Fågelunge i en mening
Som en fågelunge.
Som en liten fågelunge.
En fågelunge som blivit kvar i boet.
Nu ligger hon som en fågelunge i sängen.
Han såg vilsen ut, som en fågelunge utan bo.
Hon låg där som en fågelunge i ett varmt bo.
Som en fågelunge som försökte slå sig ur sitt ägg.
Jag var hjälplös som en fågelunge som ramlat ur boet.
Flickan ser ut som en liten grå fågelunge med glittrande ögon.
Singer klippte med ögonen som en fågelunge innan han slog upp dem.
I hans famn känns hon helt plötsligt som en liten vingbruten fågelunge.
Som en vilsen liten fågelunge! Han ville ta henne i famn och krama om henne.
Eleanor Olsson själv var liten som en fågelunge, med tunt vitt hår och stora gråa ögon.
Jag strök honom över det tunna håret medan han gapade och svalde som en hungrig fågelunge.
Som en skadad fågelunge som visste att den var utlämnad till andras välvilja för sin överlevnad.
Ömt som om han hållit en fågelunge bar Svennis den till båten och drack den samma kväll under stor andakt.
Nå, det var ju olika förstås att ta till sig två gifta kvinnor mot att plocka upp en liten fågelunge som Angela.
Den lilla Angela, det tolvåriga barnet, envisades att gå vid hennes sida och snappa efter hennes hand som en fågelunge.
Hennes förhoppningar föll till marken, som en fågelunge som hade vågat sig alltför tidigt ut ur boet, innan den ännu var flygfärdig.
»Okej, jodå en liten fågelunge verkar picka där inne, annars hade du legat jävligt risigt till«, sade mannen med nävarna efter att ha lyft undan filten för att titta efter.
Hon födde det utan stora plågor, och när det låg i hennes famn, ett litet varmt knyte, som andades och pep och hade mörkt, dunigt hår som en fågelunge på huvudet, då grät hon av lycka.
När jag nästan hade nått fram till bordet gick det upp ett ljus för honom: fräknarna, det där skelettet som hos en fågelunge och trubbnäsan, som kändes allt trubbigare ju längre någon höll ögonkontakt.
Man förstår att det måste finnas en Gud, en mycket vis och mycket gammal Gud, som sträcker ut sina åldriga händer och håller det lilla jordklotet i dem, så att det vilar i händernas vida skål, ja vilar i dem som en fågelunge med oroligt pickande hjärta.
Malene Kristoffersen var en ganska vacker och något mullig, smilgropsprydd och frisk kvinna att vila ögonen på, i motsats till dottern, som såg alldeles för spinkig och ovårdad ut, närmast som en sådan stackare till fågelunge som mamman instinktivt skulle knuffa ut ur boet.
Hennes personlighet behöll ett infantilt drag precis som Björlings fast barnet inom Callas i mina ögon ter sig som ett mellanting mellan enfant terrible och gapande fågelunge medan pojken inom Jussi Björling var skygg och hudlös, snar till flykt, alternativt excess i nödvärn, om han kände sig pressad.
Att gå upp till min och Haileys är uteslutet, så jag tar med mig Laney ner till gästrummet i källaren, där hon dansar sig ur kläderna och inbjudande sträcker ut sin långa, solbrända kropp på täcket och stirrar storögt på mig med öppen mun, som en fågelunge i boet som väntar på sin mammas näbb.
Med sig hade hon en liten boll av blått ludd från torktumlarfiltret, och hon höll fram det mot mamma som om det var en nyfödd liten fågelunge och sa: ”Jag tror att du glömde det här när du tvättade, Ulricka!” Och när George då förklarade att det faktiskt var han som skötte tvätten så tittade Britt-Marie på honom och log men såg inte alls ut att mena det.
En gång hade han tagit upp en mager liten fågelunge som hade fallit ur boet och fågelföräldrarna – rödhakar – kvittrade och flög ovanför honom – och han hade antingen kunnat krossa den lilla fågeln i handen eller också klättra upp på en vedhög för att lägga tillbaka fågelungen i boet och utan att han riktigt visste varför lade han tillbaka fågelungen i boet samtidigt som fågelföräldrarna kvittrande svepte in mot honom riskabelt nära hans huvud, medan han en annan gång lika oförklarligt hade sparkat bort en sköldpadda från vägen så att den rullat ner i diket och kanske hade dess skal krossats mot en sten, han hade inte brytt sig om att ta reda på det.
Som en liten fågelunge.
En fågelunge som blivit kvar i boet.
Nu ligger hon som en fågelunge i sängen.
Han såg vilsen ut, som en fågelunge utan bo.
Hon låg där som en fågelunge i ett varmt bo.
Som en fågelunge som försökte slå sig ur sitt ägg.
Jag var hjälplös som en fågelunge som ramlat ur boet.
Flickan ser ut som en liten grå fågelunge med glittrande ögon.
Singer klippte med ögonen som en fågelunge innan han slog upp dem.
I hans famn känns hon helt plötsligt som en liten vingbruten fågelunge.
Som en vilsen liten fågelunge! Han ville ta henne i famn och krama om henne.
Eleanor Olsson själv var liten som en fågelunge, med tunt vitt hår och stora gråa ögon.
Jag strök honom över det tunna håret medan han gapade och svalde som en hungrig fågelunge.
Som en skadad fågelunge som visste att den var utlämnad till andras välvilja för sin överlevnad.
Ömt som om han hållit en fågelunge bar Svennis den till båten och drack den samma kväll under stor andakt.
Nå, det var ju olika förstås att ta till sig två gifta kvinnor mot att plocka upp en liten fågelunge som Angela.
Den lilla Angela, det tolvåriga barnet, envisades att gå vid hennes sida och snappa efter hennes hand som en fågelunge.
Hennes förhoppningar föll till marken, som en fågelunge som hade vågat sig alltför tidigt ut ur boet, innan den ännu var flygfärdig.
»Okej, jodå en liten fågelunge verkar picka där inne, annars hade du legat jävligt risigt till«, sade mannen med nävarna efter att ha lyft undan filten för att titta efter.
Hon födde det utan stora plågor, och när det låg i hennes famn, ett litet varmt knyte, som andades och pep och hade mörkt, dunigt hår som en fågelunge på huvudet, då grät hon av lycka.
När jag nästan hade nått fram till bordet gick det upp ett ljus för honom: fräknarna, det där skelettet som hos en fågelunge och trubbnäsan, som kändes allt trubbigare ju längre någon höll ögonkontakt.
Man förstår att det måste finnas en Gud, en mycket vis och mycket gammal Gud, som sträcker ut sina åldriga händer och håller det lilla jordklotet i dem, så att det vilar i händernas vida skål, ja vilar i dem som en fågelunge med oroligt pickande hjärta.
Malene Kristoffersen var en ganska vacker och något mullig, smilgropsprydd och frisk kvinna att vila ögonen på, i motsats till dottern, som såg alldeles för spinkig och ovårdad ut, närmast som en sådan stackare till fågelunge som mamman instinktivt skulle knuffa ut ur boet.
Hennes personlighet behöll ett infantilt drag precis som Björlings fast barnet inom Callas i mina ögon ter sig som ett mellanting mellan enfant terrible och gapande fågelunge medan pojken inom Jussi Björling var skygg och hudlös, snar till flykt, alternativt excess i nödvärn, om han kände sig pressad.
Att gå upp till min och Haileys är uteslutet, så jag tar med mig Laney ner till gästrummet i källaren, där hon dansar sig ur kläderna och inbjudande sträcker ut sin långa, solbrända kropp på täcket och stirrar storögt på mig med öppen mun, som en fågelunge i boet som väntar på sin mammas näbb.
Med sig hade hon en liten boll av blått ludd från torktumlarfiltret, och hon höll fram det mot mamma som om det var en nyfödd liten fågelunge och sa: ”Jag tror att du glömde det här när du tvättade, Ulricka!” Och när George då förklarade att det faktiskt var han som skötte tvätten så tittade Britt-Marie på honom och log men såg inte alls ut att mena det.
En gång hade han tagit upp en mager liten fågelunge som hade fallit ur boet och fågelföräldrarna – rödhakar – kvittrade och flög ovanför honom – och han hade antingen kunnat krossa den lilla fågeln i handen eller också klättra upp på en vedhög för att lägga tillbaka fågelungen i boet och utan att han riktigt visste varför lade han tillbaka fågelungen i boet samtidigt som fågelföräldrarna kvittrande svepte in mot honom riskabelt nära hans huvud, medan han en annan gång lika oförklarligt hade sparkat bort en sköldpadda från vägen så att den rullat ner i diket och kanske hade dess skal krossats mot en sten, han hade inte brytt sig om att ta reda på det.
Där ligger tre små bruna fågelungar.
Jag tror jag fångade trettio fågelungar.
Tjejerna stod tätt ihoptryckta, som små fågelungar och såg uppriktigt förtvivlade ut.
Där har en massa minkar förvildats och de ger sig på fisk och kräftor, för att inte tala om fågelungar.
De två männen som sovit över bordet vaknade hastigt och tittade sig förvånat omkring som nykläckta fågelungar.
Hur de ser på de små ömtåliga idéerna som små fågelungar, som så lätt tar skada och faller ned från boet och dör.
De skrek och flaxade med händerna i luften, likt fågelungar som kastar sig ut ur boet första gången, och krossades mot klipporna nedanför.
På trottoaren helt nära min bil ligger de mosade skeletten efter två fågelungar, och deras tillplattade näbbar och vingar gör att de snarast liknar reptiler.
Jag tror jag fångade trettio fågelungar.
Tjejerna stod tätt ihoptryckta, som små fågelungar och såg uppriktigt förtvivlade ut.
Där har en massa minkar förvildats och de ger sig på fisk och kräftor, för att inte tala om fågelungar.
De två männen som sovit över bordet vaknade hastigt och tittade sig förvånat omkring som nykläckta fågelungar.
Hur de ser på de små ömtåliga idéerna som små fågelungar, som så lätt tar skada och faller ned från boet och dör.
De skrek och flaxade med händerna i luften, likt fågelungar som kastar sig ut ur boet första gången, och krossades mot klipporna nedanför.
På trottoaren helt nära min bil ligger de mosade skeletten efter två fågelungar, och deras tillplattade näbbar och vingar gör att de snarast liknar reptiler.
Havet nedanför var fullt av hannar som ropade på just sin unge och luften ven av honor som skriande flög fram och tillbaka från avsatserna för att inspirera fågelungarna till att våga hoppa.
Fågelungen gör inget.
Fågelungen betraktar oss.
Fågelungen vill flyga själv.
Kritiserar du en idé dör fågelungen.
Och där framför mig står den grå fågelungen.
Den lilla grå fågelungen reser sig och lämnar klubben.
Den lilla fågelungen skälver i mina armar, under min mun.
Den feta lägger armen om fågelungen och drar henne till sig.
Jag trycker ner den lilla fågelungen i sängen och sätter mig grensle över henne.
Hon nickar mot den feta kvinnan som skrattar när fågelungen puffar på cigarren.
Min röst var darrande och dämpad och mitt hjärta bankade hårt, hårt, hårt, som hos den där lilla fågelungen Zoe Kruller en gång sjöng om.
Den lilla grå fågelungen sitter uppflugen på ett bord och dinglar med benen och när hon får syn på mig ger hon ifrån sig ett skratt som kluckar i den tunna halsen.
En gång hade han tagit upp en mager liten fågelunge som hade fallit ur boet och fågelföräldrarna – rödhakar – kvittrade och flög ovanför honom – och han hade antingen kunnat krossa den lilla fågeln i handen eller också klättra upp på en vedhög för att lägga tillbaka fågelungen i boet och utan att han riktigt visste varför lade han tillbaka fågelungen i boet samtidigt som fågelföräldrarna kvittrande svepte in mot honom riskabelt nära hans huvud, medan han en annan gång lika oförklarligt hade sparkat bort en sköldpadda från vägen så att den rullat ner i diket och kanske hade dess skal krossats mot en sten, han hade inte brytt sig om att ta reda på det.
Fågelungen betraktar oss.
Fågelungen vill flyga själv.
Kritiserar du en idé dör fågelungen.
Och där framför mig står den grå fågelungen.
Den lilla grå fågelungen reser sig och lämnar klubben.
Den lilla fågelungen skälver i mina armar, under min mun.
Den feta lägger armen om fågelungen och drar henne till sig.
Jag trycker ner den lilla fågelungen i sängen och sätter mig grensle över henne.
Hon nickar mot den feta kvinnan som skrattar när fågelungen puffar på cigarren.
Min röst var darrande och dämpad och mitt hjärta bankade hårt, hårt, hårt, som hos den där lilla fågelungen Zoe Kruller en gång sjöng om.
Den lilla grå fågelungen sitter uppflugen på ett bord och dinglar med benen och när hon får syn på mig ger hon ifrån sig ett skratt som kluckar i den tunna halsen.
En gång hade han tagit upp en mager liten fågelunge som hade fallit ur boet och fågelföräldrarna – rödhakar – kvittrade och flög ovanför honom – och han hade antingen kunnat krossa den lilla fågeln i handen eller också klättra upp på en vedhög för att lägga tillbaka fågelungen i boet och utan att han riktigt visste varför lade han tillbaka fågelungen i boet samtidigt som fågelföräldrarna kvittrande svepte in mot honom riskabelt nära hans huvud, medan han en annan gång lika oförklarligt hade sparkat bort en sköldpadda från vägen så att den rullat ner i diket och kanske hade dess skal krossats mot en sten, han hade inte brytt sig om att ta reda på det.