Fångvaktare i en mening
De ville befordra mig till fångvaktare.
Hon och hennes fångvaktare Amber Gordon.
Deras fångvaktare bar något tungt i famnen.
Sedan känner hon hur hennes fångvaktare kommer närmare.
Britt var deras fångvaktare och rum nummer 13 en isoleringscell.
De tänkte mer som fångvaktare och var skeptiska till nya idéer.
Han var, åtminstone tills vidare, hennes fiende och hennes fångvaktare.
Två av Floyd Skedds bröder var fångvaktare vid fängelset borta i Watertown.
Han kunde bara bli sheriffbiträde om han gick med på att arbeta som fångvaktare.
Där stod en hel massa folk, uniformerade fångvaktare och civilklädda tjänstemän.
Stod han nu vid fönstret och spejade ned på sin fångvaktare? Vad tänkte han väl?.
Deras bror, Martin, före detta polis, före detta fångvaktare, numera dömd brottsling.
Genast sluter flera fångvaktare upp omkring dem och de anklagade förs åt varsitt håll.
Nu kom en fångvaktare in följd av en handräckningsfånge som bar en skål och en tallrik.
Anita Farmander skakade lätt på huvudet och såg på den äldre av sina båda fångvaktare.
Den fångvaktare som väntade på henne stod bredbent, med armarna i kors och rasslande nycklar.
Jag kunde ej låta bli att le när jag såg hur maran, som red mig, slog ned på min fångvaktare.
Det hade känts som en kort och ytlig slummer, men han hade varken hört eller sett sin fångvaktare komma.
Han måste ut, om de tankar han hade om sin fångvaktare stämde skulle han aldrig komma härifrån levande.
Det var också ett sätt för hans fångvaktare att visa att de inte tvekade att använda våld och tillfoga smärta.
Den gula, emaljerade nattpottan skulle hon ställa i en annan lucka och på morgonen hämtades den av en fångvaktare.
Skulle han skrika på hjälp eller var det hans fångvaktare som närmade sig? Billjudet passerade förbi och blev svagare.
”Är han din fångvaktare nu? Jag såg ett inslag på teve häromveckan om kontroll och svartsjuka i tonårsförhållanden …”.
Fråga vilken fångvaktare som helst så säger han det – för att upprätthålla ordningen krävs det att man tar i med hårdhandskarna.
”Vad kan vi fångvaktare göra?” Och la till med låg röst: ”Och i just det här fallet var det kanske inte oss emot heller …”.
Jag grät fortfarande när jag vaknade, mina första riktiga tårar för honom – och för mig själv, hans fångvaktare, hans domare, hans son.
Han är nästan säker på att fångvaktare och arbetstillsyningsmän vet om vad han har för sig, att han stjäl ärter, men de säger ingenting.
”Var fanns du då, Justus? Var fanns de andra vuxna?” skrek hans fångvaktare och nu var det inte längre någon tvekan om att det var en kvinna.
Det här är spänningen med att vara fångvaktare, triumfens ögonblick som en fångvaktare tålmodigt väntar på under alla de långtråkiga timmarna.
På restaurang Tegnér upptäckte Per Meurling sommaren 1945 en fångvaktare från rannsakningshäktet som först varit mycket vänlig, rentav förstående.
Somliga fångvaktare hälsade på honom, andra vände honom demonstrativt ryggen, när han närmade sig, och sneglade misstänksamt efter honom där han gick.
Hon och hennes fångvaktare Amber Gordon.
Deras fångvaktare bar något tungt i famnen.
Sedan känner hon hur hennes fångvaktare kommer närmare.
Britt var deras fångvaktare och rum nummer 13 en isoleringscell.
De tänkte mer som fångvaktare och var skeptiska till nya idéer.
Han var, åtminstone tills vidare, hennes fiende och hennes fångvaktare.
Två av Floyd Skedds bröder var fångvaktare vid fängelset borta i Watertown.
Han kunde bara bli sheriffbiträde om han gick med på att arbeta som fångvaktare.
Där stod en hel massa folk, uniformerade fångvaktare och civilklädda tjänstemän.
Stod han nu vid fönstret och spejade ned på sin fångvaktare? Vad tänkte han väl?.
Deras bror, Martin, före detta polis, före detta fångvaktare, numera dömd brottsling.
Genast sluter flera fångvaktare upp omkring dem och de anklagade förs åt varsitt håll.
Nu kom en fångvaktare in följd av en handräckningsfånge som bar en skål och en tallrik.
Anita Farmander skakade lätt på huvudet och såg på den äldre av sina båda fångvaktare.
Den fångvaktare som väntade på henne stod bredbent, med armarna i kors och rasslande nycklar.
Jag kunde ej låta bli att le när jag såg hur maran, som red mig, slog ned på min fångvaktare.
Det hade känts som en kort och ytlig slummer, men han hade varken hört eller sett sin fångvaktare komma.
Han måste ut, om de tankar han hade om sin fångvaktare stämde skulle han aldrig komma härifrån levande.
Det var också ett sätt för hans fångvaktare att visa att de inte tvekade att använda våld och tillfoga smärta.
Den gula, emaljerade nattpottan skulle hon ställa i en annan lucka och på morgonen hämtades den av en fångvaktare.
Skulle han skrika på hjälp eller var det hans fångvaktare som närmade sig? Billjudet passerade förbi och blev svagare.
”Är han din fångvaktare nu? Jag såg ett inslag på teve häromveckan om kontroll och svartsjuka i tonårsförhållanden …”.
Fråga vilken fångvaktare som helst så säger han det – för att upprätthålla ordningen krävs det att man tar i med hårdhandskarna.
”Vad kan vi fångvaktare göra?” Och la till med låg röst: ”Och i just det här fallet var det kanske inte oss emot heller …”.
Jag grät fortfarande när jag vaknade, mina första riktiga tårar för honom – och för mig själv, hans fångvaktare, hans domare, hans son.
Han är nästan säker på att fångvaktare och arbetstillsyningsmän vet om vad han har för sig, att han stjäl ärter, men de säger ingenting.
”Var fanns du då, Justus? Var fanns de andra vuxna?” skrek hans fångvaktare och nu var det inte längre någon tvekan om att det var en kvinna.
Det här är spänningen med att vara fångvaktare, triumfens ögonblick som en fångvaktare tålmodigt väntar på under alla de långtråkiga timmarna.
På restaurang Tegnér upptäckte Per Meurling sommaren 1945 en fångvaktare från rannsakningshäktet som först varit mycket vänlig, rentav förstående.
Somliga fångvaktare hälsade på honom, andra vände honom demonstrativt ryggen, när han närmade sig, och sneglade misstänksamt efter honom där han gick.
”Se här”, sa fångvaktaren.
”Gick med på?” sa fångvaktaren.
Fångvaktaren gjorde också genast en avvärjande åtbörd.
När fångvaktaren skulle låsa för natten ställde han stolen utanför dörren.
– Du och jag då? ropade fångvaktaren efter honom när han sprang så fort han kunde ut på savannen.
”Hör på!” ropade doktor Reichhardt efter fångvaktaren, som just var i färd med att stänga dörren.
Du satt på den ena sidan och Allan på den andra, det var en fångtransport och tredje fångvaktaren körde.
Fångvaktaren betraktar förbryllad den gamla kvinnan, som talar med en röst som hos en ung, förälskad flicka.
Fångvaktaren som var ansvarig för rummet började gå längs borden för att låta alla veta att besökstiden nästan var slut.
Fångvaktaren konstapel Ryan Finlay tyckte om att konfiskera fotografier som man skickade till fångarna, och i dag var det inget undantag.
Med pastorn tillika fängelsechefen borta lyckades Thabo med Pablo Nerudas hjälp få den kvinnliga fångvaktaren att låsa upp så att han kunde fly.
Nycklarna föll med ett skramlande ljud till golvet och fångvaktaren tog ett djupt andetag, som om han förberedde sig på att hoppa från en klippa för att hämta upp dem igen.
Just den här lasten hade dessutom tilldelats inte mindre än tre filtar per fånge sedan kärnfysikern Julij Borisovitj Popov mutat fångvaktaren och dennes närmaste chef med en hel bunt med rubel.
När fångvaktaren – som inte talade om vad han hette – hade tagit våra påsar och bett oss vända ut och in på fickorna och ta av oss våra skor och visa dem, gick han tillbaka in på sitt kontor och kom ut igen med en stor nyckel.
Och vad kan vara mer patetiskt än när fångvaktaren ställer sig in hos fången, därför att fångvaktaren tror sig ha fången i ett fast grepp för all framtid och därför till på köpet tar sig friheten att ställa sig in hos honom.
Sedan vände sig Leaver för första gången direkt till Finlay – och för första gången såg fångvaktaren in i de ögon som hade sökt en smula ljus i tusentals förvridna mördares svarta själar, och han rös till som om han sett en skräckfilm.
”Välkommen till kloaken”, sa fångvaktaren, en mening Katrine var ganska säker på att han inte använde inför de vanliga besökarna, men som han hade tänkt ut i god tid, ett uttalande som signalerade den rätta blandningen av svart humor och realistisk cynism i förhållande till arbetet.
”Gick med på?” sa fångvaktaren.
Fångvaktaren gjorde också genast en avvärjande åtbörd.
När fångvaktaren skulle låsa för natten ställde han stolen utanför dörren.
– Du och jag då? ropade fångvaktaren efter honom när han sprang så fort han kunde ut på savannen.
”Hör på!” ropade doktor Reichhardt efter fångvaktaren, som just var i färd med att stänga dörren.
Du satt på den ena sidan och Allan på den andra, det var en fångtransport och tredje fångvaktaren körde.
Fångvaktaren betraktar förbryllad den gamla kvinnan, som talar med en röst som hos en ung, förälskad flicka.
Fångvaktaren som var ansvarig för rummet började gå längs borden för att låta alla veta att besökstiden nästan var slut.
Fångvaktaren konstapel Ryan Finlay tyckte om att konfiskera fotografier som man skickade till fångarna, och i dag var det inget undantag.
Med pastorn tillika fängelsechefen borta lyckades Thabo med Pablo Nerudas hjälp få den kvinnliga fångvaktaren att låsa upp så att han kunde fly.
Nycklarna föll med ett skramlande ljud till golvet och fångvaktaren tog ett djupt andetag, som om han förberedde sig på att hoppa från en klippa för att hämta upp dem igen.
Just den här lasten hade dessutom tilldelats inte mindre än tre filtar per fånge sedan kärnfysikern Julij Borisovitj Popov mutat fångvaktaren och dennes närmaste chef med en hel bunt med rubel.
När fångvaktaren – som inte talade om vad han hette – hade tagit våra påsar och bett oss vända ut och in på fickorna och ta av oss våra skor och visa dem, gick han tillbaka in på sitt kontor och kom ut igen med en stor nyckel.
Och vad kan vara mer patetiskt än när fångvaktaren ställer sig in hos fången, därför att fångvaktaren tror sig ha fången i ett fast grepp för all framtid och därför till på köpet tar sig friheten att ställa sig in hos honom.
Sedan vände sig Leaver för första gången direkt till Finlay – och för första gången såg fångvaktaren in i de ögon som hade sökt en smula ljus i tusentals förvridna mördares svarta själar, och han rös till som om han sett en skräckfilm.
”Välkommen till kloaken”, sa fångvaktaren, en mening Katrine var ganska säker på att han inte använde inför de vanliga besökarna, men som han hade tänkt ut i god tid, ett uttalande som signalerade den rätta blandningen av svart humor och realistisk cynism i förhållande till arbetet.
Karl Ziemke hette odjuret, av fångvaktarna kallad Kalle.
Det var därför som fångvaktarna skulle se till att ständigt hålla nycklarna gömda.
Fångvaktarna var väl inte direkt vänliga, men de sköt i alla fall inte ihjäl folk i onödan.
Chris sa emot, snäste dem och fångvaktarna tyckte att hon allt oftare var besvärlig och påfrestande.
Det hade i sin tur skapat en viss förlåtande inställning från fångvaktarna gentemot Herbert Einstein.
När Chris barn kom på besök märkte personalen att de smusslade med cigarretter och tändstickor och fångvaktarna höll ett extra öga på henne.
Kanske trodde någon av fångvaktarna att han hade försökt att ta av sig den, för vakten hade slagit till honom hårt med knytnäven mot ansiktet.
Den darrande lilla kroppen kom mot mitt bröst och jag rullade över på rygg, mycket stolt över mitt hjältemod innan jag insåg att nu var vi båda fast hos de två morrande fångvaktarna.
De få gånger då någon gjort ett flyktförsök, hade fångvaktarna bara behövt patrullera längs vägarna, eftersom de var säkra på att de var den enda realistiska möjligheten att nå frihet.
Fångvaktarna njöt av fullaste hjärta, när Kalle satte i gång sina roliga påhitt, ibland ställde de sig långa stunder i celldörren och hetsade ”hunden” på dess medfånge, och Quangel måste uthärda allt.
»Pjosk«, var ett ord som han och de andra fångvaktarna av gammal vana använde när de talade om sina skyddslingar, och utan att tänka närmare på det hade Finlay en känsla av att det som Leaver gjorde tillhörde ungefär samma kategori som privilegiet att ha tillgång till TV och ett vegetariskt alternativ vid måltiderna.
Det var därför som fångvaktarna skulle se till att ständigt hålla nycklarna gömda.
Fångvaktarna var väl inte direkt vänliga, men de sköt i alla fall inte ihjäl folk i onödan.
Chris sa emot, snäste dem och fångvaktarna tyckte att hon allt oftare var besvärlig och påfrestande.
Det hade i sin tur skapat en viss förlåtande inställning från fångvaktarna gentemot Herbert Einstein.
När Chris barn kom på besök märkte personalen att de smusslade med cigarretter och tändstickor och fångvaktarna höll ett extra öga på henne.
Kanske trodde någon av fångvaktarna att han hade försökt att ta av sig den, för vakten hade slagit till honom hårt med knytnäven mot ansiktet.
Den darrande lilla kroppen kom mot mitt bröst och jag rullade över på rygg, mycket stolt över mitt hjältemod innan jag insåg att nu var vi båda fast hos de två morrande fångvaktarna.
De få gånger då någon gjort ett flyktförsök, hade fångvaktarna bara behövt patrullera längs vägarna, eftersom de var säkra på att de var den enda realistiska möjligheten att nå frihet.
Fångvaktarna njöt av fullaste hjärta, när Kalle satte i gång sina roliga påhitt, ibland ställde de sig långa stunder i celldörren och hetsade ”hunden” på dess medfånge, och Quangel måste uthärda allt.
»Pjosk«, var ett ord som han och de andra fångvaktarna av gammal vana använde när de talade om sina skyddslingar, och utan att tänka närmare på det hade Finlay en känsla av att det som Leaver gjorde tillhörde ungefär samma kategori som privilegiet att ha tillgång till TV och ett vegetariskt alternativ vid måltiderna.