Drulle i en mening
Oupphörligt sade hon ”löjtnanten”, hon tyckte det lät så fint och visade att hon var en flicka som inte lät sig tas av vilken drulle som helst.
Det var inte riktigt tillräckligt för att jag skulle få en flickvän, men att vara Pauls talanglösa drulle till bror var åtminstone bättre än att bara vara en vanlig finnig snorvalp med ful frisyr som tiggde stryk genom sin blotta uppenbarelse.
Det var inte riktigt tillräckligt för att jag skulle få en flickvän, men att vara Pauls talanglösa drulle till bror var åtminstone bättre än att bara vara en vanlig finnig snorvalp med ful frisyr som tiggde stryk genom sin blotta uppenbarelse.
Förvåningen får henne att tappa balansen, och hon drullar våldsamt på ändan.
Ägnar man för mycket tid åt att se sig om, är risken stor att man drullar på ändan.
Ägnar man för mycket tid åt att se sig om, är risken stor att man drullar på ändan.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Ja, detta var det tredje skälet till att Barkhausen i alla fall bestämde sig för att utföra uppdraget: därmed kunde han på samma gång ge Enno en minnesbeta, den där lilla drullen som hade fördärvat en fin affär för honom med sitt idiotiska supande.