig, och hade mer eller mindre förlikat mig med det.
Ska du med, Herbert? Herbert Einstein hade långsamt förlikat sig med tanken på att leva ett tag till, och han nickade uppgivet åt Allan.
Med tiden hade Gerlof förlikat sig med Jens spårlösa försvinnande, så gott det gick, på samma sätt som han förlikat sig med Ellas död.
Förvisso är detta den sorgligaste av historier eftersom vi båda tycks ha förlikat oss med den, trots att den sannolikt aldrig kommer att avslutas så länge någon av oss lever.
Påminde Tom om den gången Sharon inte satte sin fot utanför dörren på tre dagar därför att hon trodde att ansiktet höll på att rasa ihop av solskador typ åldrande-specialeffekt på film och inte ville att någon skulle få se henne och inte heller utsätta sig för UV-strålar förrän hon hade förlikat sig med det i ensamhet.
Anledningen till att han hade ignorerat mig under de där veckorna i Partreau, då jag försökte låta bli att tro att jag skulle vara ensam och övergiven för alltid, var att han inte kände sig säker på att han kunde lita på att jag skulle ge honom det han ville ha – inte förrän jag hade förlikat mig med mina egna olyckliga omständigheter och lagt mina egna tragedier tillräckligt långt bakom mig för att kunna reflektera över hans.
Jan hade förlikat sig med tanken på att han var död.
Han hade förlikat sig med insikten om att han aldrig skulle bli hennes pappa.
Näringslivet skickade honom checkar; man hade förlikat sig med hans existens.
Wallander kunde höra att hon nu hade förlikat sig med tanken på att mannen var död.
Hon hade en obotlig cancer, det fanns inget att göra och hon hade förlikat sig med sitt öde.
Tolken Nombeko hade förlikat sig med tanken på att de nio åren i fångenskap skulle bli fler.
Hon trodde att hon hade förlikat sig med historien genom att leva i nuet och planera för framtiden.
Förr eller senare kommer det förflutna ikapp och då måste du ha förlikat dig med vad du har gjort.
Jag har naturligtvis ställt frågan till Danielsson och även han tycks ha förlikat sig med den möjligheten.
Jag hade förlikat mig med den, och med allt som var förknippat med den, med min mor, mina bröder och min döde far.
Att det de har fungerar, även om Christina aldrig förlikat sig med far, trots att hon ändå blivit som dem med åren.
Jag hade länge känt att de inte brydde sig om mig, att de helt enkelt inte älskade mig, och hade mer eller mindre förlikat mig med det.
Ska du med, Herbert? Herbert Einstein hade långsamt förlikat sig med tanken på att leva ett tag till, och han nickade uppgivet åt Allan.
Med tiden hade Gerlof förlikat sig med Jens spårlösa försvinnande, så gott det gick, på samma sätt som han förlikat sig med Ellas död.
Förvisso är detta den sorgligaste av historier eftersom vi båda tycks ha förlikat oss med den, trots att den sannolikt aldrig kommer att avslutas så länge någon av oss lever.
Påminde Tom om den gången Sharon inte satte sin fot utanför dörren på tre dagar därför att hon trodde att ansiktet höll på att rasa ihop av solskador typ åldrande-specialeffekt på film och inte ville att någon skulle få se henne och inte heller utsätta sig för UV-strålar förrän hon hade förlikat sig med det i ensamhet.
Anledningen till att han hade ignorerat mig under de där veckorna i Partreau, då jag försökte låta bli att tro att jag skulle vara ensam och övergiven för alltid, var att han inte kände sig säker på att han kunde lita på att jag skulle ge honom det han ville ha – inte förrän jag hade förlikat mig med mina egna olyckliga omständigheter och lagt mina egna tragedier tillräckligt långt bakom mig för att kunna reflektera över hans.
Jag lutar huvudet i händerna och förlikar mig.
Jag förlikar mig med tanken att det här kanske var så långt jag kom.
Jag förlikar mig med tanken att det här kanske var så långt jag kom.