Exempelmeningar

Välj språk och skriv in ett ord för att få exempel på hur man använder det i en mening.

svenska   engelska

Förbannat i en mening

förbannat vacker.
förbannat grymt.
Han var förbannat trött.
Hon var förbannat läcker.
förbannat dumt frågat.
Folk snackar så förbannat.
Var inte så förbannat dum.

Och blivit förbannat upprörd.
Det var så förbannat onödigt.
Jag är så förbannat ledsen.
Men hon gjorde dem lik förbannat.
Jag har så förbannat ont i benet.
Det var ett rent förbannat oväsen.
Förbannat synd det som hände honom.
”Lik förbannat”, säger Silver.
Hans huvud var ju så förbannat stort.
”Folk ljuger så förbannat”, sa han.
Irrationellt, visst, men likt förbannat.
Men just nu är jag så förbannat trött.
”Jag är så förbannat trött”, sa hon.

Du vet förbannat väl vad det handlar om.
Erika Berger var en förbannat vacker kvinna.
Jag var inte förberedd ett förbannat dugg.
Skylla på att allt är så förbannat rörigt.
Nej, det är bara så förbannat meningslöst.
Och ha inte så förbannat bråttom nästa gång.
Tyska är ett förbannat svårt språk som ni vet.
”Och förbannat självbelåten”, tillade Martie.
Han hade varit förbannat less på allting just då.
”Ja, jag är förbannat elak”, bekräftade Martie.
En förbannat fascinerande orm, men förbannat giftig.
För det var fel av henne att förbanna – Herregud!.
Tåget har anlänt och Malin vill skrika rakt ut, förbanna sig själv.
Jag hade inte hört henne utan varit fullt upptagen med att förbanna min bror.
Kvinnan skrek till och hytte med näven mot fåglarna: Gud kommer att förbanna er!.
Det enda de kunde tacka och samtidigt förbanna, var dimman som låg tät omkring dem.
Böna och förbanna, försöka dra henne tillbaka, sedan somna för att aldrig mer vakna.
Han visste inte om han skulle tacka eller förbanna ödet som lät honom leva i detta vakuum.
Säg Vatopaidi och även den mest gudfruktige grek börjar förbanna det förskingrande prästerskapet.
Du fortsatte att förhöra och förbanna och jag höll istadigt i med min vägran att ångra vad jag gjort.
Ynglingen ser ut att förbanna sig själv för att han sagt något, och snor runt på stället för att gå.
Ironiskt nog hade hon kanske därför de påtvingade kyrkobesöken att tacka, eller förbanna, för sitt yrkesval.
Hans Ekström hade avslutat med att förbanna familjen Fågelsjö: »De skickade inte ens en blomma till begravningen.
Hon hade borstat tänderna, duschat, satt på sig rena kläder och hunnit svära och förbanna honom högt för sig själv.
Han visste inte om han skulle förbanna eller välsigna det nya systemet som tillät en att styra fler än ett lok samtidigt.
Jag ville skrika, gråta, förbanna, men det enda jag kunde göra var att luta mig mot en snaskig vägg och försöka förstå.
Vad skulle ett barn tänka om att bli framfödd till den här världen? Han eller hon kanske bara skulle förbanna mej, kanske dej.
Sålunda stannade jag kvar bakom dörren, bland skuggor som ofta upplystes av åskväderssken, och hörde henne förbanna och sedan gorma.
Du kommer att titta på programmet, förbanna mig för att jag inte berättade för dig det jag kommer berätta där och du kommer att förstå.
Nu håller Elin Sand mobilen i handen och trycker kortnumret till stationen, samtidigt som hon hör kvinnan under sitt knä svära och förbanna.
Han svär inombords över det förbannade jävla vädret, men vet att det är lönlöst att förbanna makterna, fucking useless, och det leder aldrig någon vart.
Hon fördubblade sina ansträngningar och drog rytmiskt så att hon bände upp dörren undan för undan, tills hon flämtade så våldsamt att hon inte längre kunde svära och förbanna.
Förbanna inte det paradis som ni svenskar faktiskt lever i för då kan det tas ifrån er, tänkte han, eftersom hans katolske pater hemma i Lodz tidigt hade lärt honom att tänka på det viset.
Att Harry hade varit mörkrädd, men inte ville berätta det för någon, så när han och modern hade lyssnat vid dörren, hade de kunnat höra sonen gråta och förbanna osynliga monster om vartannat.
Han kunde naturligtvis förbanna världen för att den är ytlig och dum, men vad hjälpte det en sån som Martin? Han satt där för sig själv med sina hormoner och sin ensamhet och sin tonårsmelankoli.
Jag låg tyst och stirrade upp i taket och kunde inte sluta förbanna Ulrich för att han hade täppt till sin näsa och blåst som en tok i sitt försök att få ut det förbannade pulvret som han så ivrigt ville testa för att få bort smärtan i örat.
Han kunde förbanna det faktum att nästan ingen intresserade sig för den person de råkade ha med att göra, som de råkar ha framför sig utan egentligen bara var intresserade av de föreställningar de själva har om den person de råkar ha framför sig.
Han kunde inte låta bli att förbanna ödet som såg till att det var just hon som hade råkat ut för en pervers lustmördare, en mördare som han just då ville skulle heta Adamsson, det skulle bli lättare för Anna om hon visste att de hade gripit den skyldige.
Smärta och besvikelse skar i honom som kniv mot öppet öga och det pykniska skenet kring hans habitus bedrog: han saknade pyknikerns förmåga att skaka av sig det onda genom att rasa och förbanna, utan droppar av förtegen ledsenhet och stumt mörker blev alltid kvar i honom som kulor fastbrända i hans mjuka hull.
Därför är man böjd att betrakta den sentimentalt, men Du kan vara förvissad om, att finge vi in några hundra judefamiljer, som förökade sig så, som denna ras har för sed, så komme nästa generation att förbanna dem, som inte vetat att i tid stoppa immigrationen, och den därpå följande skulle inte finna något märkvärdigt i att hårda metoder till urinnevånarnas försvar komme till användning.
Malin dröjer vid dörren, men hör honom förbanna hettan i bilens inre och hon sluter ögonen, försöker följa doften av elden upp över staden, ser för sitt inre hur hettan pressar de få människorna, små punkter bara, mot asfalten, och hon följer sig själv ut över slätten, de brända fälten och den blånande Roxen och hon ser eldarna, hur de äter och hoppar sig fram genom skogen, kastar sig djärvt från trädkrona till trädkrona i en exploderande dans som förgör det mesta i sin väg men som också skapar möjligheter till nytt liv.
Du är förbannad.
Hon var förbannad.
Jag blir förbannad.
Med rätta förbannad.
Jag var så förbannad.
Nu är jag förbannad.
Sedan blir han förbannad.
Jonas Sima blev förbannad.
Jag blir bara förbannad.
Han är jävligt förbannad.
Blir inte du förbannad?.
Jag blev ännu mer förbannad.
Jag är helt enkelt förbannad.
Hon slog till dörren förbannad.
Han lät arg, närmast förbannad.
Det är klart hon blev förbannad.
Arne låter upprörd och förbannad.
”Är du inte förbannad?” sa hon.
Men jag blir nästan lite förbannad.
Jag kände mig utpekad och förbannad.
Han var ju i sån förbannad tidspress.
När han tänkte det blev han förbannad.
Milen var en lång förbannad sträcka.
Du blir bara förbannad om jag försöker.
Du gav igen på alla du var förbannad på.
Han blev förbannad när han tänkte på det.
Han såg så där kontrollerat förbannad ut.
Det är som om han är förbannad på alla.
”Inte? Vem är jag förbannad på då?”.
Men det är sant, en grej gjorde mig förbannad.
”Ja”, säger Valerie och ser förbannad ut.
De blir förbannade.
Ditt förbannade fel.
Den förbannade solen.
Den förbannade dörren.
Hon förbannade sin iver.
Jag förbannade mig själv.
Marco förbannade denna dag.
Den där förbannade polisen.
Den där förbannade gråten.
De kommer att bli förbannade.
– Förbannade satans arslen!.
Alltid dessa förbannade pengar.
Det gjorde bara folk förbannade.
Spola ner den förbannade nyckeln.
Folk blir bara förbannade på mig.
Herre Gud! Hon förbannade sin otur.
Din förbannade, ruttna lilla skit.
Det är som med det förbannade livet.
”Din förbannade idiot!” skrek han.
Alla hans förbannade historier ….
Ännu en gång förbannade han sin idioti.
Gå igenom alla dom förbannade rutinerna.
Han talar om ”den förbannade spriten”.
Förbannade skenheliga skitstövlar ….
– Flytta på dig, förbannade idiotjävel!.
Han hade dött för de förbannade dokumenten.
Dra ut den förbannade lådan helt och hållet.
Du har gjort för många människor förbannade.
Jag ville vinna den där förbannade turneringen.
Han for upp och stirrade på den förbannade boken.
Men jag är inte du, din förbannade skitstövel.
Hon förbannar den känslan.
Jag förbannar den dag vi möttes.
Och nu i bilen förbannar hon sig själv.
I sina tankar förbannar han allt pappersarbete.
Förbannar våra namn och sysselsätter väktarna.
Katarina nickar och förbannar det dåliga vädret.
"Jag förbannar den dag han kom till det här landet!".
Bertil grymtar där han sitter, och förbannar den tidiga timmen.
Jag fylls av kval, förbannar den förlamande rädslan som gripit mig.
Arne Lindroos förbannar oturen som schemalagt honom på krimjouren denna.
Och när han förbannar den »vardagsdy« han avskyr så, undantar han henne:.
Inom sig förbannar hon myndigheternas avsaknad av gemensamma, sökbara register.
Han förbannar sig själv som tryckte upp sin skollegitimation i nyllet på dem.
Knyter nävarna i fickorna som om han förbannar sig själv för det han nu ska göra.
Han flåsar och snyftar, förbannar sina ben för att de inte förmår röra sig fortare.
Insikten att de var fler slår honom som en blixt och i tankarna förbannar han sin dumhet.
Jag förbannar min otur, fem minuter till och jag hade själv hunnit avslöja min identitet.
Jag förbannar tyst mitt försök att skämta, Gun tål uppenbarligen inga lustigheter om det ämnet.
Jag vet inte hur pass övertygad jag är om riktigheten i denna konklusion, men jag förbannar mig själv.
Medan de andra förbannar förrädarna som sålt ut landet och gjort dem till Europas slavar tiger Dimitris.
Där är han ensam och arg och svär åt folk som tycker det är trevligt med jul; själv förbannar han den.
Clas förbannar sig själv när han ser honom promenera iväg längs Brahegatan med sitt karaktäristiska haltande.
Hennes röst blev råare och aggressivare: Jag förbannar natten då jag lät din idiot till far spruta in dig i mig.
”Mejla mig frågorna på en gång, så ska vi se vad jag kan göra”, säger Katarina och förbannar alla journalister.
Några, som jag själv, går vidare till högre studier och förbannar bristen på studentbostäder och det snåla studiebidraget.
Inget jag kan förneka inför mig själv, och hon förbannar sin svaghet, vill vara en del av Toves värld, hennes drömmar och liv.
Och hon förbannar sig själv för att hon förklarar någonting alls för Peder Stålskiöld, det gjorde de knappast för Arto Antinen.
Alldeles utbränd efter en sömnlös natt och upprepade nappatag med de osynliga, förbannar jag livet och klagar över att solen är borta.
Jag känner hur svetten rinner under armarna, anar nervflammorna på halsen, känner kinderna blossa och förbannar att jag inte sminkat mig.
Det är också typiskt att det är sig själv och de andra kollegerna han förbannar när han åker hem på måndagen, inte lögnen han levt på.
Inom Ulf börjar en stark föraning av katastrof växa och han förbannar återigen att han gick med på att låta Paula träffa översten på egen hand.