Djuriskt i en mening
Låta honom ta mig så djuriskt.
Ett djuriskt klagotjut hörs ur hennes öppna mun.
Ett djuriskt vrål hörs genom den tjocka dörren.
Ett gutturalt djuriskt läte stiger upp ur hans strupe.
Rädsla, jovisst, men den sopas undan av ett vilt, djuriskt raseri.
Hon skriker rakt ut i ett djuriskt vrål och den jäveln skrattar åt henne.
Men man kunde i alla fall känna lukten av någonting – någonting djuriskt.
Innan jag hann ta till mig det, gav Riley ifrån sig ett djuriskt ursinnigt vrål.
Edward blottade tänderna och intog försvarsställning med ett djuriskt morrande.
Han tappade skalpellen med ett klirr på stengolvet, och utstötte ett suckande, djuriskt ljud.
De såg förälskat på varandra och kramade om varandra, förvisso mer djuriskt än nöden krävde.
Han gillade verkligen Hobbes berömda – ökända – aforism: Livet är obehagligt, djuriskt och kort.
Något djuriskt inom mig dök upp och drev mig framåt samtidigt som något annat försökte förgöra mig.
En djuriskt frän och råmande klagan, som tycktes slungas fram i en häftig spasm av kroppen i dess helhet.
Två gånger, ett djupt, djuriskt ljud som steg, blev till en hög ton när hon tappade andan och tystnade igen.
”Gayklubbarna” var alltså i första hand inte till för hedonism eller djuriskt kopulerande, snarare tvärtom.
Det stod samma pust av raffinerad, syndfullt frestande och ändå skogslikt frisk och djuriskt oskyldig ungdom omkring dem.
Kvinnolott! Denna fatalism tillät henne samtidigt att njuta desto intensivare, isolerat djuriskt, befriat från mänskliga impulser.
Ett skrik från en man hörs genom väggarna, det är dämpat, men låter djuriskt, som om han utsattes för fruktansvärd smärta.
Han ser Karins oändligt aristokratiska ansikte för sitt inre, hur det kan slå om och bli djuriskt på en sekund när hon vädrar honom.
Hon ska precis rapportera det, när ett vrål av smärta inifrån rummet läcker ut till henne, ett utdraget djuriskt vrål och sen ett skratt.
En plötslig gråtattack kom över honom, först som kramper i magen, sedan som ett slags djuriskt hulkande medan tårarna trängde fram i ögonvrårna.
Jag vrålade ända ur botten av min själ, jag hörde själv hur ångestfyllt det lät, ett primalskrik, djuriskt, som om det inte kom från en människa.
Det ekade fortfarande i hennes huvud av ljudet av moderns röst, som inte var någon mänsklig röst, utan ett djuriskt gnällande av rädsla och tilltagande ilska.
De skulle få se hur hennes mask av oberördhet och medelålders värdighet sprack sönder under hannens hårda och kränkande lemmar och höra henne råma lika djuriskt som de själva av smärta och vällust.
Suckar, viskningar, enträgna uppmuntrande utrop, stön, andlösa flämtningar och grovt, djuriskt stönande – Chyna hade hört det förr under andra nätter i Key West och på andra ställen, men tidigare alltid genom väggar, från rum bredvid hennes.
Han låg med ryggen mot henne; ur den svettiga T-shirten stack det fram tofsar med djuriskt hår och det var motbjudande för den kvinna som i sådana stunder hade en känsla av att hon för första gången mötte den manliga kroppen, det förkroppsligade annorlunda manliga.
Ett djuriskt klagotjut hörs ur hennes öppna mun.
Ett djuriskt vrål hörs genom den tjocka dörren.
Ett gutturalt djuriskt läte stiger upp ur hans strupe.
Rädsla, jovisst, men den sopas undan av ett vilt, djuriskt raseri.
Hon skriker rakt ut i ett djuriskt vrål och den jäveln skrattar åt henne.
Men man kunde i alla fall känna lukten av någonting – någonting djuriskt.
Innan jag hann ta till mig det, gav Riley ifrån sig ett djuriskt ursinnigt vrål.
Edward blottade tänderna och intog försvarsställning med ett djuriskt morrande.
Han tappade skalpellen med ett klirr på stengolvet, och utstötte ett suckande, djuriskt ljud.
De såg förälskat på varandra och kramade om varandra, förvisso mer djuriskt än nöden krävde.
Han gillade verkligen Hobbes berömda – ökända – aforism: Livet är obehagligt, djuriskt och kort.
Något djuriskt inom mig dök upp och drev mig framåt samtidigt som något annat försökte förgöra mig.
En djuriskt frän och råmande klagan, som tycktes slungas fram i en häftig spasm av kroppen i dess helhet.
Två gånger, ett djupt, djuriskt ljud som steg, blev till en hög ton när hon tappade andan och tystnade igen.
”Gayklubbarna” var alltså i första hand inte till för hedonism eller djuriskt kopulerande, snarare tvärtom.
Det stod samma pust av raffinerad, syndfullt frestande och ändå skogslikt frisk och djuriskt oskyldig ungdom omkring dem.
Kvinnolott! Denna fatalism tillät henne samtidigt att njuta desto intensivare, isolerat djuriskt, befriat från mänskliga impulser.
Ett skrik från en man hörs genom väggarna, det är dämpat, men låter djuriskt, som om han utsattes för fruktansvärd smärta.
Han ser Karins oändligt aristokratiska ansikte för sitt inre, hur det kan slå om och bli djuriskt på en sekund när hon vädrar honom.
Hon ska precis rapportera det, när ett vrål av smärta inifrån rummet läcker ut till henne, ett utdraget djuriskt vrål och sen ett skratt.
En plötslig gråtattack kom över honom, först som kramper i magen, sedan som ett slags djuriskt hulkande medan tårarna trängde fram i ögonvrårna.
Jag vrålade ända ur botten av min själ, jag hörde själv hur ångestfyllt det lät, ett primalskrik, djuriskt, som om det inte kom från en människa.
Det ekade fortfarande i hennes huvud av ljudet av moderns röst, som inte var någon mänsklig röst, utan ett djuriskt gnällande av rädsla och tilltagande ilska.
De skulle få se hur hennes mask av oberördhet och medelålders värdighet sprack sönder under hannens hårda och kränkande lemmar och höra henne råma lika djuriskt som de själva av smärta och vällust.
Suckar, viskningar, enträgna uppmuntrande utrop, stön, andlösa flämtningar och grovt, djuriskt stönande – Chyna hade hört det förr under andra nätter i Key West och på andra ställen, men tidigare alltid genom väggar, från rum bredvid hennes.
Han låg med ryggen mot henne; ur den svettiga T-shirten stack det fram tofsar med djuriskt hår och det var motbjudande för den kvinna som i sådana stunder hade en känsla av att hon för första gången mötte den manliga kroppen, det förkroppsligade annorlunda manliga.
Det djuriska våldsarvet.
Epileptikernas djuriska läten.
djupa, djuriska vrål – finns bara en fråga:.
Jag hörde skrik och underliga, djuriska ylningar.
Till och med kvinnorna pryddes av denna djuriska beklädnad.
Vättarna må vara djuriska, men även djur skyddar sin avkomma.
Därför måste den vara den renaste, ofelbara, djuriska instinkten.
Efter alla år som slav visste jag allt om människors djuriska sidor.
Amirah utstöter djuriska läten och försöker desperat slingra sig un-.
Expressen skrev: Hans vrål var djuriska, djupa som hämtade från avgrunden.
Bilder av kvinnorna, männen, kukarna, de djuriska lätena från knull utan känsla.
Jag kunde känna stanken av hans svett och ilska, hans viljekraft och djuriska vildsinthet.
En lockig kortklippt peruk av rödfärgat hår slöt sig om den låga, nästan djuriska pannan.
Under proletariatets ledning uppnår mänskligheten sann frihet befriad från sina djuriska instinkter.
Hon gav ifrån sig skräckslagna djuriska skrik som ringde i öronen på mig varje gång mitt huvud bröt vattenytan.
På baksidan tryckte han örat mot dörren och lyssnade efter djuriska ljud och blev lättad när han inte kunde höra något.
Han kunde inte förklara sambandet på något logiskt sätt, men som Zedd lär oss är den djuriska instinkten den enda rena sanning vi någonsin kommer att uppleva.
Med det förbehållet var denna djuriska instinkt en imponerande naturlig kapacitet som Engels hade sett i arbete vid ett flertal tillfällen från sitt fäste i Cheshire.
Vermeer besatt Brandos djuriska utstrålning, uppseendeväckande snygga kropp och intensiva manlighet, samtidigt som han också ägde Depps sensuella en smula mörka mystik.
”75 George Weerth, kontorist i det ”djuriska” Bradford, ingick också i kretsen i början av 1850-talet innan handeln förde honom utomlands och döden hann upp honom i Havanna.
Det vittnade på ett märkligt sätt om den djuriska lusta han orsakade utan att han ens försökte, om den starka manliga dragningskraft som var en lika viktig del av honom som hans tjocka, blonda hår.
Hon andades, säkert utan att själv märka det, i djuriska små skrik och pipande läten, ögonen som han skymtade glimtvis hade ingen blick längre, kunde antagligen bara uppfatta ett flimmer av omgivningen.
”Här når mänskligheten sin mest kompletta utveckling och sin mest djuriska, här gör civilisationen sina mirakel, och den civiliserade människan förvandlas åter nästan till en vilde”, som de Tocqueville beskrev det.
Tänkte på det egendomliga i att känna Jormas läppar mot sina, höra det djuriska kvidandet från sig själv medan han började om igen, masserade hjärtat, gav honom luft, masserade hjärtat och hoppades att det inte var försent.
Den verkliga smärtan fanns i hjärtat, ångesten som hon hade tvingats förtränga sedan hon funnit Paul och Sarah, sedan hon upptäckt den svaga djuriska lukten av sperma i Lauras sovrum och sett de svagt glänsande länkarna i kedjan.
Ända sedan boken Den arbetande klassens läge i England – med dess hemska redogörelser för Manchesterproletariatets djuriska villkor – hade Engels hävdat att kapitalismens stora brott var att reducera människan till djurens tillstånd.
Och så är rottweilern över oss, jag kan känna hans djuriska lukt och kraften av hans bett i nacken, och jag är inklämd mellan Phillips före detta flickvän och en ursinnig rottweiler och jag har ett och ett halvt ben och såhär kan man ju ändå inte dö.
Hans armar pressade henne ner i sängen så som hon gillade att män kontrollerade hennes sexualitet, hans kuk fyllde henne med en bjudande strävhet, och ljuden han gav ifrån sig när han var inuti henne var precis den rätta blandningen av tillgivenhet och djuriska lustar.
Detta var vad han hade gjort henne till – detta blinda, djuriska ursinne – och det värsta var att den kändes bra, denna vrede, så bra jämförd med rädslan och hjälplösheten hon hade uthärdat, en skön sång av blod som rusade fram i ådrorna och en upplyftande känsla av vild kraft.
101 I industristaden var människan just det alienerade, avhumaniserade lastdjur som Hess och Engels betraktade som kapitalismens slutprodukt, vilket bidrog till att förklara det allestädes närvarande djuriska bildspråket, de ständigt återkommande svin och nötkreatur, som genomsyrar hans text.
Han kunde ha tittat på någon frågesport på TV, läst några kapitel i en roman av Robert James Waller och skummat igenom ett nummer av People för att friska upp sina kunskaper om sådant som den desperata massan av människor använder för att söva medvetandet om sin sanna djuriska natur och den oundvikliga döden.
Epileptikernas djuriska läten.
djupa, djuriska vrål – finns bara en fråga:.
Jag hörde skrik och underliga, djuriska ylningar.
Till och med kvinnorna pryddes av denna djuriska beklädnad.
Vättarna må vara djuriska, men även djur skyddar sin avkomma.
Därför måste den vara den renaste, ofelbara, djuriska instinkten.
Efter alla år som slav visste jag allt om människors djuriska sidor.
Amirah utstöter djuriska läten och försöker desperat slingra sig un-.
Expressen skrev: Hans vrål var djuriska, djupa som hämtade från avgrunden.
Bilder av kvinnorna, männen, kukarna, de djuriska lätena från knull utan känsla.
Jag kunde känna stanken av hans svett och ilska, hans viljekraft och djuriska vildsinthet.
En lockig kortklippt peruk av rödfärgat hår slöt sig om den låga, nästan djuriska pannan.
Under proletariatets ledning uppnår mänskligheten sann frihet befriad från sina djuriska instinkter.
Hon gav ifrån sig skräckslagna djuriska skrik som ringde i öronen på mig varje gång mitt huvud bröt vattenytan.
På baksidan tryckte han örat mot dörren och lyssnade efter djuriska ljud och blev lättad när han inte kunde höra något.
Han kunde inte förklara sambandet på något logiskt sätt, men som Zedd lär oss är den djuriska instinkten den enda rena sanning vi någonsin kommer att uppleva.
Med det förbehållet var denna djuriska instinkt en imponerande naturlig kapacitet som Engels hade sett i arbete vid ett flertal tillfällen från sitt fäste i Cheshire.
Vermeer besatt Brandos djuriska utstrålning, uppseendeväckande snygga kropp och intensiva manlighet, samtidigt som han också ägde Depps sensuella en smula mörka mystik.
”75 George Weerth, kontorist i det ”djuriska” Bradford, ingick också i kretsen i början av 1850-talet innan handeln förde honom utomlands och döden hann upp honom i Havanna.
Det vittnade på ett märkligt sätt om den djuriska lusta han orsakade utan att han ens försökte, om den starka manliga dragningskraft som var en lika viktig del av honom som hans tjocka, blonda hår.
Hon andades, säkert utan att själv märka det, i djuriska små skrik och pipande läten, ögonen som han skymtade glimtvis hade ingen blick längre, kunde antagligen bara uppfatta ett flimmer av omgivningen.
”Här når mänskligheten sin mest kompletta utveckling och sin mest djuriska, här gör civilisationen sina mirakel, och den civiliserade människan förvandlas åter nästan till en vilde”, som de Tocqueville beskrev det.
Tänkte på det egendomliga i att känna Jormas läppar mot sina, höra det djuriska kvidandet från sig själv medan han började om igen, masserade hjärtat, gav honom luft, masserade hjärtat och hoppades att det inte var försent.
Den verkliga smärtan fanns i hjärtat, ångesten som hon hade tvingats förtränga sedan hon funnit Paul och Sarah, sedan hon upptäckt den svaga djuriska lukten av sperma i Lauras sovrum och sett de svagt glänsande länkarna i kedjan.
Ända sedan boken Den arbetande klassens läge i England – med dess hemska redogörelser för Manchesterproletariatets djuriska villkor – hade Engels hävdat att kapitalismens stora brott var att reducera människan till djurens tillstånd.
Och så är rottweilern över oss, jag kan känna hans djuriska lukt och kraften av hans bett i nacken, och jag är inklämd mellan Phillips före detta flickvän och en ursinnig rottweiler och jag har ett och ett halvt ben och såhär kan man ju ändå inte dö.
Hans armar pressade henne ner i sängen så som hon gillade att män kontrollerade hennes sexualitet, hans kuk fyllde henne med en bjudande strävhet, och ljuden han gav ifrån sig när han var inuti henne var precis den rätta blandningen av tillgivenhet och djuriska lustar.
Detta var vad han hade gjort henne till – detta blinda, djuriska ursinne – och det värsta var att den kändes bra, denna vrede, så bra jämförd med rädslan och hjälplösheten hon hade uthärdat, en skön sång av blod som rusade fram i ådrorna och en upplyftande känsla av vild kraft.
101 I industristaden var människan just det alienerade, avhumaniserade lastdjur som Hess och Engels betraktade som kapitalismens slutprodukt, vilket bidrog till att förklara det allestädes närvarande djuriska bildspråket, de ständigt återkommande svin och nötkreatur, som genomsyrar hans text.
Han kunde ha tittat på någon frågesport på TV, läst några kapitel i en roman av Robert James Waller och skummat igenom ett nummer av People för att friska upp sina kunskaper om sådant som den desperata massan av människor använder för att söva medvetandet om sin sanna djuriska natur och den oundvikliga döden.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Mer djurisk av sig.
Djurisk skräck, det värkte i henne.
Yxan kändes mer djurisk på något sätt.
Hörde folk skrika av extas och djurisk sorg.
Luften tycktes ännu fylld av djurisk brånad.
En djurisk motsvarighet till Rasmus på luffen.
Hon vet att det kommer att bli en kortvarig, djurisk akt.
Efterhand sjunker hon ner i ett tillstånd av nästan djurisk slöhet.
Så djurisk, så otäck kunde ändå icke kärleken mellan man och kvinna te sig.
Jag skulle upptäcka att han, hur djurisk han än verkade, hade ett muntert skratt.
Han trycker geväret mot halsen på mig och studerar min kropp med en djurisk hunger.
Vistelsen hos Malik Han och de matvanor vi blivit vana vid hade gjort mig mer djurisk.
Det handlar om impulser och instinkter och djurisk attraktion och är inbyggt i cellerna.
Det kom en djurisk lukt från honom, mina näsborrar drog ihop sig i något slags förtjust avsky.
Handflatorna, som nyss smekt tjuren och som ännu glänste av djurisk svett, hade han vänt uppåt.
Det är bara en djupt rotad djurisk instinkt som får mig att fortsätta snubbla efter Finnick och Peeta.
Han utstrålar total och skamlös lust, inte tillrättalagd och estetiserad utan djurisk, våldsam och ursprunglig.
På doktorns förslag greps Susan snabbt av en snabbare, djurisk drift, hon gungade med höfterna och sköt upp dem mot honom.
Hon var bortom allt mod, alla överväganden och uträkningar, och drevs uteslutande av en vild, djurisk beslutsamhet att befria sig.
Lucrezia sågs återigen roa sig när man ett par dagar efter leken med kastanjerna och kandelabrarna lät ordna en uppvisning i djurisk liderlighet inne i Vatikanen.
En obeväpnad man är med nödvändighet mera snabbtänkt – mera medveten, mera djurisk och vildsint – än skytten som litar på att hans vapen ska tänka åt honom.
Vi snubblar uppför trappan, kysser och klänger på varandra med djurisk iver, men väl uppe på rummet knuffar hon bort mig så att jag kan se på när hon klär av sig.
Om han också äger djurisk list, ett slags intuitiv slughet, kan han snabbt reagera på de negativa konsekvenserna av sin hänsynslöshet – och kan faktiskt verka övermänsklig.
Hoppet, som hon alltid tyckt var förädlande, verkade nu lika förråande som feberhet snikenhet, lika smutsigt som lusta, blott och bart en djurisk hunger efter mer liv till vilket pris som helst.
Alla krig i den amerikanska historien hade föregåtts av liknande kampanjer i pressen – ofta med demoniska och nedsättande politiska skämtteckningar som utmålade »fienden« som omänsklig, djurisk.
En djurisk instinkt sa Junior att historien med tjugofemcentaren på matstället och nu de här tjugofemcentarna i hans vardagsrum hade samband med att han inte lyckats hitta Bartolomeus, Seraphim Whites halvblodsunge.
Han föreföll mer djurisk än mänsklig, till och med i sina flytande, graciösa rörelser, och hon hade inte det minsta svårt att tro att han var utrustad både med övernaturliga egenskaper och med onaturligt känsliga sinnen.
När jag var liten hade jag varit rädd för pappas muskulösa armar som var täckta med hårväxt och den antydan till mörk djurisk päls som man kunde ana växte på hans bröst och på stora delar av ryggen under den vita T-shirten och som syntes i halsgropen.
Winter hörde bruset i sitt eget huvud nu, han hade förträngt det hela morgonen och förmiddagen, som han gjorde de flesta dagar, men nu var hans tinnitus påtaglig igen, som en påminnelse om det liv han tidigare levt, utan eftertanke, helt på instinkt, en djurisk intelligens.
Han, en smalögd buse som hetat James Burkett, hade sökt sig österut från North Dakota och inom sig burit på en djurisk, rå instinkt för våld som han gång på gång lät komma i dagen men som han också fört vidare till sin son och allra mest och värst till sin sonson, min far.
Man kunde förstå på vilka ställen inne vid stränderna som floden var ganska grund, eftersom berggrunden av skiffer där sköt upp som revben från forntida odjur, och man fick en skrämmande känsla – en instinktivt djurisk rädsla som framkallades av den här platsen – av att det var gångbron som rörde sig och att det porlande vattnet stod stilla.
Djurisk skräck, det värkte i henne.
Yxan kändes mer djurisk på något sätt.
Hörde folk skrika av extas och djurisk sorg.
Luften tycktes ännu fylld av djurisk brånad.
En djurisk motsvarighet till Rasmus på luffen.
Hon vet att det kommer att bli en kortvarig, djurisk akt.
Efterhand sjunker hon ner i ett tillstånd av nästan djurisk slöhet.
Så djurisk, så otäck kunde ändå icke kärleken mellan man och kvinna te sig.
Jag skulle upptäcka att han, hur djurisk han än verkade, hade ett muntert skratt.
Han trycker geväret mot halsen på mig och studerar min kropp med en djurisk hunger.
Vistelsen hos Malik Han och de matvanor vi blivit vana vid hade gjort mig mer djurisk.
Det handlar om impulser och instinkter och djurisk attraktion och är inbyggt i cellerna.
Det kom en djurisk lukt från honom, mina näsborrar drog ihop sig i något slags förtjust avsky.
Handflatorna, som nyss smekt tjuren och som ännu glänste av djurisk svett, hade han vänt uppåt.
Det är bara en djupt rotad djurisk instinkt som får mig att fortsätta snubbla efter Finnick och Peeta.
Han utstrålar total och skamlös lust, inte tillrättalagd och estetiserad utan djurisk, våldsam och ursprunglig.
På doktorns förslag greps Susan snabbt av en snabbare, djurisk drift, hon gungade med höfterna och sköt upp dem mot honom.
Hon var bortom allt mod, alla överväganden och uträkningar, och drevs uteslutande av en vild, djurisk beslutsamhet att befria sig.
Lucrezia sågs återigen roa sig när man ett par dagar efter leken med kastanjerna och kandelabrarna lät ordna en uppvisning i djurisk liderlighet inne i Vatikanen.
En obeväpnad man är med nödvändighet mera snabbtänkt – mera medveten, mera djurisk och vildsint – än skytten som litar på att hans vapen ska tänka åt honom.
Vi snubblar uppför trappan, kysser och klänger på varandra med djurisk iver, men väl uppe på rummet knuffar hon bort mig så att jag kan se på när hon klär av sig.
Om han också äger djurisk list, ett slags intuitiv slughet, kan han snabbt reagera på de negativa konsekvenserna av sin hänsynslöshet – och kan faktiskt verka övermänsklig.
Hoppet, som hon alltid tyckt var förädlande, verkade nu lika förråande som feberhet snikenhet, lika smutsigt som lusta, blott och bart en djurisk hunger efter mer liv till vilket pris som helst.
Alla krig i den amerikanska historien hade föregåtts av liknande kampanjer i pressen – ofta med demoniska och nedsättande politiska skämtteckningar som utmålade »fienden« som omänsklig, djurisk.
En djurisk instinkt sa Junior att historien med tjugofemcentaren på matstället och nu de här tjugofemcentarna i hans vardagsrum hade samband med att han inte lyckats hitta Bartolomeus, Seraphim Whites halvblodsunge.
Han föreföll mer djurisk än mänsklig, till och med i sina flytande, graciösa rörelser, och hon hade inte det minsta svårt att tro att han var utrustad både med övernaturliga egenskaper och med onaturligt känsliga sinnen.
När jag var liten hade jag varit rädd för pappas muskulösa armar som var täckta med hårväxt och den antydan till mörk djurisk päls som man kunde ana växte på hans bröst och på stora delar av ryggen under den vita T-shirten och som syntes i halsgropen.
Winter hörde bruset i sitt eget huvud nu, han hade förträngt det hela morgonen och förmiddagen, som han gjorde de flesta dagar, men nu var hans tinnitus påtaglig igen, som en påminnelse om det liv han tidigare levt, utan eftertanke, helt på instinkt, en djurisk intelligens.
Han, en smalögd buse som hetat James Burkett, hade sökt sig österut från North Dakota och inom sig burit på en djurisk, rå instinkt för våld som han gång på gång lät komma i dagen men som han också fört vidare till sin son och allra mest och värst till sin sonson, min far.
Man kunde förstå på vilka ställen inne vid stränderna som floden var ganska grund, eftersom berggrunden av skiffer där sköt upp som revben från forntida odjur, och man fick en skrämmande känsla – en instinktivt djurisk rädsla som framkallades av den här platsen – av att det var gångbron som rörde sig och att det porlande vattnet stod stilla.