Erinra i en mening
– Kan du erinra dig något mer?.
– Nej, inte som hon kunde erinra sig.
Jag kan fortfarande erinra mig känslan.
Men han kunde inte erinra sig något alls.
Jag försöker erinra mig hur det gick till.
Kanske lyckas vi erinra oss hur det gick till.
Nu kunde hon inte erinra sig vad han hade talat om.
Men han kunde inte erinra sig några fler detaljer.
”Kan du försöka erinra dej hur dom såg ut?”.
”Pennan?” Macdonald såg ut att erinra sig något.
Santos kunde inte erinra sig några som helst problem.
Jag minns inte riktigt, försökte Karin erinra sig.
Det kan jag inte erinra mig att hon har gjort på länge.
Det är viktigt att erinra om dessa banala förhållanden.
Sally försökte erinra sig vad mer hon visste om kvinnan.
Det kan vara nyttigt att erinra om den historiska bakgrunden.
Försökte förtvivlat erinra sig vad som hänt kvällen före.
Det är viktigt erinra sig att det under hela perioden dock 104.
Solliden står ju med i Gömda och jag kunde erinra mig familjen.
Nu hade han all möda i världen att erinra sig vad han hade sett.
Jag kan inte ens erinra mig ett lyckligt barndomsminne kring julen.
»Kan du verkligen inte erinra dig något om bilen eller föraren?«.
Och mr Barber, jag vill erinra om att ni fortfarande vittnar under ed.
Han sneglade på kollegan som körde och försökte erinra sig vad hon hette.
Berättelsen på de följande sidorna är, såvitt jag kan erinra mig, sann.
Hon tänkte efter, men kunde inte erinra sig att Otto hade tagit korten med sig.
”Kan du erinra dig något som kunde förklara Evas plötsliga förvandling?”.
Takåsens struktur och beläggning med kinesiska tegel erinra om yttersta Orienten.
”Men det var ingenting konstigt som du kan erinra dig, i samband med det där?”.
En kvinna som har haft åttiosju älskare, torde näppeligen kunna erinra sig antalet.
Hon försökte erinra sig om hon hade sett Cassie när Jan och Shona hade gått vidare.
– Nej, inte som hon kunde erinra sig.
Jag kan fortfarande erinra mig känslan.
Men han kunde inte erinra sig något alls.
Jag försöker erinra mig hur det gick till.
Kanske lyckas vi erinra oss hur det gick till.
Nu kunde hon inte erinra sig vad han hade talat om.
Men han kunde inte erinra sig några fler detaljer.
”Kan du försöka erinra dej hur dom såg ut?”.
”Pennan?” Macdonald såg ut att erinra sig något.
Santos kunde inte erinra sig några som helst problem.
Jag minns inte riktigt, försökte Karin erinra sig.
Det kan jag inte erinra mig att hon har gjort på länge.
Det är viktigt att erinra om dessa banala förhållanden.
Sally försökte erinra sig vad mer hon visste om kvinnan.
Det kan vara nyttigt att erinra om den historiska bakgrunden.
Försökte förtvivlat erinra sig vad som hänt kvällen före.
Det är viktigt erinra sig att det under hela perioden dock 104.
Solliden står ju med i Gömda och jag kunde erinra mig familjen.
Nu hade han all möda i världen att erinra sig vad han hade sett.
Jag kan inte ens erinra mig ett lyckligt barndomsminne kring julen.
»Kan du verkligen inte erinra dig något om bilen eller föraren?«.
Och mr Barber, jag vill erinra om att ni fortfarande vittnar under ed.
Han sneglade på kollegan som körde och försökte erinra sig vad hon hette.
Berättelsen på de följande sidorna är, såvitt jag kan erinra mig, sann.
Hon tänkte efter, men kunde inte erinra sig att Otto hade tagit korten med sig.
”Kan du erinra dig något som kunde förklara Evas plötsliga förvandling?”.
Takåsens struktur och beläggning med kinesiska tegel erinra om yttersta Orienten.
”Men det var ingenting konstigt som du kan erinra dig, i samband med det där?”.
En kvinna som har haft åttiosju älskare, torde näppeligen kunna erinra sig antalet.
Hon försökte erinra sig om hon hade sett Cassie när Jan och Shona hade gått vidare.
Där erinrade sig L.
Som Engels erinrade sig:.
Jera erinrade sig följande:.
Plötsligt erinrade han sig något.
Det behövde inte bli så, erinrade han sig.
Rummet erinrade henne om hennes barndomsstad.
Han erinrade sig plötsligt hennes unga kropp.
Och Petra log själv, när hon erinrade sig det.
John erinrade sig kvällstidningarnas tipssummor.
Men så erinrade hon sig något av vad Paula omtalat.
Han erinrade sig att hennes röda mun varit för mjuk.
Vagt erinrade hon sig skuggestalter som kommit och gått.
Med en rysning erinrade hon sig när hon senast gick där.
Arnold erinrade sig polisfotot som han studerat dagen innan.
Han erinrade sig sitt första möte med Gretels föräldrar.
Nu erinrade han sig med ens något av Adèles förryckta prat.
Han erinrade sig att han sparat en tummad adressbok som hon ägt.
som erinrade sig kvällen då de diskuterat pastorn och hans sekt.
Han erinrade sig nu att han lovat skriva till henne vid framkomsten.
Han erinrade sig bilturen, whiskyn i soffan och fallet ner på golvet.
Han erinrade sig att hon varit dyblöt när hon anlänt till sjukhuset.
Dörrvakt, tänkte John och erinrade sig övervaknings-DVD:n från Etage.
Jag nickade, och erinrade mig att det var något med fotot som störde mig.
Så kastade han en hastig blick på klockan som om han erinrade sig något.
Mortland erinrade sig att den gamle alltid tyckt att Paula var lik sin mamma.
Innanför kolonistängslet hette gatan Travarvägen, det erinrade han sig nu.
Knutas erinrade sig ett porträtt som hängt hemma hos Andrea och Sam Dahlberg.
Han spelade inte dåligt ”för att vara marskalk”, erinrade hon sig senare.
Jag erinrade mig att det här var Valeskas lägenhet, men inte ens hon var där.
Sonnevi fångade en stark känsla av vanmakt som erinrade om andra världskriget.
Wallander erinrade sig att Uddmark hade inte mindre än fem barn, trots sin ungdom.
Som Engels erinrade sig:.
Jera erinrade sig följande:.
Plötsligt erinrade han sig något.
Det behövde inte bli så, erinrade han sig.
Rummet erinrade henne om hennes barndomsstad.
Han erinrade sig plötsligt hennes unga kropp.
Och Petra log själv, när hon erinrade sig det.
John erinrade sig kvällstidningarnas tipssummor.
Men så erinrade hon sig något av vad Paula omtalat.
Han erinrade sig att hennes röda mun varit för mjuk.
Vagt erinrade hon sig skuggestalter som kommit och gått.
Med en rysning erinrade hon sig när hon senast gick där.
Arnold erinrade sig polisfotot som han studerat dagen innan.
Han erinrade sig sitt första möte med Gretels föräldrar.
Nu erinrade han sig med ens något av Adèles förryckta prat.
Han erinrade sig att han sparat en tummad adressbok som hon ägt.
som erinrade sig kvällen då de diskuterat pastorn och hans sekt.
Han erinrade sig nu att han lovat skriva till henne vid framkomsten.
Han erinrade sig bilturen, whiskyn i soffan och fallet ner på golvet.
Han erinrade sig att hon varit dyblöt när hon anlänt till sjukhuset.
Dörrvakt, tänkte John och erinrade sig övervaknings-DVD:n från Etage.
Jag nickade, och erinrade mig att det var något med fotot som störde mig.
Så kastade han en hastig blick på klockan som om han erinrade sig något.
Mortland erinrade sig att den gamle alltid tyckt att Paula var lik sin mamma.
Innanför kolonistängslet hette gatan Travarvägen, det erinrade han sig nu.
Knutas erinrade sig ett porträtt som hängt hemma hos Andrea och Sam Dahlberg.
Han spelade inte dåligt ”för att vara marskalk”, erinrade hon sig senare.
Jag erinrade mig att det här var Valeskas lägenhet, men inte ens hon var där.
Sonnevi fångade en stark känsla av vanmakt som erinrade om andra världskriget.
Wallander erinrade sig att Uddmark hade inte mindre än fem barn, trots sin ungdom.
»Men du har erinrat dig något?«.
Jacob hade plötsligt erinrat sig sin stackars svåger.
Då hade Agda erinrat sig Bell von Wendens oblyga smekningar.
Latinprofessorn Birger Bergh har erinrat om valspråkets förhistoria.
Det är antagligen åratal sedan någon ens erinrat sig att det en gång var ett hem.
Då gav hon honom en underlig blick, som om hon skrattat åt något eller erinrat sig något.
Varje gång hans blick föll på tidningen på bordet ryckte han till, som om han erinrat sig något.
Det var bara klockklangen för hans öron och luckornas dån, då de sprungo itu, som erinrat honom därom.
Så måste hon plötsligt åter ha erinrat sig i vilket tillstånd han befann sig och pekade på hans huvud.
De andra socialdemokratiska ledarna har också darrat när de erinrat sig partiprogrammets obarmhärtiga krav.
Jag förmodar att det inte har någon betydelse nu, men jag har erinrat mig en sak från festen hemma hos mig.
Den tidigare citerade Bertil Eriksson har också erinrat om den betydelse som ”rasegenskaper” tillmättes i skolundervisningen.
Men vänta lite… hade hon inte sagt något om att söka upp en av Johns gamla skolkompisar? hade svägerskan plötsligt erinrat sig.
– Inga vanliga bögknackare, instämde Bäckström som just erinrat sig några av Juha Valentins tidiga insatser i Stockholms parker och gränder.
Han var tillstädes hemma, men kemisten, som erinrat sig att det var helgdag, hade ursäktat sig och uppskjutit sammanträdet till en följande dag.
Och som om hon plötsligt erinrat sig hur hon hjälpt honom sist, knäppte hon själv upp sin blus leende och ännu med tårar hängande i ögonfransarna.
På vägen ut hade han erinrat sig den nerspydda handduken och gått ut i köket och rotat bland påsarna under vasken för att hitta något att lägga den i.
Somliga hade krävt betalt i förskott, andra hade plötsligt erinrat sig att de lovat bort sig på annat håll och låtit sig övertalas först efter en rejäl höjning av arvodet.
Situationen hade på ett kusligt sätt erinrat om amerikanska sydstaterna, inte minst när en guldsmed i Båstad framträdde i pressen som anförare av ett halvrasistiskt medborgargarde.
Innan de åkte hade Müsi erinrat de nygifta om Gunnars ord om att livet inte endast bestod av ”brinnande längtan efter handling” utan även ”kärlek och ro, ömhet och stillhet”.
Johansson hade stannat och tittat på honom och av någon anledning hade Bäckström plötsligt erinrat sig att vissa av kollegerna i polishuset kallade honom för Slaktaren från Ådalen.
Sjtemenko, generalstabens ställföreträdande operative chef, har erinrat sig att Stalin när han fick Zjukovs telegram undersökte vad frontbefälhavarna trodde att tyskarnas nästa drag skulle bli.
Min chef på Industriens utredningsinstitut (IUI), Jan Wallander, har erinrat om att landets ”elit av nationalekonomisk expertis” då hade samlats för att diskutera 1990 års långtidsutredning, 433 sidor med 26 bilagor.
Fastän den ljuva Agda ännu var ung till åren, hade hennes åsyn erinrat Betty om den härliga för länge sedan försvunna tid då barnen ej ännu voro vuxna och då Hans med drömmande blick strövade omkring på Ekereds ägor.
När Gotthard sträckt fram sina läppar hade hon genast skräckslagen erinrat sig hur Jacob Levin uppe i sitt mottagningsrum i Stockholm trevat efter hennes mun och kropp så snart han fått klart för sig att hon redan givit sig åt en annan.
51 ”… i intervjuer har både Gates och Jobs öppet erkänt sig ha en ganska ”robust” och offensiv ledarstil …” Exempelvis berättar Gregory Ferenstein att Walter Isaacson (Steve Jobs levnadstecknare) erinrat sig att Jobs förklarat för honom:.
Men när Gusten tänkte på de där små gatpojkarna, hade tårarna trängt fram på honom, därför att han hade erinrat sig en liten gosse med gula lockar, som var han själv och som vid främmande sollysta kuster sprungit och hållit sin unga vackra mamma i kjolen.
Den församlade läkarexpertisen stod frågande till dess en minnesgod överläkare på avdelningen erinrat sig en nyligen inträffad och mycket sorglig historia på Karolinska institutet med en ung läkarstuderande som stulit en flaska tallium som han använt för att förgifta sin far.
Halvklädd hade Dora erinrat om en förstasida i någon av dessa parisiska veckotidningar, som hennes man löjtnant Macson envist velat ha henne att bilda sig efter, i trots av att han domderade så, när det gällde att framhäva, hur helt hans sympatier i allt övrigt gingo mot Tyskland och Preussen.
Jacob hade plötsligt erinrat sig sin stackars svåger.
Då hade Agda erinrat sig Bell von Wendens oblyga smekningar.
Latinprofessorn Birger Bergh har erinrat om valspråkets förhistoria.
Det är antagligen åratal sedan någon ens erinrat sig att det en gång var ett hem.
Då gav hon honom en underlig blick, som om hon skrattat åt något eller erinrat sig något.
Varje gång hans blick föll på tidningen på bordet ryckte han till, som om han erinrat sig något.
Det var bara klockklangen för hans öron och luckornas dån, då de sprungo itu, som erinrat honom därom.
Så måste hon plötsligt åter ha erinrat sig i vilket tillstånd han befann sig och pekade på hans huvud.
De andra socialdemokratiska ledarna har också darrat när de erinrat sig partiprogrammets obarmhärtiga krav.
Jag förmodar att det inte har någon betydelse nu, men jag har erinrat mig en sak från festen hemma hos mig.
Den tidigare citerade Bertil Eriksson har också erinrat om den betydelse som ”rasegenskaper” tillmättes i skolundervisningen.
Men vänta lite… hade hon inte sagt något om att söka upp en av Johns gamla skolkompisar? hade svägerskan plötsligt erinrat sig.
– Inga vanliga bögknackare, instämde Bäckström som just erinrat sig några av Juha Valentins tidiga insatser i Stockholms parker och gränder.
Han var tillstädes hemma, men kemisten, som erinrat sig att det var helgdag, hade ursäktat sig och uppskjutit sammanträdet till en följande dag.
Och som om hon plötsligt erinrat sig hur hon hjälpt honom sist, knäppte hon själv upp sin blus leende och ännu med tårar hängande i ögonfransarna.
På vägen ut hade han erinrat sig den nerspydda handduken och gått ut i köket och rotat bland påsarna under vasken för att hitta något att lägga den i.
Somliga hade krävt betalt i förskott, andra hade plötsligt erinrat sig att de lovat bort sig på annat håll och låtit sig övertalas först efter en rejäl höjning av arvodet.
Situationen hade på ett kusligt sätt erinrat om amerikanska sydstaterna, inte minst när en guldsmed i Båstad framträdde i pressen som anförare av ett halvrasistiskt medborgargarde.
Innan de åkte hade Müsi erinrat de nygifta om Gunnars ord om att livet inte endast bestod av ”brinnande längtan efter handling” utan även ”kärlek och ro, ömhet och stillhet”.
Johansson hade stannat och tittat på honom och av någon anledning hade Bäckström plötsligt erinrat sig att vissa av kollegerna i polishuset kallade honom för Slaktaren från Ådalen.
Sjtemenko, generalstabens ställföreträdande operative chef, har erinrat sig att Stalin när han fick Zjukovs telegram undersökte vad frontbefälhavarna trodde att tyskarnas nästa drag skulle bli.
Min chef på Industriens utredningsinstitut (IUI), Jan Wallander, har erinrat om att landets ”elit av nationalekonomisk expertis” då hade samlats för att diskutera 1990 års långtidsutredning, 433 sidor med 26 bilagor.
Fastän den ljuva Agda ännu var ung till åren, hade hennes åsyn erinrat Betty om den härliga för länge sedan försvunna tid då barnen ej ännu voro vuxna och då Hans med drömmande blick strövade omkring på Ekereds ägor.
När Gotthard sträckt fram sina läppar hade hon genast skräckslagen erinrat sig hur Jacob Levin uppe i sitt mottagningsrum i Stockholm trevat efter hennes mun och kropp så snart han fått klart för sig att hon redan givit sig åt en annan.
51 ”… i intervjuer har både Gates och Jobs öppet erkänt sig ha en ganska ”robust” och offensiv ledarstil …” Exempelvis berättar Gregory Ferenstein att Walter Isaacson (Steve Jobs levnadstecknare) erinrat sig att Jobs förklarat för honom:.
Men när Gusten tänkte på de där små gatpojkarna, hade tårarna trängt fram på honom, därför att han hade erinrat sig en liten gosse med gula lockar, som var han själv och som vid främmande sollysta kuster sprungit och hållit sin unga vackra mamma i kjolen.
Den församlade läkarexpertisen stod frågande till dess en minnesgod överläkare på avdelningen erinrat sig en nyligen inträffad och mycket sorglig historia på Karolinska institutet med en ung läkarstuderande som stulit en flaska tallium som han använt för att förgifta sin far.
Halvklädd hade Dora erinrat om en förstasida i någon av dessa parisiska veckotidningar, som hennes man löjtnant Macson envist velat ha henne att bilda sig efter, i trots av att han domderade så, när det gällde att framhäva, hur helt hans sympatier i allt övrigt gingo mot Tyskland och Preussen.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Vi erinrar oss.
Zjukov erinrar sig i sina memoarer:.
I sina memoarer erinrar sig Zjukov följande:.
Men så erinrar jag mig mejlen från signaturen G.
Jag erinrar mig en berättelse som jag hörde en gång.
Och jag erinrar mig något som hände när Helga var liten.
Familjen flög till Kujbysjev under natten, erinrar sig Jella.
”Vi lämnade Kreml med dystra känslor”, erinrar sig Zjukov.
Rasmus kommer att tänka på en hundras men erinrar sig inte namnet.
Anders Månsson erinrar sig timret han såg när han red in på gården.
Men det är med viss svårighet man erinrar sig att ni är präst också.
Jag erinrar mig en händelse, som väl illustrerar takten i förändringarna.
En behagligare och vänligare person var svår att hitta, erinrar sig Butjin.
Jag erinrar mig den bitterhet som jag kände när jag läste det förra gången.
En annan gång är det ett svenskt namn, som erinrar mig om en fiende i mitt hemland.
Erinrar mig läget och tänker att det inte spelar någon roll om jag ser ut som en häxa.
I sina memoarer erinrar sig Zjukov följande: I närkamp fällde en Antonovman min häst.
Denne erinrar om vikten av att inte i onödan oroa eller irritera den store grannen österut.
Han erinrar sig efterspelet så här i sina memoarer: Ett otroligt oväsen bröt ut i salen.
När jag erinrar mig dessa händelser är det som att stå vid källan till alla mänskliga plågor.
När jag tänker på min försummade familj erinrar jag mig, något vemodig, en sång av Harry Chapin.
Han erinrar sig hur hon hade sett ut när hon drog bladet över sin hals utan att släppa honom med blicken.
Utan att slita blicken från Pers febrigt frammumlade besvärjelse erinrar sig Hanna något som Hanna Pers sa.
Batov erinrar sig ett tillfälle då Zjukov skulle klättra upp till en observationspost belägen i ett träd.
Jag erinrar mig att jag och Anders Westergren röstade emot skrivningen om att Sverige ska införa dödsstraff.
Medan jag tar de sista stegen fram till dörren erinrar jag mig något som jag inte har ägnat en tanke på länge.
Han erinrar sig hur blodet hade stänkt upp på fönsterrutorna, runnit nedför glaset på altandörrarna mot baksidan.
Nu erinrar jag mig, hur jag den gången upplevde att min och andra unga kvinnors sexualitet förnekades eller skambelades.
Det var bara ett problem, erinrar sig Stig, nämligen det att den döde mannen, i och för sig en känd buse, var skjuten i ryggen.
Man erinrar sig Strindbergs senare skildring av bazaren och hur hans diktbok exponeras i skyltfönstret som »ett urtaget hjärta».
Ett vittne erinrar sig att Daun möjligen såg lite trumpen ut men för övrigt var stämningen uppåt, nästan munter, i styrelserummet.
Zjukov erinrar sig i sina memoarer:.
I sina memoarer erinrar sig Zjukov följande:.
Men så erinrar jag mig mejlen från signaturen G.
Jag erinrar mig en berättelse som jag hörde en gång.
Och jag erinrar mig något som hände när Helga var liten.
Familjen flög till Kujbysjev under natten, erinrar sig Jella.
”Vi lämnade Kreml med dystra känslor”, erinrar sig Zjukov.
Rasmus kommer att tänka på en hundras men erinrar sig inte namnet.
Anders Månsson erinrar sig timret han såg när han red in på gården.
Men det är med viss svårighet man erinrar sig att ni är präst också.
Jag erinrar mig en händelse, som väl illustrerar takten i förändringarna.
En behagligare och vänligare person var svår att hitta, erinrar sig Butjin.
Jag erinrar mig den bitterhet som jag kände när jag läste det förra gången.
En annan gång är det ett svenskt namn, som erinrar mig om en fiende i mitt hemland.
Erinrar mig läget och tänker att det inte spelar någon roll om jag ser ut som en häxa.
I sina memoarer erinrar sig Zjukov följande: I närkamp fällde en Antonovman min häst.
Denne erinrar om vikten av att inte i onödan oroa eller irritera den store grannen österut.
Han erinrar sig efterspelet så här i sina memoarer: Ett otroligt oväsen bröt ut i salen.
När jag erinrar mig dessa händelser är det som att stå vid källan till alla mänskliga plågor.
När jag tänker på min försummade familj erinrar jag mig, något vemodig, en sång av Harry Chapin.
Han erinrar sig hur hon hade sett ut när hon drog bladet över sin hals utan att släppa honom med blicken.
Utan att slita blicken från Pers febrigt frammumlade besvärjelse erinrar sig Hanna något som Hanna Pers sa.
Batov erinrar sig ett tillfälle då Zjukov skulle klättra upp till en observationspost belägen i ett träd.
Jag erinrar mig att jag och Anders Westergren röstade emot skrivningen om att Sverige ska införa dödsstraff.
Medan jag tar de sista stegen fram till dörren erinrar jag mig något som jag inte har ägnat en tanke på länge.
Han erinrar sig hur blodet hade stänkt upp på fönsterrutorna, runnit nedför glaset på altandörrarna mot baksidan.
Nu erinrar jag mig, hur jag den gången upplevde att min och andra unga kvinnors sexualitet förnekades eller skambelades.
Det var bara ett problem, erinrar sig Stig, nämligen det att den döde mannen, i och för sig en känd buse, var skjuten i ryggen.
Man erinrar sig Strindbergs senare skildring av bazaren och hur hans diktbok exponeras i skyltfönstret som »ett urtaget hjärta».
Ett vittne erinrar sig att Daun möjligen såg lite trumpen ut men för övrigt var stämningen uppåt, nästan munter, i styrelserummet.