Eldfluga i en mening
Cigarettglöden for upp och ner som en eldfluga.
Den röda glöden från hans cigarett rörde sig som en eldfluga.
En cigarett rörde sig framför den enes ansikte som en slö eldfluga.
Den röda glöden från hans cigarett rörde sig som en eldfluga.
En cigarett rörde sig framför den enes ansikte som en slö eldfluga.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Eldflugor är blixtbaggar.
Rich kallar dem blixtbaggar, inte eldflugor.
Huvudstaden glittrar som ett enormt fält med eldflugor.
Nya mynningsflammor lyste upp mörkret som sprakande eldflugor.
Luften darrade som om den satts i rörelse av gungande eldflugor.
Hon skulle se flickorna sväva och spraka som eldflugor i mörkret.
Det knastrade i riset och små gnistor svävade mot himlen likt eldflugor.
Sedan var det spöklika eldflugor som fladdrade runt i utkanten av hennes synfält.
Tusen eldflugor dansade för hennes ögon samtidigt som hon föll omkull på trottoaren.
När jag gick ut med Gracie på kvällen ryckte hon lekfullt i kopplet och jagade eldflugor.
Flackande ljuskäglor från två ficklampor for fram och tillbaka mellan träden som eldflugor.
Som pojke hade han tjusats av att se tårar på samma sätt som andra barn förundrades av regnbågar, stjärnhimlar och eldflugor.
Det var fortfarande mörkt men när jag tryckte näsan mot rutan urskiljde jag de spridda ljusen, lena och suddiga som eldflugor när de successivt svärmade sig samman till en stads skepnad där ute.
Jag undrar vad Dominik ska hitta på nu, tänkte jag och stirrade ner på den minimala gården med de kulörta lyktorna som en granne hade hängt upp för att liva upp den och som blinkade som eldflugor.
Regn igen nu och nyfallna orange och gulskinande löv fladdrar framför rutan, dansar sprakande framför henne som eldflugor sprungna ur djävulens egen eld, en härd som viskar, frammanar ondskan ur staden och landskapet: Kom fram nu, illvilja och jävelskap, kom fram ur era kalla översvämmade hålor, visa hur er kärlekslösa värld ser ut.
De hade vuxit upp drygt tre mil ifrån varandra – mormor i Augusta, morfar i El Dorado (båda för små orter för att stå i ens halvfet stil på kartan) – och i de barndomsporträtt de gärna tecknade för mig framträdde småstädernas och depressionens USA i all sin oskuldsfulla glans: 4 juli-parader och biodukar mot ladugårdsväggar; eldflugor i burkar och smaken av rankfärska tomater, söta som äpplen; dammstormar och hagelstormar och klassrum fyllda med bonnpojkar som blev insydda i sina underkläder i början av vintern och sedan stank som grisar efterhand som månaderna framåtskred.
Rich kallar dem blixtbaggar, inte eldflugor.
Huvudstaden glittrar som ett enormt fält med eldflugor.
Nya mynningsflammor lyste upp mörkret som sprakande eldflugor.
Luften darrade som om den satts i rörelse av gungande eldflugor.
Hon skulle se flickorna sväva och spraka som eldflugor i mörkret.
Det knastrade i riset och små gnistor svävade mot himlen likt eldflugor.
Sedan var det spöklika eldflugor som fladdrade runt i utkanten av hennes synfält.
Tusen eldflugor dansade för hennes ögon samtidigt som hon föll omkull på trottoaren.
När jag gick ut med Gracie på kvällen ryckte hon lekfullt i kopplet och jagade eldflugor.
Flackande ljuskäglor från två ficklampor for fram och tillbaka mellan träden som eldflugor.
Som pojke hade han tjusats av att se tårar på samma sätt som andra barn förundrades av regnbågar, stjärnhimlar och eldflugor.
Det var fortfarande mörkt men när jag tryckte näsan mot rutan urskiljde jag de spridda ljusen, lena och suddiga som eldflugor när de successivt svärmade sig samman till en stads skepnad där ute.
Jag undrar vad Dominik ska hitta på nu, tänkte jag och stirrade ner på den minimala gården med de kulörta lyktorna som en granne hade hängt upp för att liva upp den och som blinkade som eldflugor.
Regn igen nu och nyfallna orange och gulskinande löv fladdrar framför rutan, dansar sprakande framför henne som eldflugor sprungna ur djävulens egen eld, en härd som viskar, frammanar ondskan ur staden och landskapet: Kom fram nu, illvilja och jävelskap, kom fram ur era kalla översvämmade hålor, visa hur er kärlekslösa värld ser ut.
De hade vuxit upp drygt tre mil ifrån varandra – mormor i Augusta, morfar i El Dorado (båda för små orter för att stå i ens halvfet stil på kartan) – och i de barndomsporträtt de gärna tecknade för mig framträdde småstädernas och depressionens USA i all sin oskuldsfulla glans: 4 juli-parader och biodukar mot ladugårdsväggar; eldflugor i burkar och smaken av rankfärska tomater, söta som äpplen; dammstormar och hagelstormar och klassrum fyllda med bonnpojkar som blev insydda i sina underkläder i början av vintern och sedan stank som grisar efterhand som månaderna framåtskred.
Eldflugorna fladdrar och glöder framför vindrutan medan skymningen tätnar till ännu en kvalmig sommarnatt i Knob’s End.