Dyigt i en mening
Men det är extremt dyigt där nere.
Men jag står orörlig på den dyiga bottnen.
Min motivkrets är hinnor som brister och dyiga bottnar.
Räddningsmanskap genomsökte de dyiga stränderna vid Black Snake River.
Knöliga konturer av gamla stockar låg ute på den dyiga stranden likt slumrande krokodiler.
Han hade följt med henne från den dyiga stranden till denna avlägsna plats bland främlingar.
På den här sidan av Black Snake River fanns stora områden med sumpmark och dyiga strandremsor.
Utom vid trädtopparna på andra sidan den dyiga strandremsan, för där höll solen på att gå upp.
Med blotta blicken kunde man nu, när sjön låg stilla, följa dem ända ned till den dyiga bottnen.
Nu verkade det där med den dyiga strandremsan och mamma och sjukhuset ha hänt för mycket länge sedan.
Suttis stapplade och snubblade fram på den meterhöga jordvall som sköt ut i den breda dyiga strandremsan.
Den dyiga strandremsan sträckte ut sig åt alla håll och överallt växte det massor av kaveldun och säv.
Men det var barnet från den dyiga strandremsan som Suttis skulle komma att minnas och älska under hela livet.
Jag ser allt i samma dämpade gröna färg, stenarna, den dyiga flodbottnen, insidan av ögonlocken när jag blinkar.
Någonstans på vägen mellan de dyiga flodstränderna och det lilla samhälle som hette Rapids hade Kråkkungen försvunnit.
Ljuset glittrade i de stillastående vattenpölarna vid den dyiga strandremsan, så att de fick samma färg som vattnigt blod.
Vid den dyiga stranden fanns något slags halvö, en ungefär meterhög udde som antagligen var byggd av någon, som ett slags damm; M.
Under senhösten blir vägarna dyiga och svårframkomliga och det duger inte att låta bruden och hennes följe vänta längre än nödvändigt.
Det berättades kusliga historier i Beechum County om allt som var »förlorat« – bortslängt och begravt och glömt – på den dyiga stranden.
Tog din mor med sig din syster också, när hon tog ner dig till den dyiga strandremsan? Var din syster kvar i bilen då? Var det någon man där?.
Barnet hade i sin utmattade sömn kunnat höra kråkornas skrik, som när en sax klipper i luften över den dyiga strandremsan vid Black Snake River.
Det går inte att undkomma längre: Suttis måste vada ut på den dyiga flodstranden för att rädda flickan, så som han har blivit tillsagd att göra.
Det fanns så mycket som hade slängts bort där på den dyiga strandremsan vid Black Snake, som var som ett innanhav fyllt med allt möjligt mänskligt avfall.
Jewell kom tydligt ihåg en naken gummidocka som med armar och ben virvlande som galna hjul flög genom luften för att sedan falla ner i den dyiga svarta gyttjan.
Och vad gjorde man med Jewell – »gjorde man« någonting med Jewell? I jämförelse med den dyiga strandremsan kunde inte några andra illgärningar spela så stor roll.
Åt alla håll var de dyiga flodstränderna översållade med galaxer av fladdrande pölar av ljus – en enorm sprucken spegel som återkastade bilden av en sprucken himmel.
Över hundra kilometer norr om Star Lake, och lika långt från kvinnan och barnet som fadern nu befann sig, låg de dyiga strandremsorna vid floden under skenet från halvmånen.
I svalget reser sig sedan det dyiga, bräckta vattnet jag har svalt och jag spyr ymnigt, kroppen vrider sig i spasmer som fortsätter även efter att all vätska har utvunnits ur mig.
En dag och en natt på vägen vid den gamla kanalen, och sedan ytterligare en dag och så denna natt, som här vid kanten till den dyiga strandremsan ännu inte hade övergått i gryning.
Ingenting luktar fränare än den skarpa doften från de dyiga strandremsorna dit det bräckta vattnet sipprat in och blivit stillastående och skämt, fyllt av starkt grönfärgade alger.
Över den vidsträckta dyiga strandremsan löpte ursinnigt beslutsamma spår åt alla håll – spår efter djur, fåglar – och nere vid floden fanns något som Suttis kände igen som mänskliga fotspår.
Suttis kände till de dyiga stränderna – familjen Coldham brukade sätta fällor och jaga här – men han hade ingen aning om vad man en gång i tiden hade använt kvarnen till eller vem som hade ägt den.
Min motivkrets är hinnor som brister och dyiga bottnar.
Räddningsmanskap genomsökte de dyiga stränderna vid Black Snake River.
Knöliga konturer av gamla stockar låg ute på den dyiga stranden likt slumrande krokodiler.
Han hade följt med henne från den dyiga stranden till denna avlägsna plats bland främlingar.
På den här sidan av Black Snake River fanns stora områden med sumpmark och dyiga strandremsor.
Utom vid trädtopparna på andra sidan den dyiga strandremsan, för där höll solen på att gå upp.
Med blotta blicken kunde man nu, när sjön låg stilla, följa dem ända ned till den dyiga bottnen.
Nu verkade det där med den dyiga strandremsan och mamma och sjukhuset ha hänt för mycket länge sedan.
Suttis stapplade och snubblade fram på den meterhöga jordvall som sköt ut i den breda dyiga strandremsan.
Den dyiga strandremsan sträckte ut sig åt alla håll och överallt växte det massor av kaveldun och säv.
Men det var barnet från den dyiga strandremsan som Suttis skulle komma att minnas och älska under hela livet.
Jag ser allt i samma dämpade gröna färg, stenarna, den dyiga flodbottnen, insidan av ögonlocken när jag blinkar.
Någonstans på vägen mellan de dyiga flodstränderna och det lilla samhälle som hette Rapids hade Kråkkungen försvunnit.
Ljuset glittrade i de stillastående vattenpölarna vid den dyiga strandremsan, så att de fick samma färg som vattnigt blod.
Vid den dyiga stranden fanns något slags halvö, en ungefär meterhög udde som antagligen var byggd av någon, som ett slags damm; M.
Under senhösten blir vägarna dyiga och svårframkomliga och det duger inte att låta bruden och hennes följe vänta längre än nödvändigt.
Det berättades kusliga historier i Beechum County om allt som var »förlorat« – bortslängt och begravt och glömt – på den dyiga stranden.
Tog din mor med sig din syster också, när hon tog ner dig till den dyiga strandremsan? Var din syster kvar i bilen då? Var det någon man där?.
Barnet hade i sin utmattade sömn kunnat höra kråkornas skrik, som när en sax klipper i luften över den dyiga strandremsan vid Black Snake River.
Det går inte att undkomma längre: Suttis måste vada ut på den dyiga flodstranden för att rädda flickan, så som han har blivit tillsagd att göra.
Det fanns så mycket som hade slängts bort där på den dyiga strandremsan vid Black Snake, som var som ett innanhav fyllt med allt möjligt mänskligt avfall.
Jewell kom tydligt ihåg en naken gummidocka som med armar och ben virvlande som galna hjul flög genom luften för att sedan falla ner i den dyiga svarta gyttjan.
Och vad gjorde man med Jewell – »gjorde man« någonting med Jewell? I jämförelse med den dyiga strandremsan kunde inte några andra illgärningar spela så stor roll.
Åt alla håll var de dyiga flodstränderna översållade med galaxer av fladdrande pölar av ljus – en enorm sprucken spegel som återkastade bilden av en sprucken himmel.
Över hundra kilometer norr om Star Lake, och lika långt från kvinnan och barnet som fadern nu befann sig, låg de dyiga strandremsorna vid floden under skenet från halvmånen.
I svalget reser sig sedan det dyiga, bräckta vattnet jag har svalt och jag spyr ymnigt, kroppen vrider sig i spasmer som fortsätter även efter att all vätska har utvunnits ur mig.
En dag och en natt på vägen vid den gamla kanalen, och sedan ytterligare en dag och så denna natt, som här vid kanten till den dyiga strandremsan ännu inte hade övergått i gryning.
Ingenting luktar fränare än den skarpa doften från de dyiga strandremsorna dit det bräckta vattnet sipprat in och blivit stillastående och skämt, fyllt av starkt grönfärgade alger.
Över den vidsträckta dyiga strandremsan löpte ursinnigt beslutsamma spår åt alla håll – spår efter djur, fåglar – och nere vid floden fanns något som Suttis kände igen som mänskliga fotspår.
Suttis kände till de dyiga stränderna – familjen Coldham brukade sätta fällor och jaga här – men han hade ingen aning om vad man en gång i tiden hade använt kvarnen till eller vem som hade ägt den.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Att nätt och jämnt existera på en dyig strandremsa.
Här var flodstranden inte lika stenig, den var snarare dyig.
Inte sjunka ner i den sömn som låg som svart dyig gyttja och skvalpade strax under sängen.
Den var lerig och dyig men sedan motordelen spolats av kunde man tydligt se att serienumret skrapats bort.
Hon provade att trycka ner en pinne i en dyig vattenpöl och märkte inte att Joakim stelnat till av frågan.
Han blev stående på stallgården, där marken ännu var dyig och blöt efter föregående natts regn, och han grep med famlande knutna nävar omkring sig.
Malin kastar sig utför branten, glider snabbt mot Liv Negrell och snart tumlar de runt tillsammans ner mot floden och så förändras världen, den hårda jorden blir till en mjuk yta som ger vika och den ljumma luften blir ljummet vatten och Malin känner fötterna nudda en dyig botten, och hon tycker att ålar och malar nafsar i hennes vader.
Här var flodstranden inte lika stenig, den var snarare dyig.
Inte sjunka ner i den sömn som låg som svart dyig gyttja och skvalpade strax under sängen.
Den var lerig och dyig men sedan motordelen spolats av kunde man tydligt se att serienumret skrapats bort.
Hon provade att trycka ner en pinne i en dyig vattenpöl och märkte inte att Joakim stelnat till av frågan.
Han blev stående på stallgården, där marken ännu var dyig och blöt efter föregående natts regn, och han grep med famlande knutna nävar omkring sig.
Malin kastar sig utför branten, glider snabbt mot Liv Negrell och snart tumlar de runt tillsammans ner mot floden och så förändras världen, den hårda jorden blir till en mjuk yta som ger vika och den ljumma luften blir ljummet vatten och Malin känner fötterna nudda en dyig botten, och hon tycker att ålar och malar nafsar i hennes vader.