Endräkt i en mening
Men de grälade inte, det var Santos övertygad om, de planerade i endräkt.
En väv av endräkt, tystnad och lojalitet, som vi varken kan eller vill bli lösta från.
Men det handlar inte bara om Guds ord, det är minst lika viktigt att människorna lever i endräkt här och nu.
Diderots medredaktör D'Alembert fann fortsatt arbete fruktlöst, men Diderot och förläggarna arbetade vidare i hemlighet, inte alltid i endräkt.
”Vi är saliga, mina kära, om vi uppfyller Guds befallningar i kärlekens endräkt, så att våra synder kan förlåtas oss för kärlekens skull”.
Han hade blivit utomordentligt väl omhändertagen och sett deras trolovning som ett förebud om ett snart förestående äktenskap, evig framtida endräkt och stilla huslig lycka.
De arbetade i bästa endräkt, och denna djupa, inre gemenskap som de först efter så lång samlevnad nu fick erfara, blev dem till en stor lycka, som utstrålade sitt ljus över hela veckan.
För en stund förenades tre konkurrerande världsreligioner i övertygelsen om att ett mirakel var på väg att ske; i största endräkt bad kristna, muslimer och hinduer till de gudar som de hade störst förtroende för.
Hon mötte blicken och en stund betraktade de tigande varandra, dessa två människor, som hade levt ihop i bortåt trettio år nu, alltid i endräkt, han tystlåten och stillsam, medan det var hon som förde en smula liv in i hemmet.
Det är därför hon med kärnfulla metaforer kunde skriva att prästgårdsidyllen vilade på en ”vulkanisk grund”, där två starka och häftiga temperament ”insnörda i konventionernas järnkorsett” skulle samsas ”i den yttre endräkt som deras respektive roller krävde”.
En väv av endräkt, tystnad och lojalitet, som vi varken kan eller vill bli lösta från.
Men det handlar inte bara om Guds ord, det är minst lika viktigt att människorna lever i endräkt här och nu.
Diderots medredaktör D'Alembert fann fortsatt arbete fruktlöst, men Diderot och förläggarna arbetade vidare i hemlighet, inte alltid i endräkt.
”Vi är saliga, mina kära, om vi uppfyller Guds befallningar i kärlekens endräkt, så att våra synder kan förlåtas oss för kärlekens skull”.
Han hade blivit utomordentligt väl omhändertagen och sett deras trolovning som ett förebud om ett snart förestående äktenskap, evig framtida endräkt och stilla huslig lycka.
De arbetade i bästa endräkt, och denna djupa, inre gemenskap som de först efter så lång samlevnad nu fick erfara, blev dem till en stor lycka, som utstrålade sitt ljus över hela veckan.
För en stund förenades tre konkurrerande världsreligioner i övertygelsen om att ett mirakel var på väg att ske; i största endräkt bad kristna, muslimer och hinduer till de gudar som de hade störst förtroende för.
Hon mötte blicken och en stund betraktade de tigande varandra, dessa två människor, som hade levt ihop i bortåt trettio år nu, alltid i endräkt, han tystlåten och stillsam, medan det var hon som förde en smula liv in i hemmet.
Det är därför hon med kärnfulla metaforer kunde skriva att prästgårdsidyllen vilade på en ”vulkanisk grund”, där två starka och häftiga temperament ”insnörda i konventionernas järnkorsett” skulle samsas ”i den yttre endräkt som deras respektive roller krävde”.
Men endräkten blev tyvärr kortvarig, oron kom tillbaka och förvärrades.